Skip to main content

Etikett: Skola

Debatt: En skola för alla?

Socialdemokraterna i Strängnäs sålde sig för billigt när de allierade sig med Moderaterna. Under de två senaste mandatperioderna så har skillnaden mellan vad förvaltningen räknat fram behövs för att bibehålla föregående års kvalitet på undervisningen och vad majoriteten beslutat i budgeten alltid varit minst flera miljoner och som mest 22 miljoner. Totalt sen 2012 har skolans kvalitet sett som finansiella resurser kapats med 81 miljoner, större delen under S+M styre. Härom veckan tog nämnden beslut om åtgärder för att skära ned och omfördela för att nå en budget som från början var för liten.

(Detta är även en debattartikel i E-kuriren)

“Mer för mindre pengar” är grunden i Moderaternas politik och har med undantag för några år som nya moderater alltid varit det. Med en gammelmoderat ordförande i Strängnäs kommuns Barn- och utbildningsnämnd så blir det den politiken, en nedskärningspolitik. En politik där det är helt normalt med några % “effektivisering” varje år. Det är inte fråga om en effektivisering där tekniska hjälpmedel och nya pedagogiska metoder gör att elever i klasser och undervisningsgrupper behöver mindre lärarstöd. Det är en fråga om nedskärningar där assistenter försvinner, där förutsättningarna för specialpedagogiskt stöd undermineras ännu mer, där attraktiviteten för att få tag i både lärare och vikarier när lärare är sjuka faller som en sten. Moderaternas nedskärningar blir då en flytt av kostnader för att utbilda elever hos en nämnd till en kostnad för att hantera ökande åtgärdsbehov och försörjningsstöd för unga vuxna i en annan.

Det går inte att skapa en inkluderande skola, där elever inkluderas som individer i en demokratisk, social och pedagogisk gemenskap, genom att skära ned. En inkluderande skola är en kvalitetseffekt, inte en effektivisering. Att centralisera resurser till färre skolor är en desperat åtgärd för att motverka effekter av två mandatperioder av nedskärningar.

Skolan i Strängnäs behöver mer resurser, utökade investeringar i tekniska stödsystem, högre löner och en omläggning av rektorernas och lärarnas arbete så att fokus blir på lärandet, att andra yrkeskategorier tar över kommunikation, mentorskap och administration. När det är brist på lärare så måste deras arbetsinsatser fokusera på rätt saker. Samtidigt måste Strängnäs skolor bli ännu mer attraktiva så att vi lättare behåller och attraherar lärare. Det får man inte med en moderat nedskärningspolitik, varken med eller utan socialdemokratiskt alibi.

David Aronsson
Catarina Hellmark

Vänsterpartiet Strängnäs

Nu måste det till en förändring!

I Strängnäs kommun blir skillnaderna större och större.
De som lyckas i skolan och de som hamnar i ett utanförskap.

När skolbudgeten ska justeras från underskott, då drabbas de barn och elever som redan har det tufft.
Uteblivet stöd i skolan!

Catarina Hellmark
Förälder och fullmäktigekandidat

Skolan ska ju visserligen kompensera för elevernas olika förutsättningar.
Men med vilka pengar! Det går inte att följa skollagen, det vet vi redan!
Det är ingen nyhet längre!
Det är ett faktum!
Vilka möjligheter finns i den omöjliga skolbudgeten!
Det går inte att kompensera utan en budget som är finansierad utifrån behoven.
Budgeten behöver ligga på en rimlig nivå, inte sparas ned med 2 % varje år. Det har den styrande majoriteten gjort, sedan de tillträdde! Det har sparats och sparats!
Med en elevpeng som inte räcker till löneökningen för lärare!

Ser man inte sambandet mellan högre krav med bristande resurser i skolan och de höga sjuktalen? Våra pedagoger som brinner för sitt yrke får inte tillräckligt med resurser. De bränner ut sig. De höga sjuktalen är en symtom på att det inte står rätt till!
Att bota det med ännu en budgetjustering, det är lika med att slå på varningsblinkers och hoppas på att batteriet håller ännu ett år.

Med en elevhälsa som försvann!
Vem ser elever som inte pallar trycket! Först lärare, sen föräldrar och så socialtjänsten.
Var det inte någon som pratade om psykisk ohälsa? Vad kan det bero på när det går så bra annars för vår kommun?

