Skip to main content

Motivering av återremissyrkande av BUNs svar på revisionens granskning

[Revisionen har granskat hur Barn- och utbildningsnämnden hanterar barn i behov av särskilt stöd, ni kan se granskningen genom att klicka här (öppnar i ny flik) ]

Nämndens svar måste förtydligas, konkretiseras och svara på den kritik revisionen gett.
Nedan följer en beskrivning av de svar som efterlyses.

Revisionen ifrågasätter grundläggande delar av resursfördelningsmodellen och dess allokeringsförmåga.
I Verksamhetsplanen för 2021–2023 som nämns i svaret ges inget uppdrag att se över resursfördelningsmodellen på det sätt som beskrivs i svaret, och inte heller på det sätt som efterfrågas av revisionen. Svaret innehåller inte heller någon respons på revisionens begäran om att säkerställa att  samtliga enheter har tillräckliga resurser för arbetet med
elever i behov av särskilt stöd.

Hur nämnden genom fördelningsmodellen avser att tillse att tillräckliga resurser finns är därmed obesvarat.

Revisionen anmodar nämnden att följa upp stödbehovet på samtliga skolor och att åtgärdsprogram till antal och innehåll korrelerar mot de faktiska behoven.
I svaret nämns ett identifierat behov att ”synliggöra effekterna av insatta stödåtgärder” och att resultatuppföljning inom det systematiska kvalitetsarbetet också omfattar åtgärdsprogram. Detta är inte tillräckligt för att möta revisionens frågor kring hur stort stödbehovet är ute på enheterna och inte heller ifrågasättandet av om åtgärdsprogram faktiskt möter elevers individuella behov.

Hur nämnden avser identifiera och tillfredsställa det faktiska stödbehovet, liksom åtgärdsprogrammens individuella kvalitet, utelämnas i svaret och därmed blir också all
resultatuppföljning godtycklig.

Revisionen anmodar nämnden att revidera, skärpa arbetet med -, och förutsättningarna för arbetet med rutinen för det särskilda stödet.
I svaret hänvisas till en uppföljning av Barn- och elevhälsan gällande rutinen för särskilt stöd men då endast som en kontroll av hur den ”används och efterlevs” av personal.

Hur nämnden avser säkerställa att alla skolor har förutsättningar att bedriva ett tillräckligt arbete lämnas därmed obesvarat.

Revisionen anmodar nämnden att säkerställa tydliga rutiner kring frånvarouppföljning såväl som uppföljning av frånvaro hos nämnden.
I svaret nämns en ”avvikelse gällande följsamheten” av ”rutinen”, men då som ett internt kontrollmoment. Återigen nämns Barn- och elevhälsans arbete för att förenkla och
anpassa rutinen. Av granskningen framgår dock att frågeställningen lyder:

”Är uppföljning och åtgärder tillräckliga vid omfattande skolfrånvaro?”

Istället för att säkerställa tillräckliga åtgärder för att öka skolnärvaron har rapportering och orosanmälningar varit fokus.

Hur nämnden avser fullfölja sitt uppdrag att få elever med sådan frånvaro tillbaka till – och att trivas i skolan, lämnas obesvarat.

Revisionen har granskat ett angeläget område med stor påverkan för enskilda elevers skolgång och i sin förlängning personalens arbetssituation. Granskningen medför skarp kritik av ett system som brister i resurser, uppföljning och kvalitet.

Till stora delar består svaret på denna kritik av en hel del information och beskrivningar som saknar direkt bäring på revisionens frågor.

Jag anser att revisionens frågor ska besvaras direkt, otvetydigt och i alla delar.

Jag anser också att nämndens svar ska uttrycka såväl motivation som förmåga att lösa de problem och brister som framkommit.

Annars återstår endast att bemöta revisionens kritik som felaktig.

Därför yrkar jag återremiss.

Nina Danson
Vänsterpartiet Strängnäs

Debattartikel: Skola och omsorg – inte bra nog

Nu är budgetfullmäktige passerat i Strängnäs och det hände förstås inget spektakulärt. Vi gick därifrån mer fundersamma än när vi kom dit.

Det fanns några saker inom skolan och omsorgen som skiljde vårt förslag från övriga partiers. 

Nästan alla pratade omsorg och behoven där. Alla partier satsar också, men inte så att det kommer att lösa problemen. Det kommer att fortsatt vara brist på utbildad personal och fler äldre i behov av särskilt boende, hemtjänst och hemsjukvård. De brister som pandemin visade kommer att finnas kvar. Det räcker inte med att kompensera omsorgen för antalet äldre och att digitalisera.

