Författare: strangnas

Interpellation – Klimatanpassning 2021 – hur långt har Strängnäs kommit?

Skrivet av strangnas den 5 oktober, 2021. Postad i Fullmäktige.

Till Kommunstyrelsens ordförande

IVL – Svenska Miljöinstitutet har gjort en enkätundersökning till samtliga svenska kommuner: ”Klimatanpassning 2021 – så långt har svenska kommuner kommit”. IVL-rapporten se www. Ivl.se

Följande citat är klippt ur förordet till IVL-rapporten:

”Klimatförändringarna innebär stora utmaningar för samhället. Hur stora effekterna blir beror både på omfattningen av det förändrade klimatet men också på förmågan att anpassa samhället till dessa förändringar.

I det arbetet har kommunerna en central roll eftersom de ansvarar för att genomföra konkreta åtgärder som minskar samhällets sårbarhet.”

”I Sverige spelar kommunerna en viktig roll för klimatanpassningsarbetet eftersom de genom planmonopolet har ett stort ansvar för att genomföra konkreta åtgärder och att implementera klimatanpassningsarbetet. Utredningar har visat att även om det finns en medvetenhet om klimatförändringar hos kommunerna så är det få åtgärder som faktiskt genomförs. Det klimatanpassningsarbete som pågår i kommunerna varierar stort.”

Strängnäs kommun har inte inkommit med svar på enkätundersökningen (se www.IVL.se), och därför ställer jag samma frågor här:

Arbetar er kommun i dagsläget med klimatanpassning (att förebygga negativa effekter av klimatförändringar)?

Har det fattats ett politiskt beslut om att ni ska arbeta med klimatanpassning?

Har kommunen formulerat specifika mål för klimatanpassningsarbetet?

Har kommunen avsatt särskilda personella resurser för klimatanpassningsarbetet?

Har ni avsatt finansiella resurser för klimatanpassningsarbetet?

Identifiera risker och sårbarheter

Har ni analyserat hur historiska väderhändelser (t.ex. tidigare översvämningar) påverkade kommunen?

Har ni gjort en övergripande analys över hur kommunen kan påverkas av framtida klimatförändringar?

Vilka typer av klimatförändringar har ni inkluderat i analysen?

Stigande havsnivåer

Förändrade flöden i sjöar och vattendrag

Ökad nederbörd (t.ex. skyfall)

Ökad temperatur

Ras och skred

Erosion

Annat

Har ni använt er av olika klimatscenarier i analysen?

Vi har använt oss av flera olika klimatscenarier

Vi har använt oss av ett klimatscenario

Vi har inte använt oss av något/ några klimatscenarier

Vilket/vilka tidsperspektiv har ni använt i analysen?

Kort sikt (t.ex. 2020-2030)

Medellång sikt (t.ex 2040-2060)

Lång sikt (t.ex. 2060-2100)

Har ni analyserat hur olika sektorer kan påverkas?

Vilka sektorer ingår i analysen av hur kommunen kan påverkas av framtida klimatförändringar?

Turism

Jord- och skogsbruk

Hälsa

Fjärrvärme

Elsystem

Dricksvanförsörjning

Dagvatten- och avloppsystem

Kommunikationer

Bebyggelse och byggnader

Annat

Samverkar ni med angränsande kommuner i era analyser om hur framtida klimatförändringar kan påverka er?

Har räddningstjänsten gjort någon kartläggning/analys kopplat till gräs- eller skogsbränder?

Vilka typer av åtgärder har ni kartlagt?

Tekniska åtgärder (t.ex. vallar, dagvattensystem)

Administrativa åtgärder (t.ex riktlinjer för nybyggnation)

Gröna åtgärder (t.ex våtmarker)

Annat

Åtgärder

Har ni genomfört klimatanpassningsåtgärder?

Planerar ni att genomföra klimatanpassningsåtgärder?

Hur har de genomförda klimatanpassningsåtgärderna finansierats?

Ordinarie budget

VA-taxa eller andra avgifter

Statliga bidrag

Medel från privat sektor

EU-bidrag

Annat

Handlingsplan för åtgärder

Vad innehåller handlingsplanerna?

Övergripande beskrivningar av åtgärderna som ska genomföras

Detaljerade beskrivningar av de olika åtgärderna som ska genomföras

Uppgifter om vem/vilka som är ansvariga för de olika åtgärdernas genomförande

Tidsplan för när de olika åtgärderna ska vara genomförda

Uppgifter om vilka personella resurser som krävs för att genomföra de olika åtgärderna

Kostnadsuppskattningar för de olika åtgärderna

Finansieringsmöjligheter och budget för de olika åtgärderna

Annat

Resultat: Att följa upp klimatanpassningsarbetet

Följer ni upp och utvärderar ert klimatanpassningsarbete?

Vad följer ni upp i ert klimatanpassningsarbete?

