Etikett: KF

Detta är vad vänsterpartiets representanter framförde/yrkade på under KF den 26 oktober 2009. Dagordning hittar ni här. Det är nedskrivet från stödanteckningar så det är inte alltid det är exakta citat.

KF 8:

Det är intressant att vi har mål som gäller utsläppet av koldioxid utan att kunna följa upp det. Måttet på koldioxidutsläppen på sid 11 är ju också rätt komiskt. Det var väl allt jag tänkte säga om det…

Jag räknade hårt med att övriga oppositionen skulle säga allt och en hel del till. Så jag tänkte uppehålla mig vid Personalutveckling.

Hur avgör vi utifrån delårsrapport hur väl Strängnäs kommun har lyckats med sin roll som arbetsgivare och målet om att vara en attraktiv arbetsgivare? Det är ett ytterst viktigt mål då det är en förutsättning i framtiden när andelen äldre ökar och därmed minskar tillgängligheten till personer i arbetsför ålder i takt med att behovet av dom ökar.

Jämställdheten lyser med sin frånvaro i rapporten. Målet om jämställdhet behandlas nästan inte alls. Det hade ju varit intressant att få en rapport från förvaltningens arbete med lönekartläggning, lika löner och identifiering av osakliga löneskillnader, ojämlika utvecklingsmöjligheter etc. Inte bara att man gjort en lönekartläggning och jämställdhetsplan.

JÄMO som delar av DO hette tidigare avslutade efter många och långa kompletteringar det ärende som jag skapade med min anmälan. Kommunens arbete var i det läget långt ifrån klart… även om det fanns en lönekartläggning och jämställdhetsplan. JÄMO avskrev det då kompletteringarna indikerade en riktning och planering som gick åt rätt håll. De helt uppenbara felaktigheterna hade ju också rättats till efter hand. Det hade ju varit snyggt ifall fullmäktige hade kunnat få en bild av huruvida arbetet har fortsatt i den indikerade riktningen eller inte.

De anställdas hälsa som indikator på arbetsplatsens attraktivitet är en annan fråga…

Det jag kommer säga nu kanske är onödigt elakt, men jag kan inte utifrån delårsrapporten se om den redovisning som finns verkligen är bra eller inte.

Det finns arbetsgivare som med statliga myndigheter och regeringens stöd allt kraftigare ifrågasätter långtidsjuka. En del arbetsgivare genomför omorganiseringar där långtidssjuka försvinner från organisationen. Arbetsgivare gör medvetna avsteg från reglerna och antingen tar de skadestånd som kommer eller hoppas på att ingen orkar med att driva ärendet vidare.

Har kommunen lyckats med de rehabiliteringsåtgärder och samarbeten som beskrivs eller inte? Oavsett så sjunker uppenbart andelen långtidssjuka kraftigt. Jag förutsätter iofs att det är ett gott tecken, men det hade gärna fått vara tydligare beskrivet.

En annan del av det hela är att även om det förhoppningsvis är positivt att den totala sjukfrånvaron har sjunkit kraftigt så döljer det vad som ser ut som en kraftig ökning av den korta frånvaron.

Ska man använda de anställdas hälsa som ett mått på attraktionskraften hos en arbetsgivare så är det inte långtidssjuka som är intressanta. Där kan ett fåtal heltidssjukskrivningar medföra stora ändringar av sifforna. Den riktigt korta repeterade frånvaron är det som indikerar att personer inte är så nöjda med sin arbetssituation eller arbetsgivare.

[Visa bild]

Denna bild baseras på en uträkning utifrån de siffror som anges i rapporten angående total sjukfrånvaro och andel långtidssjukskrivna. Den ger en annan bild och jag skulle vilja veta hur det egentligen står till.

Tilläggsyrkande

1. Att rapportering kring måluppfyllnad angående att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare i kommande rapporter tydligt redovisar pågående arbete och dess resultat

David Aronsson
Vänsterpartiet

KF15:

Jag tyckte inte rapporten var så illa som Dag gjorde. Stegen som används ser ut som en relativt bra metod.

