Etikett: Skola

Ser S och M medborgarna som en belastning utan kompetens?

Skrivet av strangnas den 25 januari, 2018. Postad i Kommentarer och uttalanden, Skolpolitik.

Detta är ett lite tekniskt inlägg. Anledningen är att Valnämnden, som igår (onsdag 24 jan 2018) tog beslut om att inte genomföra en folkomröstning med siffrorna 5-4 i votering, är en valteknisk facknämnd. Vi som sitter där behandlar inte sakfrågan, vi tar inte ställning till bakgrunden till ett folkinititiativ mer än att se på att lagarna är uppfyllda, att en omröstning är praktiskt och ekonomiskt genomförbar…. eller så borde det vara.

1 kap. Statsskickets grunder
1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.
Den offentliga makten utövas under lagarna.

– Regeringsformen (en av grundlagarna)

När riksdagen införde folkinitiativ (det vill säga att medborgarna i en kommun kan begära folkomröstning i en fråga) så skrev regeringen så här i den proposition som föregick en större demokratisk reformation av bland annat kommunallagen.

Folkinitiativet skapar förutsättningar att föra in medborgarna i den politiska processen och erbjuder dem en kanal för direkt påverkan, samtidigt som det sker inom ramen för det representativa systemets beslutsformer. Folkinitiativet bidrar på så sätt till att förena deltagardemokratin med den representativa demokratin.

När då Barn- och utbildningsnämnden går till beslut på ett underlag som beskriver folkomröstning som beslutande och avvisar den med stöd av propositionen för 1977-års kommunallag så har de hamnat helt snett. https://www.ekuriren.se/strangnas/skarp-v-kritik-mot-beslutsunderlag/

När Barn- och utbildningsnämndens ordförande i radion går ut och säger att medborgarna inte ska få avgöra en så här viktig fråga så förolämpar hon inte bara den samlade kompetensen hos de som bor i den här kommunen, hon visar också att hon verkligen inte förstått vad frågan om folkinitiativ gäller.

Jag tycker det är svårt för allmänheten att avgöra en så viktig fråga, säger Maria Antropowa Ehrnfelt (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Strängnäs.

Ett folkinititativ SKA genomföras om inte två tredjedelar av kommunfullmäktige säger nej, för att frågan som initiativet väckt inte kan beslutas av fullmäktige och därmed inte heller kan ge någon rådgivning. Regeringen var tydliga, riksdagen antog lagändringen utan votering.

Ett folkinitiativ är rådgivande och syftar till att ge medborgarna en röst direkt in i den representativa demokratin, i en fråga tillräckligt många (mer än 10 %) vill påverka i.

Den fråga gällande nedläggningar av skolor som lyfts av folkinitiativet är en kommunal fråga. Att det har en tydlig koppling till kommunal verksamhet och det pågående ärendet om långsiktig ekonomisk planering är tydligt. Så tydligt att valnämndens ledamöter från S och M också tappade bort sig med uttalanden som

”Jag tycker att skollokalsutredningen är välgjord så det behövs ingen folkomröstning”

– moderat ledamot i Valnämnden

när de egentligen borde menat att säga

”Vi tycker inte att vi behöver råd från folket i den här frågan för vi vet bäst(!!) men vi inser att lagkraven är uppfyllda för en folkomröstning och det finns inga praktiska hinder, så det är klart det ska genomföras en folkomröstning. Det blir också flera gånger billigare och mer praktisk att genomföra nu när det kan samordnas med det allmänna valet”.

– vad en moderat ledamot i Valnämnden egentligen borde sagt.

Vi är tacksamma för den bra och tydliga argumentationen från övriga oppositionen och deras stöd för vårt yrkande om att folkomröstning ska genomföras på valdagen och stödet för att valnämnden anser att fullmäktige ska vänta med beslut i skollokalsfrågan tills folkomröstning är genomförd. Tyvärr pratade vi med en vägg som inte förstått att lagen ändrats (för 7 år sedan).

