Skip to main content

Insändare: Vad håller ni på med?

(Detta är en insändare publicerad i Strengnäs tidning den 28 april 2022)

Artiklar i Strengnäs Tidning har tagit upp Strängnäs Fastighets AB:s begäran om rivningslov för Djurgårdsporten och Wik. Detta väcker ilska och sorg hos många Mariefredsbor, som ofta har ett personligt förhållande till byggnaderna. Husen var förut ålderdomshem. Wik har varit fritidsgård sedan 1960-talet och Djurgårdsporten hyst många bröllop och andra fester i över 30 år. Vandrarhemmet är ett av få lågprisalternativ för övernattning.

Det verkar finnas ett större mönster där ett kulturcentrum i ett nytt och dyrt uppbyggt Kungsladugården spökar över Mariefred. Biohusets ombyggnad för tillgänglighet fördröjs. Vi minns att huset skänktes till kommunen av Mariefreds arbetarförening för att användas till föreningsverksamhet för allmänheten.

Bolaget ska se till sina intressen. Samtidigt måste kommunen värna kulturhistoriska byggnader som ger centrum sin karaktär. Att skapa ett kulturellt centraliserat område kan inte vara rätt för Mariefred.

Vi häpnar över att SFAB vill riva nu, när skolan inte verkar ha ett konkret expansionsbehov. Skola i Läggesta är klar 2024– 2025.

Låt Biohuset vara kulturskola med föreningsverksamhet. Se Djurgårdsporten och Wik som karaktärsbyggnader, där kommunen har intresse och ansvar att bibehålla underhåll och verksamhet. Dessa hus är de enda äldre som är kvar på denna sida Ärnäsvägen och markerar var staden förr slutade. De ger även förankring till skolområdets historia, där man tidigare rev Vita skolan, trots skarpa protester.

Vänsterpartiet vill att Mariefred behåller sin trästadskaraktär med verksamheter spridda över centrum. Där måste fastighetsbolaget och ägarstyrningen hjälpa till.

Det är Mariefreds särart med äldre bebyggelse vid Mälaren och Gripsholm, med infart där landsbygd övergår direkt i stad, som gör att vi trivs här och att många vill flytta hit.

Staden skiljer sig på ett unikt sätt från andra städer i Sverige, där nästan identiska köplador präglar utkanterna.

Barbro Svensson Sjöberg och Peter Hjukström
Mariefredsbor som kandiderar till kommunfullmäktige, Vänsterpartiet Strängnäs

Insändare: Jämlikhet, solidaritet och klimatåtgärder är en del av samma politik

Detta är en insändare som publicerades den 19 april i Eskilstuna-kuriren/Strengnäs tidning

Den 11 april skriver Ann Helleday på insändarsidorna om att Vänsterpartiets sviker sin politiska själ i och med riksdagsbeslutet om att temporärt sänka skatten på drivmedel.

I Vänsterpartiets själ finns som vi ser det jämlikhet och solidaritet. Klimatfrågorna blir då naturligt en del av politiken, för det är en ojämlik fråga. De som har allra mest påverkar klimatet mer än någon annan, de som har minst påverkas mest av kommande klimatförändringar.

Att använda skatt för att öka en konsumtionskostnad är förstås ett av många styrmedel, men plötsliga prisökningar på drivmedel på grund av händelser som påverkar marknadspriserna är inte ett vettigt sätt att driva en omställning av ett samhälle. Då kan en tre månader lång sänkning av drivmedelsskatten vara en rimlig åtgärd för att inte tappa stödet för omställningen.

Stat, kommun och företag måste först skapa förutsättningarna för en omställning, såsom exempelvis utbyggd kollektivtrafik till låg avgift och en laddinfrastruktur med bra täckning (så att fler kan byta till en äldre begagnad elbil). Efter det har de personer som idag är beroende av bil en möjlighet att ställa om, förstås i takt med ökande kostnader för koldioxidutsläpp. Det är idag alldeles för höga avgifter inom kollektivtrafiken. Det ska alltid löna sig att att ställa bilen.