Det jag undrar är vem har satt det som kallas ”önskvärt läge” i tabellerna? Barn och ungdomar eller tjänstemän eller förtroendevalda i respektive kommunalt organ? Kulturskolan har ju t.ex genomfört en enkät men vad har övriga gjort?

Miljö och räddningsnämnden har ju gjort det väldigt lätt för sig när man sätter minimalt inflytande på en stor del bara för att det är ”myndighetsutövande”. Man kan väl informera ungdomar om myndighetsutövning och ta emot frågor?

Upp till 3 i Stegen, dvs att ställa frågor och få svar, är väl fullständigt naturlig nivå för att inkludera barn och ungdomar i frågor som gäller deras närmiljö, trafik ur miljösynpunkt…. eller även andra frågor som avfall och kemikaliefrågor. Även vid myndighetsutövnign. Det kan ju vara relevant för ett barn att få möjlighet att lämna synpunkter, t.ex. i remitteringsfasen, och få en förklaring till varför ett företag tillåts släppa ut avlopp i närheten av det som barnet uppfattar som badstrand. Observera att detta är en förenkling av frågan…

Att barn på vissa skolor med skolskjuts känner att de inte fått påverka den är lite illa… Det är också väldigt förvånande att eleverna i Härad och Fogdö tycker att det är helt ok att skolskjutsarna bara finns och att deras inflytande inte ens uppgår till att de får ett papper… dvs nivå ett istället för nivå två.

Det är också ett stort minus att det inte finns några kommentarer från vissa skolor. Det gör siffrorna smått meningslösa. Speciellt med tanke på de spretiga kommentarer och siffror som syns från vissa skolor.

Tilläggsyrkande:

Jag yrkar bifall till att-sats 1 och 2. och yrkar ett tillägg …

1. Uppdra åt nämnderna och BUFF att genom samordning öka samstämmigheten i olika enheters sätt att rapportera.

David Aronsson
Vänsterpartiet

==========

KF19

Det förlag till mål som jag nu kommer att visa har jag inte hanterat på ett bra sätt. Jag tänker inte heller ta upp någon tid med att förklara tanken bakom dem. De finns i sin helhet i det förslag till strategisk plan som vi kommer lägga. Vet inte hur vi demokratiskt ska förhålla oss till eventuella mål som tas här nu…

I stort tycker jag att de förslag på mål som KS har lagt är rätt ok.

Men angående mål 1 så undrar jag däremot vad som menas med ”Med utgångspunkt från långsiktigt hållbar utveckling”… betyder det att vår målsättning inte är att ha en långsiktigt hållbar utveckling, utan något mer luddigt odefinierbart som både är ännu svårare att definiera och mycket lättare att uppnå.

Trygghet är en upplevelse baserat på ens livssituation. Kommunen kan höja säkerhetsnivån, men ofta leder det till mer otrygghet då det förtydligar ett identifierat säkerhetsproblem. Känsla av otrygghet är också mest problematisk när det i sin förlängning leder till försämrad fysisk eller mental hälsa. Därför kan trygghetsdelen av målet strykas.

Jag tror att vi tolkar mål 6 olika. Effektivitet och gott arbetsgivarskap har olika betydelse för olika personer. Med min tolkning är målet helt ok.

I första hand yrkar jag på våra mål i sin helhet enligt nedan…

”Ingen lämnas utanför”

1. Alla kommunmedborgare ska behandlas på ett likvärdigt sätt, oavsett etnisk tillhörighet, kön, ålder eller funktionsnedsättning.
2. Alla kommunmedborgare ska ges likartade förutsättningar, inte bara likartade möjligheter.”Hållbarhet”

1. Utsläpp av koldioxid från kommunala verksamheter och bolag visar en kraftigt sjunkande trend, både i absoluta tal och relativt verksamhetsnivån.
2. Kommunen är väl rustad att hantera effekterna av kommande klimatomställning.
3. Hälsan förbättras hos kommuninvånarna.
4. Arbetsmiljön är bra även för kommunalt anställda.