Socialdemokrater och Moderater vs Demokratin, Lagarna och Medborgarna

. 5 – 4

Vi stödjer folkomröstning!

Skrivet av strangnas den 20 januari, 2018. Postad i Kommentarer och uttalanden, Skolpolitik.

Vi stödjer det folkinitiativ om folkomröstning som startades efter att det blev klart att den politiska majoriteten i kommunen (Moderater och Socialdemokrater, denna gång med stöd av lokalpartiet Strängnäspartiet) vill lägga ned flera skolor.

Du kan läsa vad vi skrivit om skolfrågan i andra inlägg.

Vänsterpartiet om skolstrukturen – Avslag!

En skola för alla – möjligt även i Strängnäs

Eskilstuna kuriren debatt: Vi bedriver seriös opposition.

Eskilstuna kuriren debatt: En folkomröstning bör hållas samtidigt som valet

Så här kommer vår ledamot (David Aronsson) i valnämnden att yrka när frågan kommer upp:

”Jag yrkar avslag på majoritetens förslag och yrkar att Valnämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att:

En folkomröstning ska hållas i fråga om ny skolstruktur.
Folkomröstningen ska hållas i samband med det allmänna valet den 9 september 2018.
Omröstningsdistrikt och omröstningslokaler ska fullt ut sammanfalla med distrikt och lokaler för det allmänna valet.
Folkomröstningen ska besvara frågan “Anser du att förslaget att lägga ned Lännaskolan, Fogdö skola, Härads skola, Tosteröskolan samt högstadierna vid Karinslundsskolan och Stallarholmsskolan ska genomföras?” med alternativen Ja/Nej/Avstår att ta ställning.
Omröstningen ska ske med de för omröstningen relevanta förutsättningar avseende röstning som gäller vid det allmänna valet till kommunfullmäktige, exempelvis avseende förtidsröstning och röstning genom ombud, förutom att röstning inte ska kunna ske genom poströstning.
Omröstningen ska senast vara avslutad vid samma tidpunkt som för det allmänna valet till kommunfullmäktige.
Valnämnden får i uppdrag att omgående påbörja förberedelser för omröstningen, exempelvis avseende samråd med Valmyndigheten.

samt att Valnämnden beslutar att:

Uppmana Kommunfullmäktige att respektera medborgardialogen och inte avgöra frågan om skolstruktur innan en folkomröstning genomförts.”

David Aronsson
Vänsterpartiet

Motivering

Det finns inget överhängande akut skäl till att genomföra föreslagna nedläggningar under 2018. Skolorna i fråga är möjliga att fortsätta att driva under 2018, med möjligt undantag för Länna skola om föreslagna nedskärningar för att hålla budget 2018 genomförs fullt ut. Om beslutet blir att skolor ska läggas ned så kan det istället genomföras hösten 2019 utan större kostnad för kommunen. Därför finns skäl att invänta den folkomröstning som tillräckligt många medborgare begärt innan beslut tas i frågan. Detta är en fråga om demokrati och medborgardialog samt att följa lagens intentioner med folkinitiativ. Begäran om folkomröstning har väckts som folkinitiativ innan beslut i aktuell fråga.

Frågan bör vara formulerad så att det lätt går att se vad som föreslås genomföras. Att komplicera frågan gällande var eleverna föreslås gå istället eller resulterande stadieindelning bidrar inte till värdet av omröstningen som råd till fullmäktige. Information om förslaget och dess effekter vid genomförande eller uteblivet genomförande får ske innan omröstningstillfället.

Att genomföra omröstning genom poströstning skulle sannolikt medföra svårigheter och kostnader som inte motiverar de antal röster som kan komma in via poströstning. Till skillnad från det allmänna valet är omröstningen rådgivande och kan då förväntas kräva en tydlig fördelning av andelen röster, därmed är bortfall av enstaka röster inte lika besvärande som för det allmänna valet.

