Skip to main content

Författare: strangnas

Insändare: Jämlikhet, solidaritet och klimatåtgärder är en del av samma politik

Detta är en insändare som publicerades den 19 april i Eskilstuna-kuriren/Strengnäs tidning

Den 11 april skriver Ann Helleday på insändarsidorna om att Vänsterpartiets sviker sin politiska själ i och med riksdagsbeslutet om att temporärt sänka skatten på drivmedel.

I Vänsterpartiets själ finns som vi ser det jämlikhet och solidaritet. Klimatfrågorna blir då naturligt en del av politiken, för det är en ojämlik fråga. De som har allra mest påverkar klimatet mer än någon annan, de som har minst påverkas mest av kommande klimatförändringar.

Att använda skatt för att öka en konsumtionskostnad är förstås ett av många styrmedel, men plötsliga prisökningar på drivmedel på grund av händelser som påverkar marknadspriserna är inte ett vettigt sätt att driva en omställning av ett samhälle. Då kan en tre månader lång sänkning av drivmedelsskatten vara en rimlig åtgärd för att inte tappa stödet för omställningen.

Stat, kommun och företag måste först skapa förutsättningarna för en omställning, såsom exempelvis utbyggd kollektivtrafik till låg avgift och en laddinfrastruktur med bra täckning (så att fler kan byta till en äldre begagnad elbil). Efter det har de personer som idag är beroende av bil en möjlighet att ställa om, förstås i takt med ökande kostnader för koldioxidutsläpp. Det är idag alldeles för höga avgifter inom kollektivtrafiken. Det ska alltid löna sig att att ställa bilen.

Vänsterpartiet Strängnäs driver på om klimatomställning, gällande exempelvis billigare kollektivtrafik samt fler laddstationer på allmän plats och vid allmännyttans hyreshus. En omställning som också förbättrar vardagen.

Har Helleday sett Vänsterpartiets nationella utspel och förslag om att halvera biljettpriserna i kollektivtrafiken och att sänka avgifterna för godstrafiken på järnvägen? Eller det om att ställa om det finansiella ramverket och frigöra 700 miljarder för klimatinvesteringar? 

Helleday behöver inte vara orolig att vi säljer vår själ. Jämlikhet, solidaritet och klimatomställning är en del av samma politik.

Merja Kylmämaa
Ordförande

David Aronsson
Gruppledare

Vänsterpartiet Strängnäs

Marknadsexperiment hör inte hemma i hemtjänsten

(Detta är ett inlägg publicerat 30 mars 2022 i en debatt på Strengäs tidnings debattsida, läs vårt första via denna länk.)

Lennart Nilsson svarar den 23 mars på bland annat vår debattartikel. Han hävdar att vår debattartikel bygger på ideologi och svepande påståenden. Låt oss då beskriva fakta i frågan om valfrihetssystem i hemtjänsten, LOV.

Mindre än hälften av de med omsorgsbehov väljer utförare.

Under de senaste sex åren har LOV-bolagen inte ett enda år i snitt haft fler utbildade undersköterskor än den kommunala utföraren, det största bolaget har aldrig nått upp till LOV-kravet på 65 % utbildade undersköterskor. Att ha utbildad personal är en avgörande kvalitetsfaktor, speciellt om den som får omsorg börjar uppvisa en oroande hälsoförsämring.

LOV innebär att de som får omsorg är geografiskt utspridda och fri etableringsrätt för bolag. Ett privat bolag med verksamhet i Strängnäs tätort kan tacka nej till någon som bor långt ute på Selaön, det kan förstås inte kommunen. Ju fler utförare det finns desto mer av hemtjänstpersonalens tid går åt till bilkörning. År 2015 körde den kommunala hemtjänsten 4,23 kilometer per timme hemtjänst, fram till år 2018 hade det ökat till 5,09 kilometer per timme hemtjänst. LOV är grundläggande ineffektivt.

Nilsson skriver att hemtjänsten även innan LOV visade på “röda siffror”, men att en budget är underfinansierad säger inget om kostnadsläget. År 2012 var kostnaden per brukare 8 % högre i Strängnäs än riket. År 2020 var kostnaden 32 % högre än riket. Detta är på grund av LOV.