”Långsiktighet”

1. Svängningar i verksamhetens kvalitet och långsiktiga hållbarhet på grund av kortsiktiga svängningar i nationell eller internationell ekonomi ska utebli.
2. Arbetslösheten i kommunen sjunker.
3. Kommunen har en bred näringslivsbas.

”Demokratiskt”

1. De politiska besluten är väl underbyggda och tydligt förankrade i KF.
2. Demokratiskt initierade ärenden (motioner, medborgarförslag) ska om möjligt ges företräde i handläggningen.
3. En tydlig koppling ska finnas i varje politiskt beslut till aktuellt övergripande mål.

I andra hand yrkar jag att målen ändras enligt följande…

1. Befolkningen ökar årligen med en samhälleligt och miljömässigt hållbar utveckling.

1. Hälsan förbättras hos kommuninvånarna.

David Aronsson
Vänsterpartiet

Detta är vad vänsterpartiets representanter framförde/yrkade på under KF den 28 september 2009. Dagordning hittar ni här. Det är nedskrivet från stödanteckningar så det är inte alltid det är exakta citat.

Angående Mål (och Vision) för BUN och Socialnämnden

Barn och utbildningsnämnden

[bild] Barnkonventionen.

Skolverket kom nyligen med en rapport och slutsatser efter en kartläggning där flera grunder till de allt sämre resultaten i den svenska skolan togs upp. Segregering, decentralisering, differentiering och individualisering … är de företeelser som skolverket ser som anledningen till det drastiska raset i naturvetenskapliga ämnen som började på 90-talet.

Kommunaliseringen var väl en rätt väntad punkt. För mig var också privatskolornas segregerande effekt och de negativa konsekvenser det får inte heller någon nyhet. Likaså den trend med särlösningar för under- eller överpresterande elever….

dvs… segregation oavsett om det är mellan skolor eller inom skolor har kraftigt negativa effekter för totalresultatet.

I Strängnäs är den segregerande effekten av de privatskolor vi har tydlig.

Elever på Asken hade föräldrar med 2,5 i utbildning vårterminen 2008 och Montisoriskolan hade 2,4 enligt underlaget i skolverkets mindre lyckade Salsa-modell. De geografiskt närliggande Paulinska och Karinslund hade 2,1.

2 är gymnasium och 3 är fyraårigt gymnasium eller minst 20 p på högskola. Hur stor andel som har mer än 20p högskola… dvs vad jag skulle kalla riktiga akademiker framgår inte av statistiken.

Den ”elevledda” undervisningen verkar man tidigare totalt bortsetts ifrån när man konsekvensanalyserat effekten av privatskoleutbyggnaden. Den nytta svagare elever har av att ha en elev som kan mer i bänken bredvid är större än vad man verkar ha trott.

Jag hävdar också att om starkare elever hjälper svagare så startar de en kedjereaktion som frigör mer resurser för läraren att hjälpa de starkare eleverna. Då tjänar alla på det och det system vi har nu har tydligt sänkt alla, även de högpresterande.

Jag vill även lyfta fram betygens klassinterna segregation. Där vissa elevers fokus på bra betyg går ut över deras klasskamraters behov av elevledd undervisning.

Syftet och målet med den kommunala utbildningsverksamheten måste vara att ge alla barn och ungdomar tillräckliga kunskaper och en stabil grund att stå på. Det är viktigt för individer och för samhället. I en sådan skola finns det inget utrymme för privatskolor, elevpeng, fritt skolval etc.

Det som vi ser som övergripande mål är…

1. Andelen elever som blir godkända i kärnämnena i grundskolan ökar och närmar sig 100%.
2. Andel elever som ser positivt på sin skoltid inom den kommunala verksamheten ökar och närmar sig 100%. .
3. Andelen elever i privatskolor eller i skolor utanför kommunen har minskat med minst 20%

Socialnämnden

Ett jämställt samhälle där alla är likvärdiga och alla får plats. Ingen lämnas utanför och ”det goda livet” blir en verklighet för varje enskild kommunmedborgare.

Strängnäs tar emot människor från andra kulturer med öppna armar och öppet sinne.

Vi strävar till det yttersta av vår förmåga att ge alla ett värdigt liv.