Analysen av hur kommunen kan påverkas av framtida klimatförändringar

Identifieringen av olika alternativ vad gäller klimatanpassningsåtgärder

Prioriteringen och urvalet av klimatanpassningsåtgärder

Genomförande av klimatanpassningsåtgärderna

Integreringen av klimatanpassningsarbetet i befintliga processer

Samarbete över olika förvaltningar

Annat

Kommunernas arbete med att jämställdhetsintegrera klimatanpassningsarbetet

Arbetar ni med att jämställdhetsintegrera klimatanpassningsarbetet (finns det t.ex. uppdelad statistik på hur kvinnor och män påverkas av klimatförändringar)?

Yvonne Knuutinen

Vänsterpartiet Strängnäs

Insändare: Barn- och utbildningsnämnden måste prestera bättre

Skrivet av strangnas den 30 september, 2021. Postad i Kommentarer och uttalanden.

[Publicerad i Eskilstuna kuriren/Strengnäs tidning, 30 sept 2021]

I juni granskade kommunrevisionen hur Barn- och utbildningsnämnden utfört sitt uppdrag gällande elever i behov av särskilt stöd. Kritiken är hård. Icke existerande stöd, skolor med för lite resurser, åtgärdsplaner som inte får effekt, hög frånvaro som inte följs upp.

Nämndmajoritetens reaktion på granskningen är att problemen redan är kända. Men hänvisningar till Skolutvecklingsprogram 2023 och allmänt förbättringsarbete räcker inte för att hantera det systemhaveri som granskningen nu bekräftat.

Föräldrar har larmat sedan länge om barn som gett upp, som mår dåligt, som blir hemma. Om personal som släcker eldar och sliter ut sig. Om att hög frånvaro inte leder till fungerande åtgärder utan istället till orosanmälan hos Socialtjänsten.

Som vänsterpartister och föräldrar hoppades vi att revisionens granskning skulle leda till kraftfulla insatser. För elever har rätt till ett kvalitativt stöd och statistiken är tydlig; nämnden har ett tufft jobb framför sig.

Vänsterpartiet är i opposition och kommer i barn- och utbildningsnämnden liksom i kommunstyrelsen fortsätta att kräva en bättre prestation från nämnden, för vi vet att ett jämlikt och solidarisk samhälle där alla får plats är det mest hållbara.

Varje barn ska ges stöd och stimulans för att nå högsta förmåga, oavsett bakgrund, hemförhållanden eller förutsättningar. Ett tidigt, väl utformat och individuellt anpassat stöd är inte bara en rättighet för eleven, det är en förutsättning för ett jämlikt samhälle.

Nina Danson, ersättare i Barn- och utbildningsnämnden
David Aronsson, ledamot i Kommunstyrelsen
Vänsterpartiet Strängnäs

Motivering av återremissyrkande av BUNs svar på revisionens granskning

Skrivet av strangnas den 29 september, 2021. Postad i Kommentarer och uttalanden, Skolpolitik.

[Revisionen har granskat hur Barn- och utbildningsnämnden hanterar barn i behov av särskilt stöd, ni kan se granskningen genom att klicka här (öppnar i ny flik) ]

Nämndens svar måste förtydligas, konkretiseras och svara på den kritik revisionen gett.
Nedan följer en beskrivning av de svar som efterlyses.

Revisionen ifrågasätter grundläggande delar av resursfördelningsmodellen och dess allokeringsförmåga.
I Verksamhetsplanen för 2021–2023 som nämns i svaret ges inget uppdrag att se över resursfördelningsmodellen på det sätt som beskrivs i svaret, och inte heller på det sätt som efterfrågas av revisionen. Svaret innehåller inte heller någon respons på revisionens begäran om att säkerställa att samtliga enheter har tillräckliga resurser för arbetet med
elever i behov av särskilt stöd.

Hur nämnden genom fördelningsmodellen avser att tillse att tillräckliga resurser finns är därmed obesvarat.

Revisionen anmodar nämnden att följa upp stödbehovet på samtliga skolor och att åtgärdsprogram till antal och innehåll korrelerar mot de faktiska behoven.
I svaret nämns ett identifierat behov att ”synliggöra effekterna av insatta stödåtgärder” och att resultatuppföljning inom det systematiska kvalitetsarbetet också omfattar åtgärdsprogram. Detta är inte tillräckligt för att möta revisionens frågor kring hur stort stödbehovet är ute på enheterna och inte heller ifrågasättandet av om åtgärdsprogram faktiskt möter elevers individuella behov.

Hur nämnden avser identifiera och tillfredsställa det faktiska stödbehovet, liksom åtgärdsprogrammens individuella kvalitet, utelämnas i svaret och därmed blir också all
resultatuppföljning godtycklig.

Revisionen anmodar nämnden att revidera, skärpa arbetet med -, och förutsättningarna för arbetet med rutinen för det särskilda stödet.
I svaret hänvisas till en uppföljning av Barn- och elevhälsan gällande rutinen för särskilt stöd men då endast som en kontroll av hur den ”används och efterlevs” av personal.