För att öka deltagandet och för att förtydliga hur de röstande ser på frågan så bör det finnas ett alternativ till ja och nej. “Avstår att ta ställning” ger då viss information till fullmäktige som kompletterar valdeltagandet som signal/råd kring frågans vikt för medborgarna.

De folkomröstningar som genomförts i samband med det allmänna valet 2014 hade högt deltagande. Underlaget i ärendet är missvisande, exempelvis hade trängselskatt i Göteborg 73 % valdeltagande och i omröstning om 25 öre skattehöjning för att bygga simhall på Tjörn var det 74 % valdeltagande. Jag anser att det med väl formulerad fråga och svarsalternativ är fullt möjligt att nå ett deltagande i nivå med det allmänna valet i en folkomröstning vid samma tillfälle. Det skulle då ge en mycket tydlig signal inför beslut om skolstruktur.

Majoriteten får alltid den opposition som den förtjänar!

Skrivet av strangnas den 5 januari, 2018. Postad i Kommentarer och uttalanden, Skolpolitik.

Svar på Thore Berggrens (M) och till Strängnäspartiets debattartiklar den 27 respektive 28 december i e-kuriren. Detta är en längre version av den kortade replik som publicerades i Eskilstuna-Kuriren den 5 januari.

Det är beklämmande att politiker i majoritetspartierna så totalt misslyckats med att förstå vad oppositionen menar med att ifrågasätta beslutsunderlaget för nedläggningen av fyra skolor och två högstadier. Majoriteten har genom sitt agerande fått både den politiska och folkliga opinion som man förtjänat. Det är däremot viktigt att påpeka att oppositionen inte är enig. Anledningarna till att vara emot förslaget varierar. Att vi stod bakom en gemensam återremiss är lika mycket för att kunna få igenom just våra frågor, som att vi alla vill ha svar på alla frågor.

Skolfrågan i Strängnäs var från början en ekonomisk fråga, hur ska elevpengen och resultaten hållas uppe när kommunens totala kostnader ökar i framtiden? Därför var den en av flera utredningar i paraply-ärendet om långsiktig ekonomisk planering. Slutsatsen var att lokalkostnaderna var lite höga i grundskolan och det fanns lediga platser. Nedläggning av skolor blev då plötsligt logiskt fast att det bara var två år sedan förra omorganisationen och besparingen bara är i storleksordningen 6 miljoner per år för nämnden och mindre för kommunen.

Frågan om skollokaler har allt mer glidit över till en diskussion om bland annat resultaten i den kommunala skolan och tillgången på lärare. Det var inte en del av utredningens uppdrag och ytterligare ett skäl för oss att begära ytterligare mer konkret information.

Det är tråkigt att Strängnäspartiet och företrädare för majoriteten, som är huvudman för de kommunala skolorna, envisas med att svartmåla skolorna långt bortom vad som är rimligt. Några av de kommunala skolorna presterade 2014-2016 bättre än vad Skolverkets modeller visar att de borde göra (åren innan precis som modellen) och några sämre än modellen. Liknande förhållande gäller friskolorna, där några är bättre än modellen och några sämre. Skillnaden mellan skolorna kan enligt Skolverkets modeller i stort sett helt förklaras av den segregation som uppstått genom införande av skolval och i princip fri etableringsrätt för friskolor.

Det är huvudmannens ansvar att följa skollagen och att skolorna klarar sitt kompensatoriska uppdrag –

“1 kap 4 § Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen”.

I januari 2014 skrev Skolinspektionen en artikel där de påpekade att väldigt få kommuner gjorde tillräckligt för att uppväga de socioekonomiska skillnaderna. Strängnäs och sittande majoritet är inget undantag. Vi hade velat se kraftfulla åtgärder. Vi hade i vårt (fullt finansierade) budgetförslag för 2018 många gånger högre resurstillskott till de kommunala skolorna än vad skolnedläggningarna kommer att ge ens om de får full effekt. Vi har inte det tunnelseende som Thore Berggren skriver om i sin artikel. Vi tycker helt enkelt inte att majoritetens förslag är bra, och det verkar majoriteten och Berggren ha mycket svårt att förstå.

