Skip to main content

Debatt: Skydda Ulvaskogen, minska utsläppen och ge invånarna inflytande

Debattartikel publicerad i Eskilstuna-kuriren med Strengnäs tidning (foto: Mikael Lander)
För vänsterpartiet är Ulvaskogen en högprioriterad fråga vi länge arbetat med och inte viker ifrån! Vi behövs i kommunfullmäktige, varken sittande styre (M) och (S) eller de flesta övriga oppositionspartier tar frågan på tillräckligt allvar. Ulvaskogen, som andra skyddsvärda skogar, våtmarker, odlingsmarker och andra viktiga biotoper måste värnas för framtiden genom bildande av naturreservat och biotopskyddsområden.

Ulvaskogen, vid sjöarna Visnaren och Nedre Marviken, i Åkers bergslag. En skog med många flerhundraåriga träd och skyddade arter av både växter och djur, som akut hotas av avverkning. Det är en tätortsnära skog med höga friluftsvärden. Där kan alla uppleva naturen. Ett reservat skulle också kunna binda ihop de befintliga reservaten i området för ännu större värde.

På bara 3 veckor från anmälan om avverkning kan skogen vara borta! Därför kräver vi att beslut fattas om tillfälligt avverkningsskydd, tills dess ett Naturreservat har bildats!

I Strängnäs planerar det sittande styret för ett stort AI-center och ett gigantiskt logistikcenter, men misslyckas uppnå såväl miljö- som klimatmål. En allvarlig felbedömning, som kan få stora konsekvenser för kommande generationers möjlighet till försörjning och livskvalitet.

I Strängnäs kommun försvinner skogar i snabb takt för att det kortsiktigt finns pengar att tjäna. Men miljökonsekvenserna vid slutavverkning blir enorma och oöverskådliga både på kort och lång sikt. Kalhyggen förstör ekosystem, ökar risken för översvämning, ras och skred samt förorening av vattnet. Något av det viktigaste vi kan göra här i Strängnäs är därför att skydda skogarna och marken.

Grönplanen, som är en plan för hur skog och mark ska förvaltas, räcker inte då den när som helst kan ändras genom politiska beslut. Därför måste vi bilda naturreservat av mark med högt naturvärde och tätortsnära skog med högt friluftsvärde. Strängnäs kommun skyddar endast 2,8 % av sin yta, medan rikssnittet är 15 %. Detta sätter kommunen i skamvrån både nationellt och iSörmland. Det finns fler saker som oroar. I styrets flerårsplan har det globala målet om fossilfrihet 2030 tagits bort. M+S blundar för riskerna. Vi gör tvärtom!

Den största källan till fossila utsläpp här i Strängnäs är alla privata bensin- och dieseldrivna bilar. De står för drygt 50% av utsläppen. Det viktigaste vi kan göra är därför att underlätta för invånarna att sluta tanka bensin och diesel och istället gå, cykla, åka buss och tåg samt köra bil fossilfritt. För att minska utsläpp i den här omfattningen, krävs nära samarbete med invånarna, bland annat genom medborgarråd. Detta är avgörande för att nå målet Ett fossilfritt Strängnäs år 2030 och klimatneutralt år 2040.

Vi måste förändra snabbt, stoppa planerna på fler försämringar genom logistikparker och AI-centra. Verka för ett lantbruk där djur får leva enligt sina behov och inte plågas. Vi får inte äventyra kommande generationers försörjning och livskvalitet. Vi behöver din röst i processen.

Debatt – Djurgårdsporten och Wik – LÅT STÅ!

Detta är en debattartikel publicerad i Strengnäs tidning 6 augusti 2024

Strängnäs fastighetsbolag SFAB har ansökt om rivningslov för Djurgårdsporten och Wik. I Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens kungörelse inbjuds de som vill att sända synpunkter, senast 9 augusti Skälen är att “möjliggöra framtida utveckling av Mariefredsskolan och förbättra trafiksituationen, genom att bygga en angöringsplats”. En utredning om hur trafiksituationen kan förbättras har gjorts 2022 av företaget Nora Consulting Engineers AB. Deras förslag presenterar åtgärder som både förbättrar trafiksituationen och räddar Djurgårdsporten och Wik.