Vänsterpartiet Strängnäs driver på om klimatomställning, gällande exempelvis billigare kollektivtrafik samt fler laddstationer på allmän plats och vid allmännyttans hyreshus. En omställning som också förbättrar vardagen.

Har Helleday sett Vänsterpartiets nationella utspel och förslag om att halvera biljettpriserna i kollektivtrafiken och att sänka avgifterna för godstrafiken på järnvägen? Eller det om att ställa om det finansiella ramverket och frigöra 700 miljarder för klimatinvesteringar? 

Helleday behöver inte vara orolig att vi säljer vår själ. Jämlikhet, solidaritet och klimatomställning är en del av samma politik.

Merja Kylmämaa
Ordförande

David Aronsson
Gruppledare

Vänsterpartiet Strängnäs

Marknadsexperiment hör inte hemma i hemtjänsten

(Detta är ett inlägg publicerat 30 mars 2022 i en debatt på Strengäs tidnings debattsida, läs vårt första via denna länk.)

Lennart Nilsson svarar den 23 mars på bland annat vår debattartikel. Han hävdar att vår debattartikel bygger på ideologi och svepande påståenden. Låt oss då beskriva fakta i frågan om valfrihetssystem i hemtjänsten, LOV.

Mindre än hälften av de med omsorgsbehov väljer utförare.

Under de senaste sex åren har LOV-bolagen inte ett enda år i snitt haft fler utbildade undersköterskor än den kommunala utföraren, det största bolaget har aldrig nått upp till LOV-kravet på 65 % utbildade undersköterskor. Att ha utbildad personal är en avgörande kvalitetsfaktor, speciellt om den som får omsorg börjar uppvisa en oroande hälsoförsämring.

LOV innebär att de som får omsorg är geografiskt utspridda och fri etableringsrätt för bolag. Ett privat bolag med verksamhet i Strängnäs tätort kan tacka nej till någon som bor långt ute på Selaön, det kan förstås inte kommunen. Ju fler utförare det finns desto mer av hemtjänstpersonalens tid går åt till bilkörning. År 2015 körde den kommunala hemtjänsten 4,23 kilometer per timme hemtjänst, fram till år 2018 hade det ökat till 5,09 kilometer per timme hemtjänst. LOV är grundläggande ineffektivt.

Nilsson skriver att hemtjänsten även innan LOV visade på “röda siffror”, men att en budget är underfinansierad säger inget om kostnadsläget. År 2012 var kostnaden per brukare 8 % högre i Strängnäs än riket. År 2020 var kostnaden 32 % högre än riket. Detta är på grund av LOV.

Att mäta kvalitet i hemtjänsten med stöd av en enkät innebär vissa svårigheter. De senaste åren har det bara varit 58-70 % av de som får hemtjänst som själva eller tillsammans med en samboende partner svarat på enkäten. Det har också bara varit 64-73 % av de som svarat som vet hur man framför synpunkter eller klagomål på utförandet. De som då inte klarar att svara på enkäten, de som sannolikt har det största omsorgsbehovet, hur väl mäts deras upplevelse av hemtjänsten? Hur många av de vet hur man framför klagomål?

Den kommunala personalen har inget behov av att skönmåla sin arbetssituation, hur mycket för fort de kör mellan insatser och hur insatsen gått. Det är god grund för kvalitetsbedömning, till skillnad från en konkurrensutsatt vinstdrivande verksamhet. Det är därför det finns kvalitetskrav i LOV-avtalen. Krav som inte följs av bolagen, vilket nämnden knappt agerat på.

Av åtta bolag som varit aktiva är tre kvar. Resten har slutat självmant eller tvingats sluta när det till slut infördes grundläggande krav för att få tillstånd att bedriva hemtjänst. Av de tre bolagen är det bara ett enda som har en ekonomisk situation som uppfyller kraven i LOV-avtalen.

Det är Nilsson som är ideologiskt förblindad när han tror att det går att skapa effektiv och kvalitetsbaserad hemtjänst i nuvarande organisationsform.