Hur nämnden avser säkerställa att alla skolor har förutsättningar att bedriva ett tillräckligt arbete lämnas därmed obesvarat.

Revisionen anmodar nämnden att säkerställa tydliga rutiner kring frånvarouppföljning såväl som uppföljning av frånvaro hos nämnden.
I svaret nämns en ”avvikelse gällande följsamheten” av ”rutinen”, men då som ett internt kontrollmoment. Återigen nämns Barn- och elevhälsans arbete för att förenkla och
anpassa rutinen. Av granskningen framgår dock att frågeställningen lyder:

”Är uppföljning och åtgärder tillräckliga vid omfattande skolfrånvaro?”

Istället för att säkerställa tillräckliga åtgärder för att öka skolnärvaron har rapportering och orosanmälningar varit fokus.

Hur nämnden avser fullfölja sitt uppdrag att få elever med sådan frånvaro tillbaka till – och att trivas i skolan, lämnas obesvarat.

Revisionen har granskat ett angeläget område med stor påverkan för enskilda elevers skolgång och i sin förlängning personalens arbetssituation. Granskningen medför skarp kritik av ett system som brister i resurser, uppföljning och kvalitet.

Till stora delar består svaret på denna kritik av en hel del information och beskrivningar som saknar direkt bäring på revisionens frågor.

Jag anser att revisionens frågor ska besvaras direkt, otvetydigt och i alla delar.

Jag anser också att nämndens svar ska uttrycka såväl motivation som förmåga att lösa de problem och brister som framkommit.

Annars återstår endast att bemöta revisionens kritik som felaktig.

Därför yrkar jag återremiss.

Nina Danson
Vänsterpartiet Strängnäs

Motion – ”Sommarcykelvägar” mellan kommundelarna

Skrivet av strangnas den 5 september, 2021. Postad i Okategoriserade.

Uppföljning på Interpellationen ”Fossilfritt Strängnäs”.

Motivet till denna motion att drastiskt minska kostnaden för utförandet av cykelbanor, från 3500 kr/m enligt Cykelplanen till ca 300 kr/m enligt Trafikverkets modell ”Sommarcykelväg”, och att snabbt genomföra GC-vägarna mellan kommundelarna.

Det är mycket viktigt att vi kan cykla dit vi ska, både unga och vuxna, ur såväl folkhälsoperspektiv, jämställdhetsperspektiv samt för en hållbar framtid.

För mer information och underlag se Agenda 2030 samt kommunens Klimat- och energiplan, antagen i april 2021.

Bakgrund och fakta

Mellan kommundelarna saknas cykelvägar. Landsvägarna är smala, kurviga och mörka och saknar oftast vägren. Detta innebär att nästan ingen vågar/ får cykla. Samtidigt finns utbudet av fritidsaktiviteter, kultur och service samlat i de största kommundelarna.

I Cykelplanen antagen 2017, anges 14 GC-vägar mellan kommundelarna (regionala cykelstråk) som prioriterade. Men i dagsläget är alltså ännu INGEN av dessa GC-vägar utförd. Orsaken är (enligt svaret på Interpellationen Fossilfritt Strängnäs 20210621) brist på finansiella muskler… Kostnadsberäkningen i Cykelplanen, dvs 3500 kr/m, avser rak, asfalterad och upplyst cykelbana.

”Sommarcykelväg” är ett enklare alternativ, liknande det som utförts av samfällighet mellan Stallarholmen och Gesta; med beläggning av grus och utan belysning. Kostnad per meter blir ca 300 kr/m enligt beräkningar från Trafikverket. Alltså mindre än 10% av beräknad kostnad enligt kommunens cykelplan från 2017!

Beskrivning och råd kring “Sommarcykelväg” finns hos Trafikverket. https://trafikverket.ineko.se/se/sommarcykelväg-utformning-och-råd

Medfinansiering

Kommuner kan söka bidrag för att främja hållbar framtid. Se Klimatkommunerna.se

Se trafikverket.se Sommarcykelväg, utformning och råd samt eventuell medfinansiering.

Regionförbundet Sörmland är ansvarigt för Länsplanen för regional transportinfrastruktur. Länsplanen innehåller medel för bland annat nybyggnation av cykelvägar.

Jag yrkar på att

följande tillägg görs till Cykelplanen antagen 2017:
GC-vägar mellan kommundelarna (regionala cykelstråk) ska kunna utföras med enklare standard, till exempel enligt Trafikverkets modell ”Sommarcykelväg”.
att en tidssatt Genomförandeplan med följande innehåll ska biläggas till Cykelplanen:
De 14 prioriterade GC-vägarna mellan kommundelarna (regionala cykelstråk) ska färdigställas under 7 år, år 2022 – 2028, med en omfattning av minst 2 GC-vägar per år.

Yvonne Knuutinen

Vänsterpartiet Strängnäs