Mariefredsskolan är överfull. Elever bussas till Stallarholmen, Åkers styckebruk samt från Stallarholmen till Mariefred. SFAB anger skolans utvecklingsbehov som skäl att riva Djurgårdsporten och Wik, som upptar en liten del av skolområdet. Skolan i Läggesta skulle stå klar 2024 men är framskjuten flera år, då kommunledningen anser att inflyttningen inte går fort nog för att man ska (våga?) starta skolbygget. Med nuvarande lokalbrist förvånar det att man inte börjar bygga skolan i Läggesta nu. Föräldrar vill ofta att barnen får gå i en skola nära hemmet, dit de kan ta sig på egen hand. Risken är att inflyttningen bromsas då ingen skola byggs på flera år.

Om Djurgårdsporten och Wiik inte rivs anser SFAB att de ska flyttas. Var de då ska ligga är inte sagt. Den kulturhistoriska betydelse de har skulle försvinna om de flyttas, då det är platsen som visar och förklarar husens historia och ger det största värdet. Ställda på en annan plats blir de anonyma, vilka gamla hus som helst, och kan inte berätta om kvarteret Rektorn 12 och dess omgivnings historia som Kronoträdgård, jakt-, betes- och nöjesmark med direkt koppling till Gripsholms slott.

I Sörmlands museums yttrande om rivningsansökan står att Djurgårdsporten och Wik bör bevaras och renoveras varsamt. Renoveringen som SFAB beräknade 2022, för att göra husen godkända, skulle kosta 14.4 -15 miljoner kronor. Det ansågs för dyrt. (Byggkunniga har hävdat att kostnaden är för högt räknad.) SFAB har länge sparat pengar på byggnaderna genom att inte underhålla dem. Verksamheten i Wik bedrivs sen åratal i icke tillgänglighetsanpassade lokaler. Wik är kommunens billigaste lokal!

Istället för att värdera äldre karaktärsbyggnader, verkar SFAB tycka att de är till besvär. Ska gamla kulturhus rivas för att kortsiktigt kompensera brist på framförhållning i att planera skolan? Det vore tragiskt för kommande och nuvarande generationer mariefredsbor och besökare. Stadens avläsbarhet och värde förvanskas om den mister två av sina viktigaste historiska byggnader som både har direkt koppling till slottet och ihop med gamla folkskolan/metallfabriken visar gamla stadskärnans östra gräns, samt berättar om Sverige vid förra sekelskiftet med folkskola, fattigstuga och ålderdomshem.

Barbro Svensson Sjöberg
Ersättare i kulturnämnden

Insändare – Det går inte att spara sig till bättre skolresultat

Detta är en insändare som publicerades i Strengnäs tidnings webbtidning den 26 juni 2024.

https://strengnastidning.se/insandare/artikel/det-gar-inte-att-spara-sig-till-battre-skolresultat/jp4p73kj

I en artikel i Strengnäs tidning den 23 juni beskrivs Paulinska skolans arbete utifrån att hälften av eleverna inte har godkänt i alla ämnen. Det är förstås inte bra men artikeln tappar bort alla framgångarna. Skolfrånvaron har minskat kraftigt, andelen elever som nått gymnasiebehörighet ökar. Den pedagogiskt inriktade omorganisation som sker begränsas av en budgetram men är lovande.

Vi har ett skolsystem som har stora brister. Den jämlika och effektiva skola vi hade finns inte längre. Den som gjorde skollagens portalparagraf om att alla elever ska lyftas till sin högsta nivå till en möjlig verklighet och inte ett dåligt skämt. I internationella jämförelser går den svenska skolan dåligt. De kraftiga segregationseffekter som det fria skolvalet och den fria etableringsrätten medfört har slagit igenom med full kraft i Strängnäs som är en friskoletät kommun. Systemet liknar snart mer skolan innan den samlade 9-åriga grundskolan infördes än den skola jag gick i.