I svaret på vår motion om att avveckla LOV den 1 jan 2024, och fram till dess kraftigt skärpa kvalitetskraven, fick vi veta att först i mars i år infördes digital tidsredovisning även för de privata utförarna. Med tanke på hur det sett ut i ett stort antal kommuner med fusk med tidsredovisning så är det en nivå av tillit vi önskat att kommunen inte haft.

När vi säger att “hemtjänsten ska vara effektiv och bra, inte billig” så menar vi att kvalitet och effektivitet ska gå före kostnadspress och underbudgeteringens fokus på röda siffror. Effektivitet, det vill säga hur mycket kvalitet man kan leverera per krona, är viktigare än kostnadsnivån. LOV är inte effektivt.

David Aronsson
Kommunstyrelsen

Merja Kylmämaa
Socialnämnden

Peter Hjukström
Fullmäktigeledamot

Vänsterpartiet Strängnäs

Debatt – Kan Strängnäs satsa framåt

Vad skulle Strängnäs ha att vinna på att vara progressiva och framtidstänkande i sitt klimatarbete?

Med oroligheter i vår närhet samt klimatproblem i vår framtid så blir det allt tydligare att vi måste göra något för att säkerställa vårt energibehov på kort och lång sikt för att ha möjlighet till fortsatt utveckling, stabilitet och fred. 

Därav Vänsterpartiets motion i kommunfullmäktige den 14 februari om att Strängnäs ska vara en del av vätgasexpansionen och därmed en del av att säkerställa att Sverige fortsatt kommer ha en trygg och hög produktion av klimatsmart energi som vi själva råder över.

Vad skulle då Strängnäs som kommun tjäna på att ligga i framkant på detta klimatarbete och hur skulle det gå till? 

Vätgas är en energibärare med möjlighet till lagring, som framställs av vatten och elektricitet. Det handlar om att tillvarata närproducerad elektricitet från sol, vind och kraftvärmeverk och omvandla den till vätgas, för att om igen omvandlas till el när den närproducerade elen inte täcker behovet.

Att säkerställa att kommunen har en jämn, stabil och klimatneutral eltillförsel ökar kommunens attraktivitet och konkurrenskraft.

Strängnäs är en pendlingskommun i dagsläget, där en stor del av befolkningen arbetar på annan ort. Ökande energipriser kommer på sikt att minska attraktiviteten för just denna inflyttning och vidare boende i kommunen. Det kommer att behövas arbetstillfällen i närområdet så att dess befolkning som inte har råd att pendla eller har möjlighet att arbeta hemifrån kan finna arbete på orten så kommunen fortsatt kan vara attraktiv. Så vätgasproduktionen skapar inte bara stabilitet i elnätet utan även stabilitet på arbetsmarknaden med arbeten som tilltalar ett större antal invånare. 

Då vätgas inte bara kan användas i gasform för att säkerställa elnätets stabilitet eller för att tanka vätgasbilar med bränsleceller utan även kan slås ihop med infångad koldioxid för att därigenom skapa ett syntetiskt flytande bränsle som liknar etanol. Det ses som en dellösning för framförallt tunga transporter likt flyg, sjöfart och lastbilar.  En sådan anläggning skulle kunna etableras i Strängnäs och skapa ännu bättre stabilitet på arbetsmarknaden och bidra till att minska svenskt beroende av klimatskadligt importerat bränsle.

Kommunen kan även skapa förutsättningar så att mer takytor och mark används till att generera elektricitet, tex montera solceller på sina egna tak, hyra ut tak till någon som vill använda det eller hyra tak där de inte nyttjas. Kommunen kan främja solceller vid nyproduktion av bostäder, till exempel genom att reducera bygglovskostnader för de som placerar sina tak i optimalt förhållande till solen och monterar solceller, verka för att privatpersoner som önskar producera mer el än de själva gör av med kan sälja den utan att de anses som elproducenter. Kommunen behöver även verka för en översiktsplanering som visar vart och hur vi kan placera mer vindkraft utan att det stör natur och människor alltför mycket, för att inte tillståndsprocesserna skall dra ut på tiden. 

Henrik Sjödahl
Yvonne Knuutinen

Fullmäktigeledamöter för Vänsterpartiet Strängnäs