Den styrande majoriteten bygger vidare på att öka klasskillnaderna.
Segregerade skolor och ett växande gap mellan de som redan har, och de som allt mindre får.
Ändå ska de leverera en skola som ska vara inkluderande och kompensera utifrån förutsättningarna och behoven.
Ökade kostnader för de unga vuxna som behöver försörjningsstöd i stället för studiebidrag!
Var det inte ”Lika för alla”enligt moderaterna!
Eller varför inte ” Ett starkare samhälle ett tryggare Sverige”enligt socialdemokraternas paroll.

Nu måste det till en förändring!
Justera skolbudgeten utifrån de faktiska behoven. Utgå inte från en brutal budget som inte gynnar våra barns framtid!
Inte i en budget som bränner ut våra pedagoger mer!
Släck bränder och rädda våra barns framtid. Våga lyssna på varningsklockorna som ringer!

Catarina Hellmark
Förälder och fullmäktigekandidat för Vänsterpartiet

 

Debatt: Ta en omstart i frågan om skolnedläggningar!

(Detta är en debattartikel publicerad i Eskilstuna-kuriren)

Den politiska majoriteten gjorde ett misstag när skolnedläggningsärendet beskrevs i fullmäktiges tillkännagivande av de ärenden som skulle behandlas, så nu har det börjat om i kommunstyrelsen.

Låt oss rikta fokus lite annorlunda denna gång, inte på de elever som får sin skola nedlagd eller på de orter som tappar en viktig samlingspunkt, utan på de elever som är i mottagande skolor. Majoriteten (socialdemokrater och moderater) säger att åtgärden ska göra lärmiljön bättre för alla elever, bättre för lärarna och om man lyssnar på Socialdemokraterna så kommer nedläggningarna att lösa de flesta problem skolan har. Vi är rätt skeptiska.

När Mariefredsskolan expanderar och byggs om för att klämma in elever från Stallarholmsskolan, hur gynnar det eleverna på skolan? Hur förbättras lärmiljön för eleverna då? Större klasser, mindre ytor, men lite ekonomiska stordriftsfördelar.

Hur förbättras lärmiljön för eleverna på Paulinska när skolan expanderar och tar källarplan i anspråk? Majoritetens svar är att stordriftsfördelar kommer eleverna till del, de pengar eleverna tar med sig i elevpeng samt den ganska marginella hyreseffekten. Hittills har de varje år tagit bort mer pengar än så ur budget genom att inte kompensera för löneökningar, varför skulle det bli annorlunda nu?

Vi tycker att detta är att låtsas att ge extra resurser till skolan. Alla som följt budgetdebatterna under mandatperioden vet att nedläggningseffekterna som mest kommer att kompensera för löne- och prisökningar. Men bara under ett år, sen är effekten borta om besparingarna fortsätter. Det kommer inte att lyfta den kommunala skolan!

Majoritetens plan förutsätter också att Vårfruberga skola inte startar och att inte eleverna från de skolor som lägger ned får plats på friskolor. I annat fall har majoriteten bara kört över föräldrarna, försämrat den totala lärmiljön på kommunala skolor och tagit bort en del av faktorerna som borde gynna den kommunala skolan (som närhet och stabilitet). Risken för fortsatt destruktiv omstrukturering ökar.

Vi vill höja skatten och ge skolan de pengar som kommer in. Med socioekonomisk styrning på pengarna så får den kommunala skolan resurser att vända en negativ spiral. För konkurrenskraftiga löner, mindre klasser eller två-lärarsystem, samt fler pedagogiska- och administrativa stödresurser. Inga omorganisationer och nedläggningar kan ge finansiell kraft för sådana åtgärder.

Vi uppmanar majoriteten att inte stressa fram beslutet en gång till. Utred det som fortfarande saknas, invänta valet och folkomröstningen. Sen kan vi diskutera den kommunala skolan igen.

David Aronsson
Barbara Kreil Öhman
Catarina Hellmark
Peter Hjukström

Vänsterpartiet Strängnäs

Motion – Utredning av förbättrad lärmiljö

Nu har som alla vet skolstruktursutredningen gått till beslut. En utredning som började som en del av krokodilgapshanteringen och syftade till att frigöra pengar för utbildning.