Detta är vår arbetsversion av vår vision för hela kommunen. Den har har dock i inte liten omfattning bärighet på socialnämndens område.

Det är väl den nämnd som mer än alla är något av sista nätet. Kvalitén och medmänskligheten måste säkerställa att ingen faller igenom.

Detta är nog mitt kortaste inlägg idag… men det finns inte så mycket mer att tillägga på övergripande nivå.

KF 14

Det är inget större fel på förvaltningens förslag till valkretsindelning som sedan antogs i valnämnden… typ…

Det följer mönstret för våra kringliggande kommuner, t.ex. Katrineholm, Enköping, Nyköping och i viss mån Eskilstuna. Sen kan man väl diskutera varför man ska göra som alla andra. Riksdagsvalkretsarna är logiskt uppbyggda, Landstingsvalkretsarna bygger på kommungränser, varför ska kommunvalkretsarna ha en ologisk klipp-mitt-itu fördelning?

Jag vill ha en sammanhållen Strängnäs stad…

Det är för det första mest logiskt. Varför ska boende kring Vasaskolan tillhöra en annan valkrets än boende kring Långbergsskolan?

För det andra så anser jag att en sammanhållen stadsvalkrets uppmuntrar också till att ha olika listor i olika valkretsar. Där det är möjligt att ge lokala kandidater högre placering på listan. Annars finns risken att Strängnäs pga sin storlek dominerar i båda valkretsarna. Det finns ju förstås rent praktiska förhinder… som att vi knappt får ihop listor för en valkrets.

Jag tycker också det är viktigt att bejaka den skillnad som finns mellan Strängnäs stad och övriga kommunen. Det finns en skillnad och om man undertrycker den i alla lägen och inte vågar ge den demokratiskt spelrum så kommer konflikten uppstå i mer okontrollerbara lägen.

Mitt förslag innebär att förutom dammen så ingår hela Strängnäs stad i en valkrets. Jag yrkar altså att vi väljer alternativ 1 enligt förslagen till valnämnden och att Strängnäs 7 och det nya Tosterödistriktet byter plats. Det är inte bara för att Strängnäs 7 har mindre stadsanknytning utan också för att mandatfördelningen blir bättre.

I förvaltningens förslag gynnas den Östra delen med mandat för 75 röstberättigade som man inte har. I mitt förslag är samma siffra runt 80 beroende på hur de ofördelade 100-talet personer hamnar mellan Aspö och Tosterö. Förslagen är alltså likvärdiga.

Det är det som är problemet med alternativ 2. Det blir drygt 200 röstberättigade som blir ”orepresenterade” eller ”överrepresenterade”. Jag tycker dock att det i övrigt är bättre än förvaltningens förslag, så i andra hand yrkar jag bifall till alternativ 2.

Jag yrkar…

1. Bifall till valnämndens beslutssats nr 1.
2. Avslag på valnämndens beslutssats nr 2. Istället yrkar jag…

• i första hand bifall till mitt eget förslag i valnämnden (alternativ 1 där Strängnäs 7 och det nya Tosterödistriktet byter plats). Det förutsätter att Länsstyrelsen godtar valnämndens förslag kring distriktsförändringar.
• I andra hand bifall till alternativ 2 enligt Erik Bergs yrkande i KS

David Aronsson
Vänsterpartiet

KF 16

Simkunnigheten hos barn och ungdomar i Sverige är inte så bra som den kan vara. Samtidigt är ohälsa pga bristande fysisk aktivitet utbredd. Då väljer vi att höja avgiften för att bada från vad jag anser är en hög nivå till en ännu högre nivå.

Jag anser att alla barn ska kunna bada utan kostnad. Nu inför man en avgift på 20 kr per tillfälle för barn mellan 4 och 7 år som inte kostat tidigare. Det är en utveckling som går åt fel håll.

En förälder med två barn i förskoleklass fick tidigare betala 40 kr. Enligt Teknik- och Fritidsnämndens förslag så får man betala 85 kr. Samtidigt höjs familjekortet från 1350 till 2200 kr. Så om man badar enligt förvaltningens idé om 84 gånger per år…vilket troligen är väl högt räknat.. så blir kostnaden 26 kr per gång mot 16 per gång tidigare.