Det ser tyvärr inte bättre ut för kommunens skolor. När flerårsplanen presenterades i juni så var Vänsterpartiet det enda parti som ville fortsätta satsa på skolorna. Samtliga budgetförslag förutom vårt har lägre budget för skolan år 2027 än för 2025. Med den flerårsplan som Socialdemokraterna och Moderaterna tagit fram får Barn- och utbildningsnämnden inte kompensation för sina ökande kostnader. Det skulle skolan inte fått med de borgerliga eller SDs förslag heller. Skolorna får nu se fram emot flera år av nedskärningar istället för förbättringar.

I artikeln uttalar sig Liberalernas Sofia Könberg. I Liberalernas förslag till flerårsplan presenteras inga ekonomiska siffror, mer än att effektiviseringskraven på nämnderna ska dubblas. Nu blev det så att förslaget inte lades fram eftersom Liberalerna inte hade någon ledamot på plats när fullmäktige debatterade budget och flerårsplan. Jag hade sett fram emot en debatt i fullmäktige om Liberalernas lokala skolpolitik. Förslaget framstod mest som ofinansierat tyckande och fina ord. Det är också fascinerande att Liberalerna inte ens lyckas presentera ett budgetförslag, någon som vi andra klarat med det stöd av förvaltningen som Liberalerna i sitt förslag skriver att de inte tror finns. Jag bjuder in till debatt här istället.

De borgerliga partierna och inte minst Liberalerna underfinansierar inte bara skolan utan är också milt sagt skeptiska till den socioekonomiska kompensation som skolor som Paulinska får för att motverka effekterna av segregationen. Friskolorna i Strängnäs har i flera år bedrivit lobbying för att ändra systemet i en mer friskolevänlig inriktning, så att de får ännu mer pengar för behov de inte har, och de borgerliga partierna lyssnar. Nu har en oroväckande utredning startat. En sådan förändring skulle vara ett slag i ansiktet på Paulinska skolans personal och elever samt en direkt stoppkloss för det förbättringsarbete som gradvis över åren gett breda positiva resultat.

Vänsterpartiets linje är att skolorna i Strängnäs kommun måste få mer pengar än skolorna i de flesta andra kommuner, eftersom vi har ett ineffektivt uppdelat lokalt skolsystem. De pengarna måste fördelas så att det i huvudsak kommer de socioekonomiskt utsatta skolorna till del. Paulinska ska kunna ta in den pedagogiska personal som behövs utan att behöva säga upp elevassistenterna. Till skillnad från övriga partier i Strängnäs fullmäktige så tror vi inte att det är möjligt att spara sig till bättre skolresultat.

David Aronsson

Gruppledare Vänsterpartiet Strängnäs

Interpellation: När och hur får bussarna bättre tågpassning?

Kommunfullmäktige 15 april 2024

Till kommunstyrelsens ordförande
(Väl medvetna om att frågan är aktiv i kommunstyrelsen så väljer vi att lägga vår planerade interpellation ändå)

Det finns fördelar med att åka kollektivtrafik i förhållande till bil. Förstås att släppa ut mindre växthusgaser men också praktiska genom att restiden kan läggas på att arbeta, studera eller för den delen att titta på en film istället för att köra en bil. Ett pendlarhushåll kan välja att ha en bil eller ingen bil alls om det går att pendla kollektivt.

Det finns nackdelar med att åka kollektivtrafik. En av de mer plågsamt uppenbara är tågförsening och den då bristande passningen mot kompletterande busstrafik. Den osäkerheten i hur lång tid resan tar är en negativ faktor i beslutet att ställa bilen eller som potentiell pendlare att inte skaffa en bil.

Som vi förstår det beror den bristande passningen bland annat på att bussarna rent fysisk även kör andra linjer, som då inte kan försenas på grund av tåget.

Därför önskar vi svar på följande frågor

  1. Vad skulle det kosta per år att ha bussar som uteslutande kör Läggesta – Mariefred, Läggesta – Stallarholmen, Läggesta – Åkers styckebruk, med specifik uppgift att flexibelt passa tågen?
  2. Är det omöjligt för Strängnäs kommun att komplettera busstrafiken snabbare än genom den ordinarie tilläggsbeställningen?
  3. Skulle en stadsbusslinje i Mariefred kunna vara ett delsvar på fråga 1? Vad skulle det då kosta?

 

David Aronsson      Yvonne Knuutinen     Merja Kylmämaa