Vänsterpartiets förslag innehöll 25 miljoner per år till 7 % högre lön, fler anställda, mer kompetensutveckling och inte minst ett uppdrag att lyfta även de många timanställda och andra med flexibel arbetsplats. Strängnäs omsorgssektor behöver bli en mer attraktiv arbetsplats och vi måste värna alla potentiella nya kollegor.

Vid samma tillfälle som budgetfullmäktige så rapporterade revisionen sin senaste granskning. Det var en fullständig sågning av det stöd som skolan ger (eller snarare inte ger) till barn i behov av särskilt stöd. Skolan levererar långt under lagens krav. Det är sällan vi får se revisionen lämna kritik från talarstolen med sådan känsla bakom.

Revisionens kritik var till stora delar klockren och speglade det vi hört från föräldrar och lärare. Det var därför vi i vår flerårsplan hade föreslagit stora omjusteringar och tillskott till skolpengen för att vrida större resurser till socioekonomisk fördelning respektive till barn med behov av särskilt stöd.

Det finns inget som är så skadligt för en persons livsförutsättningar som en misslyckad skolgång. Det är därför helt avgörande att Strängnäs kommun ser till att skollagen följs och att inga barn misslyckas i skolan. Så här långt gör inte Socialdemokraterna och Moderaterna sitt jobb bra nog.

Vi är också mycket förvånade över att övriga partier tänker sig en sänkning av de hittills effektiva horisontella medel som bland annat går till att nämnderna ska kunna jobba tillsamman för att stötta barn och ungdomar som behöver samhällets hjälp. Resurserna i barn- och ungdomsdelen av de horisontella medlen planeras enligt majoritetens plan att halveras till 2023 och 2024. Vi förstår fortfarande inte varför.

David Aronsson
Gruppledare

Yvonne Knuutinen
Ledamot


Vänsterpartiet Strängnäs

 

Flerårsplan 2021-2023

Det här är första inlägget i Vänsterpartiet Strängnäs flerårsplan. Du kan hitta fler här.

Våra förslag för kommunens övergripande mål och perspektiv

Ekonomisk politik och budget

Kommungemensamma uppdrag

Nämndernas mål och budget

Inledning

Vänsterpartiet är ett socialistiskt, feministiskt och antirasistiskt parti på ekologisk grund. 

Partiets politik och verksamhet bestäms av vårt mål: 

att förverkliga ett samhälle grundat på demokrati, jämlikhet och solidaritet, ett samhälle befriat från klass-, köns- och etniskt förtryck, ett rättvist och ekologiskt hållbart samhälle där kvinnor och män bygger sin egen framtid i frihet och samverkan.

Läget i kommunen idag 

Pandemin med covid-19 har tydliggjort de brister vi tidigare pekat på. Hårt slimmade organisationer inom omsorgen, många år av uteblivna satsningar på kompetensutveckling och ett fokus på ekonomi istället för kvalitet.

Personalen som utifrån förutsättningarna under pandemin gör ett bra jobb möts nu av den kommunala arbetsgivarorganisationen SKRs nollbud i de centrala löneförhandlingarna. Strängnäs kommun måste ta höjd för att göra det bättre.

Nu förväntas Sverige gå in i en lågkonjunktur, liksom resten av världen. Det kommer inte att bidra till att skolan blir mer likvärdig och att omsorgen får mer resurser för kvalitetsarbete. Strängnäs kommun behöver därför fortsätta att arbeta med sina problem. Staten stöttar nu kommunerna i större utsträckning än under 90-talskrisen. Kommunen behöver vara beredd på att hantera en högre arbetslöshet.

Strängnäs kommuns skola går mot en fortsatt framtid som en av Sveriges mer segregerade, med ett markant sämre resultat än vad som kan förklaras med socioekonomiska faktorer. Situationen har sin grund i att Strängnäs är Sveriges näst mest friskoletäta kommun. Ett skolsystem med inbyggda segregerande processer och som tillåter urval av elever kan inte samtidigt skapa förutsättningar för en likvärdig skola.

Den bakomliggande sjukfrånvaron var för hög redan innan personal blev frånvarande på grund av pandemiåtgärderna mot smittspridning. En stabil och hög korttidsfrånvaro och en sjunkande långtidsfrånvaro har inte tagit Strängnäs kommun långt från positionen som kommunen med högst sjukfrånvaro

“Tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen”  – Strängnäs kommuns vision

I vår plan utgår vi från den av fullmäktige beslutade visionen men utifrån våra egna perspektiv och vi tar egen väg för att nå visionen. I Vänsterpartiets planering utelämnas ett av de tre perspektiv som varit en del av styrningen av kommunen.