Detta är oacceptabla höjningar. Barnfamiljer och barn i familjer med ansträngd ekonomi riskerar att få välja bort en tidigare relativt billigt och nyttigt nöje.

Anledningen till höjningen är inte tydlig… Vadå ”för att få möjlighet till underhåll och utbyte av utrustning..”? Har vi inte gjort underhåll tidigare?… det skulle ju iofs förklara en del.

Kommuninnevånarnas hälsa är ett övergripande kommunalt intresse. Det borde till väsentlig del stå utanför taxefinansierad verksamhet.

Jag yrkar…

1. Att taxorna behålls på tidigare nivåer.
2. Att Teknik- och Fritidsnämnden tillförs resurser som investeringsbudget och genom ett accepterat överskridande av budget klara löpande kostnader för att åtgärda eventuella problem vid badanläggningarna.

David Aronsson
Vänsterpartiet

KF 17

Det är ju inte mycket att säga som inte sagts förut. Samtidigt är det ju så att om vi förlänger mötet för mycket med den här frågan så kostar det kommunen mer pengar för detta möte än vad man föreslår som besparing.

Samtidigt kan jag tycka att detta inte borde vara en KF-fråga. Det har ingen övergripande eller strategisk betydelse och Miljö- och räddningsnämnden gör väl vad de vill med sin budget.

Men eftersom frågan är lyft så….

Jag yrkar…

avslag på Miljö- och räddningsnämndens begäran om att säga upp avtalen med katthemmen

David Aronsson
Vänsterpartiet

KF 18

Jag förstår vad förvaltningen skriver i sin bedömning. Det är faktiskt ett av de bättre svaren jag fått hittills på en motion. Men…

Som jag ser det så föreslår förvaltningen i princip samma sak som jag, nämligen att hanteringen av lokaler centraliseras. Förvaltningen ser dock ett bolag som centralpunkt när jag ser KS (med ev. lämpligt utskott) som centralpunkt.

Jag uttryckte mig också klantigt angående effekter på skolor vid nyproduktion. Jag är medveten om utjämningssystemet för hyror och uttrycket ”enskild skola” var snarare ett försök att bryta ned konsekvenserna.

Problemet kvarstår dock så länge som hyreskostnaderna ligger på nämndnivå. Jag anser att med ett bolag som centrumpunkt så förlorar nämnderna ytterligare kontrollen över kostnadsutvecklingen för lokaler.

Ekonomiska incitament kanske är bra, men strategiska val kring lokaler och att man kanske behåller överytor som buffertkapacitet för enskilda verksamheter måste få påverka. Om ekonomin styr riskerar nämnder att tvingas säga upp överytor som skulle kunna vara av strategisk vikt.

Det framstår dock fortfarande inte hur nämnder ska hantera Campus och liknande kostnader som tillförs över deras huvud.

Så länge lokalkostnaderna ligger kvar på Barn och Utbildningsnämnden så kommer dessa fortsätta att dominera diskussionen på ett mindre lyckat sätt. Jag ser egentligen inget väsentligt argument för varför kostnaderna för kommunala lokaler ska ligga kvar på nämndnivå.

Låt det ekonomiska incitamentet och ansvaret för att hantera alla verksamheters lokaler ligga på KS istället. Då kan verkligen nämnderna fokusera på det som är deras egentliga huvuduppgift.

Om man inte vill utreda möjligheter och förutsättningarna vid en avbolagisering i ett läge där den politiska majoriteten är nöjda med att låta bolag styra över väsentlig kommunal verksamhet så förstår jag det och accepterar svaret.

Jag yrkar bifall till motionen.

David Aronsson
Vänsterpartiet

KF 18b

Det låter ju väldigt bra…

Men om det blir så flexibelt som motionärerna föreslår… vad blir då egentligen de ekonomiska konsekvenserna på kommunnivå?