Vi var inte fullt ut nöjda med utredningen och inte med utredningens fokus. För att veta var pengar behövs och för att få bästa effekt så behöver behoven identifieras först. Utredningen och speciellt kompletteringen påbörjade ett sådant arbete, men med en start i pengar och med kort tid så blev det inte tillräckligt.

Vi tror inte heller att den föreslagna organisationen på långa vägar kommer att lösa de problem som skolan har. Den kommer också bidra till att skapa några nya. Vi ser att en lång rad åtgärder för att ge bättre effekt i kombination med ökade resurser behövs framöver.

Vi förstår att de förslag vi egentligen skulle vilja lägga skulle kräva utredningar kring förutsättningarna innan det skulle gå att ta ställning till förslaget. Därför lägger vi denna motion som en utredningsmotion. Vi förväntar oss ett svar där förutsättningarna och nyttan med att genomföra de utredningar vi föreslår vägs mot kostnaderna för att genomföra dem.

Att vi föreslår att kommunstyrelsen ska få uppdraget är för att det inte är fråga om att genomföra åtgärder inom skolan på ett sätt som ligger inom Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde utan en fråga om utredningar kring aspekter både inom och utanför skolans väggar. Utredningar som lättast finansieras och organiseras från Kommunstyrelsen, på samma sätt som skolstrukturutredningen.

Sjukfrånvaron och fokus på pedagogik

Sjukfrånvaron hos skolpersonalen är en av landets högsta. Det är ett personligt lidande och resulterar även i att Strängnäs skolor tappar kompetent personal. Den stressande arbetsmiljön och ibland en känsla av otillräcklighet har lyfts som skäl för att motståndskraften mot att bli sjuk är lägre.

Vi vill att lärarna får fokusera på att lära ut. I andra kommuner har man provat att avlasta lärarna delar av tjänster, som mentorskap och administrationen kring kontakter med föräldrar, till andra yrkeskategorier som kanske också är bättre lämpade för uppgiften. Ett utökat samarbete med andra kommunala verksamheter, som bibliotek och kulturskola, har också prövats. Vi vill att förutsättningarna i Strängnäs kommun utreds för att ge underlag för åtgärder.

Likaså har rektorernas pedagogiska ledarskap har efterfrågats och nämns i strukturutredningen. Även där finns metoder att flytta rektorernas fokus mer mot pedagogiken genom att se över chefsskapet för icke-pedagogisk personal och för administration.

Vi har tidigare i vår budget föreslagit administrativa chefer eller tjänster för att minska den icke-pedagogiska arbetsbördan för rektorerna. Det skulle underlätta både chefssituationen och ge förutsättningar för mer pedagogiskt ledarskap. Hur detta kan ske, vilka effekter som kan förväntas och vad det skulle kosta vill vi få en utredning av.

Elevhälsan

Skolstruktursutredningen pekade på det orimliga i att vi har en elevhälsa som är underfinansierad och att personalen samtidigt är utspridd på flera enheter.

Vi förstår genom våra kontakter med funktionsrättsrörelsen att elevhälsan idag inte hinner hjälpa till att identifiera alla elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De hinner inte heller med att stötta elever och deras lärare i en utsträckning som skulle varit önskvärd. Detta är ett viktigt område som rätt finansierat inte bara ger elever en bättre skola och livssituation utan som på lång och kort sikt även är samhällsekonomiskt fördelaktig.

Vi vill att det genomförs en utredning för att visa på vilken bemanning och struktur elevhälsan skulle behöva för att de enligt dem själva och lärarna ska kunna lyfta alla de elever som behöver extra stöd.

Utlokaliserade lokaler i den mindre skolstrukturen

Skolstrukturutredningen genomfördes på kort tid, beslutade och ska sedan verkställas snabbt. Detta ställer till vardagssituationen för familjer där barn måste hämtas och lämnas långt ifrån från hemmet, när de under VT 2018 var närmre eller på gångavstånd från hemmet.

Förutsättningarna att fortsätta att använda lokalerna i Länna och Härad för viss utbildning och för fritids bör utredas då det skulle ge en mindre påverkan för barnen. Det skulle också kunna finnas möjlighet till av skolan samordnad transport istället för att enstaka föräldrar hämtar sina barn på olika tider på skolan eller fritids. Det skulle minska transporterna och behovet av skolskjuts för enskilda elever samtidigt som skoldagen sannolikt blir kortare och mer strukturerad för barnen.

