Skip to main content

Författare: strangnas

Motivering av återremissyrkande av BUNs svar på revisionens granskning

[Revisionen har granskat hur Barn- och utbildningsnämnden hanterar barn i behov av särskilt stöd, ni kan se granskningen genom att klicka här (öppnar i ny flik) ]

Nämndens svar måste förtydligas, konkretiseras och svara på den kritik revisionen gett.
Nedan följer en beskrivning av de svar som efterlyses.

Revisionen ifrågasätter grundläggande delar av resursfördelningsmodellen och dess allokeringsförmåga.
I Verksamhetsplanen för 2021–2023 som nämns i svaret ges inget uppdrag att se över resursfördelningsmodellen på det sätt som beskrivs i svaret, och inte heller på det sätt som efterfrågas av revisionen. Svaret innehåller inte heller någon respons på revisionens begäran om att säkerställa att  samtliga enheter har tillräckliga resurser för arbetet med
elever i behov av särskilt stöd.

Hur nämnden genom fördelningsmodellen avser att tillse att tillräckliga resurser finns är därmed obesvarat.

Revisionen anmodar nämnden att följa upp stödbehovet på samtliga skolor och att åtgärdsprogram till antal och innehåll korrelerar mot de faktiska behoven.
I svaret nämns ett identifierat behov att ”synliggöra effekterna av insatta stödåtgärder” och att resultatuppföljning inom det systematiska kvalitetsarbetet också omfattar åtgärdsprogram. Detta är inte tillräckligt för att möta revisionens frågor kring hur stort stödbehovet är ute på enheterna och inte heller ifrågasättandet av om åtgärdsprogram faktiskt möter elevers individuella behov.

Hur nämnden avser identifiera och tillfredsställa det faktiska stödbehovet, liksom åtgärdsprogrammens individuella kvalitet, utelämnas i svaret och därmed blir också all
resultatuppföljning godtycklig.

Revisionen anmodar nämnden att revidera, skärpa arbetet med -, och förutsättningarna för arbetet med rutinen för det särskilda stödet.
I svaret hänvisas till en uppföljning av Barn- och elevhälsan gällande rutinen för särskilt stöd men då endast som en kontroll av hur den ”används och efterlevs” av personal.

Hur nämnden avser säkerställa att alla skolor har förutsättningar att bedriva ett tillräckligt arbete lämnas därmed obesvarat.

Revisionen anmodar nämnden att säkerställa tydliga rutiner kring frånvarouppföljning såväl som uppföljning av frånvaro hos nämnden.
I svaret nämns en ”avvikelse gällande följsamheten” av ”rutinen”, men då som ett internt kontrollmoment. Återigen nämns Barn- och elevhälsans arbete för att förenkla och
anpassa rutinen. Av granskningen framgår dock att frågeställningen lyder:

”Är uppföljning och åtgärder tillräckliga vid omfattande skolfrånvaro?”

Istället för att säkerställa tillräckliga åtgärder för att öka skolnärvaron har rapportering och orosanmälningar varit fokus.

Hur nämnden avser fullfölja sitt uppdrag att få elever med sådan frånvaro tillbaka till – och att trivas i skolan, lämnas obesvarat.

Revisionen har granskat ett angeläget område med stor påverkan för enskilda elevers skolgång och i sin förlängning personalens arbetssituation. Granskningen medför skarp kritik av ett system som brister i resurser, uppföljning och kvalitet.

Till stora delar består svaret på denna kritik av en hel del information och beskrivningar som saknar direkt bäring på revisionens frågor.

Jag anser att revisionens frågor ska besvaras direkt, otvetydigt och i alla delar.

Jag anser också att nämndens svar ska uttrycka såväl motivation som förmåga att lösa de problem och brister som framkommit.

Annars återstår endast att bemöta revisionens kritik som felaktig.

Därför yrkar jag återremiss.

Nina Danson
Vänsterpartiet Strängnäs

Motion – ”Sommarcykelvägar” mellan kommundelarna

Uppföljning på Interpellationen ”Fossilfritt Strängnäs”.

Motivet till denna motion att drastiskt minska kostnaden för utförandet av cykelbanor, från 3500 kr/m enligt Cykelplanen till ca 300 kr/m enligt Trafikverkets modell ”Sommarcykelväg”, och att snabbt genomföra GC-vägarna mellan kommundelarna.

Det är mycket viktigt att vi kan cykla dit vi ska, både unga och vuxna, ur såväl folkhälsoperspektiv, jämställdhetsperspektiv samt för en hållbar framtid. 

För mer information och underlag se Agenda 2030 samt kommunens Klimat- och energiplan, antagen i april 2021. 

Bakgrund och fakta

Mellan kommundelarna saknas cykelvägar. Landsvägarna är smala, kurviga och mörka och saknar oftast vägren. Detta innebär att nästan ingen vågar/ får cykla. Samtidigt finns utbudet av fritidsaktiviteter, kultur och service samlat i de största kommundelarna.

I Cykelplanen antagen 2017, anges 14 GC-vägar mellan kommundelarna (regionala cykelstråk) som prioriterade. Men i dagsläget är alltså ännu INGEN av dessa GC-vägar utförd. Orsaken är (enligt svaret på Interpellationen Fossilfritt Strängnäs 20210621) brist på finansiella muskler… Kostnadsberäkningen i Cykelplanen, dvs 3500 kr/m, avser rak, asfalterad och upplyst cykelbana.