Om en skola anser att de vill byta till andra mer anpassade lokaler så blir deras nuvarande lokaler över. Ska de då tvingas vänta tills dess att fastighetsbolaget hittat en ny hyresvärd eller ska fastighetsbolaget stå för merkostnaden?

Mitt förslag var bättre. Skolorna ska överhuvud inte behöva bry sig om lokalkostnaderna. De ska bara utifrån en professionell syn på verksamheten beskriva sitt lokalbehov.

Sen har jag ett stort problem med att skolorna blir ”öppnare platser där eleverna möter andra verksamheter”… nej tack. Kraven på belastningsregisterutdrag för alla som stadigvarande vistas i barns närhet infördes av en anledning. Jag vill att skolor även i fortsättningen är skolor som en fysisk enhet. Om man delar plats med andra skolor är en sak, men inte ”verksamheter”.

Jag förutsätter nästan att utredningen kommer fram till att det mest flexibla och rationella sättet att hantera skolornas lokalkostnaden är att se dem som kommunala kostnader och inte skolornas. Jag misstänker dock att det är flexibla lokaler som helhet som åsyftas och inte kostnaderna…

Trots detta så…

Jag yrkar bifall till motionen.

David Aronsson
Vänsterpartiet

KF 18e

I den arbetsversion av budgetpolitiskt dokument som vi tar fram inför beslut om strategisk plan så har vi tagit med denna ändring fast med kulturnämnden också. Dock inte som en kostnadsminskning utan av organisatoriska skäl. Jag vill ha en ändring av den politiska organisationen då den inte fungerar optimalt idag.

Den extrema obalans som finns mellan små och stora nämnder bör också korrigeras på lämpligt sätt.

Så här skissar vi…[bild]… titta på rätt sak nu. Nämnder slås ihop och kompletteras delvis av KF beredningar.

Jag yrkar bifall till motionen.

David Aronsson
Vänsterpartiet

KF 19a

Detta är så dåligt att det finns ingen skala att beskriva det. Ser någon någonting i underlaget från de instanser som skulle ha yttrat sig som beskriver varför man föreslår avslag?

När remissinstanser inte tänker yttra sig så brukar man svara ”Vi avstår från att lämna ett yttrande”… inte leverera sånt här nonsens.

Medborgarförslaget tar upp ett väsentligt problem som kommer att ställa till mycket bekymmer för möjligheterna till 24h myndigheten och e-myndigheter under ett antal år framåt i tiden.

En äldre person som inte är ett spår van att hantera elektroniska produkter ska förväntas lösa de tekniska och mjukvarumässiga problem som regelbundet uppstår i en dator genom att ringa telefonsupport.

Varför kan då inte kommunen vara den supporten? Precis som för glödlampor och snöskottning? Upphandla det och ta en avgift för tjänsten om det är besvärligt att göra i egen regi.

Förvaltningens beredning av detta ärende är direkt skrattretande och att KS, KS Au och Socialnämnden köpt detta är för mig ett mysterium….

Hade ni väldigt djup och ingående diskussioner som inte protokollfördes eller var det åter igen snabbspåret för ett besvärande medborgarförslag?

Kan någon vara vänligt att förklara vad bakgrunden till avslagsförslaget är?

Jag yrkar återremiss med motiveringen att det inte finns något beslutsunderlag.

David Aronsson
Vänsterpartiet

KF 19b

Detta måste vara ett fel…

KF19C

Jag har inte så mycket att säga mer än att jag funderar på svaret… igen… Vi kan inte ”sträva efter” en certifiering bara för att vi inte uppnår kraven idag?

Kunde man inte då svarat ”vi vill inte, för överskådlig framtid, lägga så mycket resurser på skolmaten att vi uppnår kraven i en certifiering” ?

Jag yrkar bifall till medborgarförslaget

David Aronsson
Vänsterpartiet

Detta är vad vänsterpartiets representanter framförde/yrkade på under KF den 15 juni 2009. Dagordning hittar ni här. Det är nedskrivet från stödanteckningar så det är inte alltid det är exakta citat.

KF §8 (Strategisk plan 2010-2012, ekonomiska ramar)

Jag har för vana att fokusera på moderaterna och miljöpartiet. Hoppas att det inte blir för tydligt nu.