Att mäta kvalitet i hemtjänsten med stöd av en enkät innebär vissa svårigheter. De senaste åren har det bara varit 58-70 % av de som får hemtjänst som själva eller tillsammans med en samboende partner svarat på enkäten. Det har också bara varit 64-73 % av de som svarat som vet hur man framför synpunkter eller klagomål på utförandet. De som då inte klarar att svara på enkäten, de som sannolikt har det största omsorgsbehovet, hur väl mäts deras upplevelse av hemtjänsten? Hur många av de vet hur man framför klagomål?

Den kommunala personalen har inget behov av att skönmåla sin arbetssituation, hur mycket för fort de kör mellan insatser och hur insatsen gått. Det är god grund för kvalitetsbedömning, till skillnad från en konkurrensutsatt vinstdrivande verksamhet. Det är därför det finns kvalitetskrav i LOV-avtalen. Krav som inte följs av bolagen, vilket nämnden knappt agerat på.

Av åtta bolag som varit aktiva är tre kvar. Resten har slutat självmant eller tvingats sluta när det till slut infördes grundläggande krav för att få tillstånd att bedriva hemtjänst. Av de tre bolagen är det bara ett enda som har en ekonomisk situation som uppfyller kraven i LOV-avtalen.

Det är Nilsson som är ideologiskt förblindad när han tror att det går att skapa effektiv och kvalitetsbaserad hemtjänst i nuvarande organisationsform.

I svaret på vår motion om att avveckla LOV den 1 jan 2024, och fram till dess kraftigt skärpa kvalitetskraven, fick vi veta att först i mars i år infördes digital tidsredovisning även för de privata utförarna. Med tanke på hur det sett ut i ett stort antal kommuner med fusk med tidsredovisning så är det en nivå av tillit vi önskat att kommunen inte haft.

När vi säger att “hemtjänsten ska vara effektiv och bra, inte billig” så menar vi att kvalitet och effektivitet ska gå före kostnadspress och underbudgeteringens fokus på röda siffror. Effektivitet, det vill säga hur mycket kvalitet man kan leverera per krona, är viktigare än kostnadsnivån. LOV är inte effektivt.

David Aronsson
Kommunstyrelsen

Merja Kylmämaa
Socialnämnden

Peter Hjukström
Fullmäktigeledamot

Vänsterpartiet Strängnäs

Motion – Utlys klimatnödläge i Strängnäs kommun omedelbart!

Strängnäs kommun kommer inte att kunna klara vår del av Sveriges utsläppsmål – om inte politiken agerar med kraft och nu omedelbart. 

Enligt Koldioxidbudgeten för Strängnäs kommun, utlagd på nätet 1 mars 2022, måste vi minska utsläppen med 17,4% årligen för att uppnå koldioxidneutralitet till år 2045. Att jämföra med år 2021 då vi minskade koldioxidutsläppen endast 0,4%. I nuvarande takt tar Strängnäs utsläppsbudget slut efter 4 år…

För att hålla budgeten krävs alltså omedelbara utsläppsminskningar om 17,4% årligen. Då räcker budgeten i 23 år, vilket är i linje med Parisavtalet, men som dock inte klarar kommunens eget mål om utsläppsneutralitet år 2040. 

Drygt 50% av Strängnäs kommuns koldioxidutsläpp kommer från personbilstrafiken. Därför måste kommunen nu omedelbart ge alla medborgare möjlighet att fasa ut sin egen del av personbilstrafiken som drivs med fossila drivmedel. Detta görs genom att omedelbart anlägga GC-banor utmed landsvägarna, skapa behovsstyrd och kostnadsfri busstrafik, bygga ut laddinfrastrukturen i alla kommundelar m.m. Detta är konkreta åtgärder som måste utföras av politiken. Innan medborgarna kan göra sin del.

Att utlysa klimatnödläge sätter klimatkrisen först. Det innebär att klimathänsyn ska genomsyra alla kommunala beslut både på kort och lång sikt.

Ansvaret för att ställa om från grunden kan inte i första hand läggas på invånarna själva utan fokus måste ligga på strukturell omställning. Huvudansvaret för omställning och uppföljning måste ligga på Kommunstyrelsen. Först när kommunen erkänner klimatnödläget och därtill skapar förutsättningarna för ett klimatneutralt resande, kan medborgarna göra sin egen nödvändiga omställning mot ett framtida klimatneutralt liv.