Givetvis behövde vi begära återremiss. Främst Socialdemokraterna och Strängnäspartiet för fram argument och nära på drömlika visioner alternativt mardrömmar som helt saknar koppling till underlaget och de mycket små förväntade ekonomiska effekterna av nedläggningarna. Vi vill därför se att majoriteten överhuvudtaget tänkt på det som kommunstyrelsen ska göra, nämligen hela kommunen.

Ett folkinitiativ har fått tillräckligt med underskrifter och det är en fråga som fullmäktige kan besluta om. Då borde ärendet invänta underlaget i form av resultatet i folkomröstningen. SKL är tydliga med att tanken med folkinitiativ inte var att rådgivande folkomröstningar skulle genomföras efter att beslut är fattat, men att det är fullt möjligt. Frågan blir nu hur majoriteten ser på medborgardialogen.

Vi kommer att noga värdera de svar som vi förhoppningsvis får på våra och övrig oppositions frågor. Däremot kan vi redan nu konstatera att vi inte kommer att stödja förslaget som det ser ut nu, delar av det är inte prioriteringar som vi vill stödja. Vi tycker att det finns ett värde i en levande landsbygd med små lokala skolor, så länge det är pedagogiskt väl fungerande verksamhet. Vi tycker att det i en skolvalsituation är olyckligt om det inte går att välja ett lokalt högstadium på Stallarholmsskolan eller välja mellan två kommunala högstadier i Strängnäs stad. Det gynnar inte den kommunala skolan att alternativen på den kommunala sidan blir färre. Istället borde alternativen utvecklas och åtminstone Paulinska och Karinslund få tydliga profiler så att de blir fullvärdiga alternativ till varandra och till friskolorna.

Låt oss också hoppas att vi slipper upprepa att detta är en prioriteringsfråga! Vi i Vänsterpartiet är också helt oense med majoriteten kring prioriteringen. Majoriteten med Socialdemokraterna och Moderaterna har satt ramen för kostnaderna för skolan, en för liten ram. Nedläggningar av skolor blir då ett sätt för Barn- och utbildningsnämnden och förvaltningen att flytta resurser inom ramen. Anledningen till förslaget att lägga ned skolor är prioritering av pengar.

Det är för Moderaterna, Strängnäspartiet och tyvärr Socialdemokraterna viktigare att inte höja skatten än vad det är att bygga en levande kommunal skola. Att som Strängnäspartiet flytta arbetsuppgifter från Socialnämnden till Barn- och utbildning är inte att satsa 60 miljoner! Det är att svika eleverna på de kommunala skolorna och att inte ta sitt ansvar som huvudman.

Låt oss börja om under 2018 och då fokusera tydligt på skolans behov och organisering, inte på lokalkostnader och pengar. Vi visade vägen i vårt budgetförslag, Strängnäspartiet lämnade inte något förslag alls.

Vi som skrev under debattartikeln i tidningen har lite olika syn på framlagt förslag och bor i olika delar av kommunen. När vi skrev under så visar vi att vi ändå är eniga i vår kritik mot hur ärendet hanteras och mot de grundlösa påståendena från Berggren och Strängnäspartiet.

Vänsterpartiet om skolstrukturen – Avslag!

Skrivet av strangnas den 28 november, 2017. Postad i Skolpolitik.