Det är ju ramarna som är intressant. De låser ju möjligheter och förutsättningar för nämnderna och politiken.

Det känns lite underligt att diskutera rambudgeten som separat företeelse. Varken majoriteten eller oppositionen (med undantag för mp) har inför mötet tydligt redovisat vad som egentligen ingår i siffrorna, och efter ordförandes kommentar i början så förstår jag varför.

Ett exempel är väl förslaget att lägga ned Selaöhemmet. Vad jag kan läsa ut från siffrorna så avser både majoriteten och resten av oppositionen att genomföra förslaget…. eftersom man inte ökat socialnämndens budget jämfört med förvaltningens förslag. Vi är de enda som föreslår en budget utan den nedskärningen.

Det skulle vara intressant att veta var de 14 miljoner som förvaltningen lagt in i förslaget på socialnämnden annars ska kunna sparas in på övrig verksamhet.

Moderaterna är bra på att föreslå åtgärder… som man ibland sätter en summa på och ibland inte… det är iofs bättre i år än förra året.

Att flytta kulturskolan och resurscentrum till Campus kan vara en tänkbar idé även om jag vill se en konsekvensbeskrivning först.

Tyvärr är man också bra på att använda ”kraftfull”, ”samordning” ”reducerad” och ”besparing” utan att egentligen beröra storlek eller omfattning. [En del svar har vi fått idag] [En del svar kanske vi får idag].

Att ”besparing inom den centrala administrationen” tillsammans med reducering av politisk organisation och arvoden betyder en nedskärning relativt oförändrad kvalitet med 9 miljoner (dvs 10%) av KS budget är intressant, men hur har man tänkt att göra det? Ska man säga upp ett 20-tal personer? Tänker man sig att kommunen ska sluta använda konsulter?

Mariefredspartiet har ju iallafall varit tydligare med var deras 10% ska tas. Även om jag tror att man överskattar möjligheterna till faktiska kostnadsminskningar…och inte bara omflyttningar…

Deras 10% är ju också snarare 14% då man verkar ha glömt uppräkningen för löner och annat.

Majoriteten och miljöpartiet är svårare att kommentera. Majoriteten har ju fram till idag mörkat helt med vad man faktiskt tänker göra i form av praktiska åtgärder. Selaöhemmet är ju åter igen ett intressant exempel.

Miljöpartiet har som ni ser valt ett annat upplägg…. att bara beskriva åtgärder och inte presentera en budget… det är lite svårt att ta ställning till.

Sen är det rätt komiskt att det enda parti som i sitt budgetförslag föreslår digitala utskick är de enda som inte gör digitalt utskick av sitt förslag…. även om nu utskicket skickades samordnat.

Nu när jag klagat på alla andras förslag… Vad tänker vi oss som åtgärder?

Som ni såg i det mail jag hoppas de flesta fått och på den här jämförelsen så föreslår vi en rambudget som totalt är 71 miljoner större än majoritetens förslag.

Anledningen till detta är främst att vi valt att ha ett långsiktigt perspektiv på verksamheten. Både inom skolan och vård/omsorg är det genererationsväxlingar på gång och inom vård/omsorgssektorn ser väl inte framtiden allt för stabil ut på den fronten.

Att då på grund av ett tidsmässigt relativt begränsat ras i ekonomin gå in och genom kortsiktiga besparingar drastiskt påverka framtida möjligheter att driva verksamheten rationellt på lång sikt är inget vi tänker föreslå.

Sen anser vi att kommunerna måste ta sitt ansvar för att stabilisera den nationella ekonomin… men det har jag sagt på tidigare KF.

Därför har vi lagt en budget som i stort innebär att kommunen inte behöver säga upp personal. I viss mån kan man återanställa inom skolan eller ge utrymme för dubblering av tjänster inför kommande generationsväxling.

Effekterna av nedskärningarna på 90-talet förskräcker och det är inget vi vill bidra till att upprepa.