”Sommarcykelväg” är ett enklare alternativ, liknande det som utförts av samfällighet mellan Stallarholmen och Gesta; med beläggning av grus och utan belysning. Kostnad per meter blir ca 300 kr/m enligt beräkningar från Trafikverket. Alltså mindre än 10% av beräknad kostnad enligt kommunens cykelplan från 2017!

Beskrivning och råd kring “Sommarcykelväg” finns hos Trafikverket. https://trafikverket.ineko.se/se/sommarcykelväg-utformning-och-råd

Medfinansiering

Kommuner kan söka bidrag för att främja hållbar framtid. Se Klimatkommunerna.se

Se trafikverket.se Sommarcykelväg, utformning och råd samt eventuell medfinansiering.

Regionförbundet Sörmland är ansvarigt för Länsplanen för regional transportinfrastruktur. Länsplanen innehåller medel för bland annat nybyggnation av cykelvägar.

Jag yrkar på att 

  1. följande tillägg görs till Cykelplanen antagen 2017:
    GC-vägar mellan kommundelarna (regionala cykelstråk) ska kunna utföras med enklare standard, till exempel enligt Trafikverkets modell ”Sommarcykelväg”.
  2.  att en tidssatt Genomförandeplan med följande innehåll ska biläggas till Cykelplanen:
    De 14 prioriterade GC-vägarna mellan kommundelarna (regionala cykelstråk) ska färdigställas under 7 år, år 2022 – 2028, med en omfattning av minst 2 GC-vägar per år. 

Yvonne Knuutinen

Vänsterpartiet Strängnäs

Interpellation – Klimatet och därtill kopplade åtgärder och aktiviteter

Till Kommunstyrelsens ordförande

Ingen har väl missat FN:s klimatpanel IPCC:s nyligen publicerade klimatrapport:

I IPCC:s rapport står det klart; att om vi inte genomför omedelbara, starka och storskaliga minskningar av koldioxidutsläppen, kommer det inte att vara möjligt att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. (För dig som snabbt vill ha en överblick över hur Europa påverkas av klimatförändringarna; se IPCC:s regionala faktablad.) 

Efter denna sommar av extremväder, bör det stå klart för oss alla att klimatförändringarna pågår. Vi drabbas även i vårt land. Även i Strängnäs.

Vänsterpartiets önskan är att alla Strängnäs politiker nu agerar som den gnista av hopp vi behöver vara. Vara de modiga ledare som våra medborgare behöver. Lämna inte klimatfrågan ”till något annat parti” till skolstrejkare eller naturskyddsföreningar. 

Det är vi politiker som har verktygen och det är på oss det hänger:

Strängnäs Klimat- och energiplan antogs här på KF i april. Då fanns ingen åtgärdsplan och inga aktiviteter kopplade till planen. Men för att kunna bli verkningsfull, måste Klimat- och energiplanen kompletteras med åtgärder och tidssatta aktiviteter.

Många har redan lidit skada av extremväder. Framtiden bestäms nu. Det är vi politiker som har verktygen och det är på oss det hänger.

Jag vill därför ha svar på följande frågor

  1. Finns det nu (augusti) en plan för åtgärder och aktiviteter kopplade till Klimat- och energiplanen?
    Om svaret är “Nej”: Är en plan för åtgärder och aktiviteter kopplade till Klimat- och energiplanen beställd av Kommunstyrelsen? Om inte, hur ska vi politiker kunna bedöma att åtgärdsförslagen i Klimat- och energiplanen genomförs inom rimlig tid?
  2. Hur får vi politiker samt alla medborgare tillgång till planen för åtgärder och tidssatta aktiviteter?
  3. Hur får vi politiker samt medborgarna insyn i hur kommunen arbetar med Klimatet och därtill kopplade åtgärder och aktiviteter?
  4. Hur ska vi politiker kunna möta medborgarna (väljarna) om vi inte agerar tillräckligt? 

Yvonne Knuutinen

Vänsterpartiet Strängnäs

Interpellation – Leder ägardirektiven till klimatåtgärder?

Till Kommunstyrelsens ordförande

Vi hade tidigare en diskussion om ägardirektivens text “…ska aktivt arbeta med hållbarhets-, miljö-, energi- och klimatfrågor” faktiskt har något effekt eller om det bara var fina ord som måste vara med.

Det har varit svårt att hitta konkreta åtgärder för att få en bild av hur långt fram klimatarbetet ligger i bolagen och hur det prioriteras i förhållande till produktionskostnad.

Vi vill därför ha svar på följande frågor

  1. Vilka åtgärder utöver exempelvis de rätt begränsade energiåtgärder som ingår i byggnation i exempelvis miljöstandard Silver/Guld har SFAB, inklusive SBAB, vidtagit i sina fem senaste  byggnadsprojekt? (noll- eller plushus? solceller? investeringar i extra energisnål utrustning? investering i klimatsmarta byggmaterial?)
  2. Vilka klimatåtgärder utöver det som är lagstadgat för verksamheter inom energi, VA och avfall har SEVAB vidtagit de senaste två åren? Vilka fem klimatåtgärder kan lyftas fram som lite utöver det normala effektivisering- och förbättringsarbetet?

David Aronsson            Yvonne Knuutinen

Vänsterpartiet Strängnäs