Vi föreslår en utredning gällande vilka effekter utlokaliserade lokaler skulle ge för eleverna, personalen och den totala lärmiljön. Likaså vilka ekonomiska konsekvenser en sådan lösning skulle få.

Skolskjutsar för ett mer jämlikt skolval

Någon gång 2009 så var vi ett av få partier som drev att det skulle vara skolskjuts till alla skolor. Detta för att friskolornas socialt segregerande effekt skulle minska. Det kan genomföras på olika sätt. Eskilstunas modell med gratis bussresor till alla ungdomar är ett sätt, en utökning av skolskjutsreglerna ett annat. Rätt till skolskjuts till och från fritids är också en viktig fråga då förutsättningarna för föräldrar att hämta elever på skolan varierar. För att samordnad resa med äldre syskon ska vara möjlig behöver också skolskjuts kunna ske från fritids.

Vi vill se vilka effekter vi kan få på det fria skolvalet om tillgång till skjutsande föräldrar inte blir en faktor i val av skola.

Hanteringen av de lärmiljöförbättrande förslag som kommit

Den aningens missriktade dialogen i skolstruktursutredningen gav många inspel kring hur lärmiljön både fysiskt och organisatoriskt kan förbättras. Med skolor som växer i antalet elever så behöver skolmiljön förbättras fysiskt. Det kan gälla allt från ventilation och ljus till skolgårdens och korridorernas utformning. Det kan också behövas mer icke-pedagogisk personal som kan se alla elever.

Vi vill att utredningen fortsätter på detta spår och konkretiserar vad som skulle kunna förbättras, vilka effekter det skulle ge och vad det skulle betyda i kostnader.

Särskolan

Grundsärskolan var inte en del av utredningen när skolstrukturen för grundskolan utreddes. Grundsärskolan påverkas däremot då den efter beslut angående skolstruktur blir en helt separerad skola.

Vi vill se en utredning av effekterna av det samt förutsättningar och kostnader för att återintegrera särskolan med en grundskola.

 

Vi yrkar på att fullmäktige beslutar att ge Kommunstyrelsen i uppdrag att …

  1. Genomföra en utredning, enligt ovan beskrivna motiv, för att identifiera metoder för att underlätta både chefssituationen för rektor/lärare och att ge förutsättningar för mer pedagogiskt ledarskap från rektorerna. Utredningen ska visa hur detta kan ske, vilka effekter som kan förväntas och vad det skulle innebära i ökad årlig budget och engångskostnader.
  2. Genomföra en utredning, enligt ovan beskrivna motiv, för att visa på vilken bemanning och struktur elevhälsan skulle behöva för att de enligt dem själva och lärarna på ett effektivt sätt ska kunna bidra till att alla elever når sin fulla potential. Utredningen ska föreslå förbättringsmöjligheter, effekter och årliga löpande kostnader för förslag.
  3. Genomföra en utredning av förutsättningar, effekter på elevernas totala lärmiljö och kostnader med att fortsätta att använda de stängda skolorna i Länna och eventuellt Härads lokaler för viss utbildning och för fritidsverksamhet, utifrån ovan beskrivna motiv.
  4. Genomföra en utredning, enligt ovan beskrivna motiv, av skolskjutsituationen med fokus på effekterna på det fria skolvalet och förutsättningarna för elever med skolskjuts att utnyttja fritids. Utredningen ska föreslå förbättringsmöjligheter, effekter och kostnader.
  5. Genomföra en fortsatt utredning gällande förbättringar i fysisk och organisatorisk lärmiljö som konkretiserar vad som skulle kunna förbättras, vilka effekter det skulle ge och vad det skulle betyda i engångskostnader och löpande årliga kostnader.
  6. Genomföra en utredning de sociala och pedagogiska effekterna av att återintegrera särskolan med en grundskola. Utredningen ska visa förväntade pedagogiska och sociala effekter, förutsättningar samt engångskostnader och löpande årliga kostnader.

 

David Aronsson              Sandra Blanksvärd

Peter Hjukström              Yvonne Knuutinen

Vänsterpartiet Strängnäs