Varje dags försening gör det ännu mindre sannolikt att Strängnäs kommun ska klara vår del av Sveriges utsläppsmål.  

Vi yrkar på att fullmäktige beslutar att utlysa klimatnödläge omedelbart. 

 

Yvonne Knuutinen     David Aronsson

Peter Hjukström     Henrik Sjödahl

 

Vänsterpartiet Strängnäs

 

Bakgrund:

 En koldioxidbudget definierar den mängd koldioxid som kan släppas ut om vi ska klara de övergripande klimatmålen.

Att utlysa klimatnödläge är ett sätt att förtydliga att vi inser att klimatförändringarna är verkliga, att de orsakats av oss människor och att åtgärderna som gjorts så här långt inte är tillräckliga för att vända utvecklingen. Det är första steget mot att göra tillräckliga begränsande åtgärder och att låta klimatet spela en tung roll i alla beslut.

Så här ska Sverige bidra till att uppfylla Parisavtalet: 2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk med nationellt fastställda miljömål:

Sverige ska år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det betyder att utsläppen inom Sveriges gränser ska vara minst 85% lägre, jämfört med 1990 års utsläppsnivåer. De resterande 15% kan uppnås genom s.k. kompletterande åtgärder. Exempelvis åtgärder i skog och mark som ökar inbindningen av koldioxid, som t.ex våtmarksrestaurering.

Observera att Strängnäs utsläppsmål är ännu skarpare än det nationella: 

Inga utsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2040.

Listan i kommunvalet i Strängnäs 2022

Vänsterpartiet Strängnäs har haft sitt årsmöte och då fastställt sin lista i valet till kommunfullmäktige i höst. Listan består av 26 namn.

Det är en stark lista med för fullmäktige och politiken flera nya namn, men också flera namn som väljare som känner Strängnäs och politiken i Strängnäs kommer att känna igen.

Vänsterpartiet har idag 4 ledamöter och två ersättare i fullmäktige, men vi räknar med att vi har minst 5 ledamöter efter valet i höst.

Hela listan

  1. David Aronsson, 48, Miljöinspektör, Strängnäs
  2. Yvonne Knuutinen, 62, Arkitekt, Strängnäs
  3. Merja Kylmämaa, 58, Socionom, Strängnäs
  4. Ted Danson, 39, Företagare, Stallarholmen
  5. Carolina Moretti, 28, Studerande, Strängnäs
  6. Nina Danson, 50, Beteendevetare, Stallarholmen
  7. Barbro Svensson Sjöberg, 68, Sjuksköterska/Samtalsterapeut, Mariefred
  8. Nils-Arne Andersson, 71, Företagare, Strängnäs
  9. Vian Faili, 46, Akutsjuksköterska, Strängnäs
  10. Henrik Sjödahl, 53, Färjkarl, Strängnäs
  11. Annette Magnusson, 57, Civilingenjör, Strängnäs
  12. Peter Hjukström, 67, Pensionär, Mariefred
  13. Kajsa Steude, 46, Specialistsjuksköterska, Strängnäs
  14. Gerardo Vergara, 58, Betongarbetare, Strängnäs
  15. Birgitta Lexell Karlsson, 68, Pensionär, Strängnäs
  16. Grade Beronja, 56, Järnsmed, Mariefred
  17. Sandrina Moretti, 70, Pensionerad fritidspedagog, Strängnäs
  18. Anders Lid, 30, Teamledare, Strängnäs
  19. Camilla Ferngren, 40, Studerande, Strängnäs
  20. Tanja Henriksson, 74, Socionom, Strängnäs
  21. Sahverdi Polat, 65, Pensionär, Strängnäs
  22. Susanna Román, 60, Arbetslös, Strängnäs
  23. Ulf Norström, 76, Pensionär, Mariefred
  24. Ching-Pei Tsai Aronsson, 47, Sjuksköterska, Strängnäs
  25. Karin Ternulf Larsson, 68, Pensionerad lärare, Strängnäs
  26. Ulf Brolin, 73, Pensionär, Strängnäs