Idag togs beslut i Barn- och utbildningsnämnden att skolorna i Länna, Härad, Fogdö utanför de fyra större tätorterna samt Tosteröskolan i Strängnäs stad och högstadiet i Stallarholmen och högstadiet på Karinslundsskolan i Strängnäs ska läggas ned.
Resultatet av den utredning som majoriteten i kommunstyrelsen den 31 maj gav förvaltningen i uppdrag att genomföra som en del av den långsiktiga ekonomiska politiken har passerat första beslutsinstansen. Vänsterpartiet röstade med delar av oppositionen för återremiss för att få ett beslutsunderlag som kanske kan förtydliga varför majoriteten vill genomföra denna åtgärd. När det inte gick så röstade vi för avslag.Utredning har bara utgått från ekonomiska effekter för nämnden. Som har en möjligt kostnadsminskning med 15 miljoner per år, men som inte tagit med viktiga ekonomiska konsekvenser som kan underminera den ekonomiska effekten. En utredning som inte tagit hänsyn till hur friskolorna kan komma att agera när stadieindelningen blir kaos, som inte tar hänsyn till samhällsekonomiska effekter. En utredning som levererade vad som beslutats, men som inte räcker som underlag för att lägga alla kommunens små skolor med de effekter det har för elever, familjer och lokalsamhällen. Effekter som blir priset av att spara in som mest 2 % av nämndens budget.

Skolstrukturen är en fråga som varje gång den kommer upp av naturliga skäl skapar debatt och oro. Var barnen går i skolan och kvalitén på deras utbildning är frågor som berör alla. Alla har någon gång själva gått i skolan, går i skolan själv nu, har barn eller barnbarn som går skolan eller helt enkelt bara allmänt bryr sig om hur denna viktiga del av den kommunala verksamheten sköts.

Vänsterpartister har varit aktiva i debatten om skolstrukturen. Här samlar vi några av de inlägg som gjorts av partiet eller medlemmar. Under länkarna finns sammanfattande frågor som P4 Sörmland skickade ut inför ett radioinslag, med våra svar.

Debattartikel i E-kuriren/Strengnäs tidning den 7 nov

Replik i E-kuriren/Strengnäs tidning 9 oktober

Hur ser ni på utredningen?

Det är inte bra om en kommun dras med kostnader som kan läggas på annat utan kvalitetsförlust. Därför var utredningen i teorin rimlig. Den var däremot ganska onödig då resultatet av den var bekant sedan tidigare undersökningar och ganska uppenbar från övriga faktorer.

Utredningen är tunn gällande konsekvenser av förslagen. Beräkningar baseras delvis på att eleverna inte i stor utsträckning går till friskolor, utan att deras elevpeng tillfaller de kommunala skolorna.

Utredningens förslag ger inte tillräckligt mycket resurser för att lösa skolans problem. Det skapar också en oro i organisationen och i hela den kommunala grundskolan. Det riskerar att kommande år äta upp eventuella besparingar.

Vilket förslag förordar ni?

Inget av dem.

Utredningen ger ingen ny information. Vi har sedan tidigare tagit ställning för att vi anser att de små skolorna kan vara kvar så länge de har ett elevantal som gör det möjligt att ha en bra utbildningskvalitet till inte helt orimliga extra kostnader.

Vi anser att Länna skola är för liten och den bör stängas. Det går inte att ha en F-3-skola som nästan inte får ihop tillräckligt med elever för en enda F-3-klass.

I övrigt finns inga skäl till förändring i nuläget.

Att stänga Stallarholmens och Karinslunds 6-9 är feltänkt. Det blir en tillbakagång till det sämre för barn i Stallarholmen och att bara ha ett kommunalt högstadium att välja på i Strängnäs stad driver elever till friskolorna. Paulinska skolan blir också mer full än vad som är önskvärt.

Om ni är emot förslagen i utredningen, hur vill ni i så fall att kommunen ska lösa problemen som utredningen pekar på?

Vi hade i vår budget för 2018 föreslagit att den socioekonomiska delen av skolpengen ökas från ca 15 miljoner till 55 miljoner (52 miljoner total budgetökning för BUN). Det kommer att ge ett stort tillskott till de skolor som idag får det svårare på grund av den segregerade skolan i Strängnäs kommun.

Att behålla de skolor som nu är nedläggningshotade och “kompensera” de övriga skolorna för den uteblivna besparingen/tillskottet kostar ca 10 öre i skattehöjning. Det ser vi som ett rimligt alternativ.

Vi ser skolans problem som en kombination av de negativa effekterna av skolvalssystemet och totalt sett för lite resurser. Lokalerna är för grundskolan en marginell fråga.