Den kommunala ekonomin har som enda syfte att bygga ett stabilt lokalsamhälle, att ge invånarna det stöd, omsorg och utbildning de behöver och att bidra till att planeten och den lokala naturmiljön bevaras och utvecklas. Kommunal ekonomi har inget självändamål. Därför finns perspektiv Ekonomi inte med i vårt förslag.

Tillsammans  framtid hållbarhet hjärta

Det här dokumentet visar hur vi styr vår kommun åt rätt håll med klok finansiering som säkrar omsorg och service för framtida kommunmedborgare.

Här kan ni läsa hela vår plan inklusive budget Flerårsplan 2021-2023 – Oktober

Läs även vårt kommunalpolitiska program på här på sidan

Äldre kvinna som sitter och tittar på en kvinnlig omsorgspersonal som har händerna på kvinnans axlar

Kraven på hemtjänstbolagen måste gälla förebyggande

Den 12 mars skriver Strengnäs tidning/Eskilstuna-kuriren om de hemtjänstbolag som nekades tillstånd av IVO. Alla privata utförare måste ha tillstånd från IVO för att bedriva sin verksamhet. Att bolagen kan fortsätta är för att de redan startat när kravet kom och de har överklagat IVOs beslut.

Finns verkligen kapacitet hos de övriga utförarna för att med god kvalitet omedelbart kunna ta uppdrag som idag utförs av 27 fast anställda i de tre aktuella bolagen? Det blir nästan omöjligt med nyanställningar. En försiktig avveckling är nödvändig för bibehållen omsorg för de personer som har hemtjänst.

Även marknadsliberala politiker borde reagera när IVO visar att ett av bolagen skaffat sig krediter från det allmänna genom att systematiskt inte betala rätt skatt i tid. Det ger en konkurrensfördel mot de bolag som sköter sig. Så ska det inte vara på en skattefinansierad marknad.

Ekonomiskt dålig ställning hos bolagen är en risk för de personer som har hemtjänst. Det är därför kravet finns både hos IVO och nämnden, ett krav utan verkan enligt nämndordförandens uttalande i artikeln.

Nämnden vet inte om bolagen har råd med kompetensutveckling eller vikarier och sjuklön. Inte heller om bolagen utfört de insatser de sagt att de gjort, bara den kommunala hemtjänsten har elektronisk insatsregistrering. Om en person fått beslut om 30 min insats och den hela tiden bara får 20 min så ser nämnden inte det om utföraren skriver upp 30 min. Inte heller om en insats hoppas över men noteras som utförd.

Det behöver inte gälla akuta problem eller svält. Det kan vara att bolag tar skattepengar och ändå inte ger den äldre personen eller personen med funktionsnedsättning ett så gott liv som biståndsbeslutet medger. Sämre liv och som följd kanske tidigare flytt till särskilt boende är illa nog. Det finns inget konkret om att de tre bolagen nu missköter omsorgen, men bristerna IVO noterat skulle kunna medföra det och då borde nämnden reagera förebyggande.

Att ett av bolagen ärligt och insiktsfullt flaggar i en annan artikel om att marknaden är för uppdelad är ett tecken på just det som händer innan en marknad har monopoliserats eller fördelats på stora bolag (i detta fall för att uppnå den stordriftsfördel som kommunen har genom att få mer insats per restid, kortare resa mellan de som behöver omsorg). Det som är skillnaden här och på ett priskrig mellan stormarknader är att det inte är äpplen som blir kantstötta, utan istället personer i behov av omsorg som får den effektiviserad, nedskuren och kapad i hörnen.

I artikeln står det att kommunen undersöker brister om anhöriga hör av sig. De personer som är ensamma, utsatta och för rädda för att klaga, vem följer upp brister hos dom?

Om LOV inte ska avvecklas så behöver reglerna skärpas och framför allt följas, inga undantag eller bortförklaringar. Elektronisk insatsregistrering är på gång som krav även för de privata bolagen men det har den varit länge utan resultat.

Nämndens egna krav och IVOs tillstånd är olika processer. IVO har lyft en fråga som nämnden duckat i flera år, men nämndens egna krav gäller. Det kan inte vara så att bolag som år efter år bryter mot nämndens förebyggande krav om ekonomisk stabilitet och andel undersköterskor får fortsätta tills dess att det går att bevisa missförhållanden i omsorgen. Det skulle vara alldeles för sent!

David Aronsson, gruppledare
Tanja Henriksson, ledamot socialnämnden

Vänsterpartiet Strängnäs

Äldre kvinna som sitter och tittar på en kvinnlig omsorgspersonal som har händerna på kvinnans axlar