Det är inte en bra idé att lägga ned Selaöhemmet. Om man har behov av att fylla upp ytor som man färdigställt utan att ha underlag i verksamheten så är det väl helt ok att erbjuda de som bor eller jobbar på Selaöhemmet … och andra boenden… att samordnat byta till Thomas. Det lär iofs kosta mer än att bara låta platserna i gamla Thomasgymnasiet stå tomma. I vilket fall så la vi tillbaka de 14 miljonerna till socialnämnden igen.

Vi förutsätter också att de kommunala verksamheterna i en anda av ständig förbättring föreslår åtgärder där kvalitén kan förbättras trots sänkta kostnader. Att anställningar, investeringar och inköp nagelfars noga innan de genomförs ser vi som självklart… oavsett om man råkar kalla det ”stopp” eller inte.

Budgeten utgör ett tak för verksamheten. Strategiska planen och målen utgör botten.

Det finns inget som hindrar en verksamhetschef från att på egen hand hålla ned kostnaderna om man klarar målen. Ett sätt att uppmuntra det är att låta verksamheter behålla en del av budgetöverskottet till icke budgetpåverkande verksamhet kommande år…. t.ex. personalbefrämjande åtgärder… typ barbadosresor för personalen… om nu någon vågar göra det fortfarande.

För att finansiera vårt förslag till rambudget så föreslår vi en skattehöjning på 60 öre… dvs det som är kvar från vårt förslag från strategisk plan 2009-2011… och att budgeten underfinansieras med 16 miljoner om hela reserven behöver användas…. alt 2 miljoner om alla håller budget.

Vi anser att med en relativt sett expansiv budget bör verksamheterna inte ha något problem att hålla budget… tvärt emot den nedskärningssituation som nästan alla övriga partier föreslår.

Barn och utbildningsnämnden får t.ex. i verkligheten bara mer resurer i vårt och i mfp förslag. Moderaternas sk ”satsning” på pedagogisk personal innebär bara att BUN får 1 miljon mer jämfört med opåverkad kvalitet… förutsatt att de föreslagna besparingar och samordningsförslagen har helårseffekt från första januari 2010… någon som är osäker på om ”tredje gången gillt” även gäller BUNs budget?

[Se yrkande i separat fil]

[Fortsatt debatt]

”Det är det läget vi är i” sa Lotta (s) angående de föreslagna nedskärningarna. Ni har valt att vara i det läget. Med lite is i magen kan man balansera på längre tid. Just för att slippa drastiska och kortsiktiga åtgärder som nedläggningar och flyttar och istället ta det lugnt och göra långsiktigt rationella åtgärder.

Balanskravet är ett faktum… men det finns ingen straffsanktion.

Maria (M)… Vad är Karinslundsskolan värd? Var gör vi sen när det behövs en skola om så där 4-5 år?

[till S] Jag tycker att ni socialdemokrater borde djupt i själen begrunda att ”det skiljer så oerhört lite” [Jens P (C)] mellan majoriteten och högerns budget.

KF §10 (fördjupad skollokalsutredning)

Skollokalsutredningen kom minst 5 år för sent och blev inte vidare bra som vi ser det.

Det är, som sagt, viktigt att behålla Karinslundsskolan. Även om jag ser detta förslag som någon sorts baracklösning så framstår det som ekonomiskt rationellt… och tillåter att man behåller skolan.

Om majoriteten därmed nu lagt ned skollokalsutredningen i praktiken… varför inte göra som vi sagt hela tiden och ta steget fullt ut? och lägga ned ärendet utan ytterligare åtgärder.

Jag yrkar trots det bifall till förslaget från KS med Lotta (S) ändringsförslag.

KF §15e (sänkta politikerarvoden, motion mfp)

Motionen ger ingen strukturell förändring, vilket ni redan vet att vi vill ha.

Det olyckliga kopplingen till riksdagsledamöternas löner finns kvar. Vad händer om riksdagsledamöternas ersättning ökar till följd av det olyckliga beslutet om att samordna EU-parlamentets ledamöters löner? De farhågorna finns. Då får vi sänka några procent igen.

En koppling till basbeloppet hade varit bättre men just nu har jag väl inget annat väl än att acceptera kolera och yrka bifall till motionen.