Detta är vad vänsterpartiets representanter framförde/yrkade på under KF den 28 september 2009. Dagordning hittar ni här. Det är nedskrivet från stödanteckningar så det är inte alltid det är exakta citat.

Angående Mål (och Vision) för BUN och Socialnämnden

Barn och utbildningsnämnden

[bild] Barnkonventionen.

Skolverket kom nyligen med en rapport och slutsatser efter en kartläggning där flera grunder till de allt sämre resultaten i den svenska skolan togs upp. Segregering, decentralisering, differentiering och individualisering … är de företeelser som skolverket ser som anledningen till det drastiska raset i naturvetenskapliga ämnen som började på 90-talet.

Kommunaliseringen var väl en rätt väntad punkt. För mig var också privatskolornas segregerande effekt och de negativa konsekvenser det får inte heller någon nyhet. Likaså den trend med särlösningar för under- eller överpresterande elever….

dvs… segregation oavsett om det är mellan skolor eller inom skolor har kraftigt negativa effekter för totalresultatet.

I Strängnäs är den segregerande effekten av de privatskolor vi har tydlig.

Elever på Asken hade föräldrar med 2,5 i utbildning vårterminen 2008 och Montisoriskolan hade 2,4 enligt underlaget i skolverkets mindre lyckade Salsa-modell. De geografiskt närliggande Paulinska och Karinslund hade 2,1.

2 är gymnasium och 3 är fyraårigt gymnasium eller minst 20 p på högskola. Hur stor andel som har mer än 20p högskola… dvs vad jag skulle kalla riktiga akademiker framgår inte av statistiken.

Den ”elevledda” undervisningen verkar man tidigare totalt bortsetts ifrån när man konsekvensanalyserat effekten av privatskoleutbyggnaden. Den nytta svagare elever har av att ha en elev som kan mer i bänken bredvid är större än vad man verkar ha trott.

Jag hävdar också att om starkare elever hjälper svagare så startar de en kedjereaktion som frigör mer resurser för läraren att hjälpa de starkare eleverna. Då tjänar alla på det och det system vi har nu har tydligt sänkt alla, även de högpresterande.

Jag vill även lyfta fram betygens klassinterna segregation. Där vissa elevers fokus på bra betyg går ut över deras klasskamraters behov av elevledd undervisning.

Syftet och målet med den kommunala utbildningsverksamheten måste vara att ge alla barn och ungdomar tillräckliga kunskaper och en stabil grund att stå på. Det är viktigt för individer och för samhället. I en sådan skola finns det inget utrymme för privatskolor, elevpeng, fritt skolval etc.

Det som vi ser som övergripande mål är…

1. Andelen elever som blir godkända i kärnämnena i grundskolan ökar och närmar sig 100%.
2. Andel elever som ser positivt på sin skoltid inom den kommunala verksamheten ökar och närmar sig 100%. .
3. Andelen elever i privatskolor eller i skolor utanför kommunen har minskat med minst 20%

Socialnämnden

Ett jämställt samhälle där alla är likvärdiga och alla får plats. Ingen lämnas utanför och ”det goda livet” blir en verklighet för varje enskild kommunmedborgare.

Strängnäs tar emot människor från andra kulturer med öppna armar och öppet sinne.

Vi strävar till det yttersta av vår förmåga att ge alla ett värdigt liv.

Detta är vår arbetsversion av vår vision för hela kommunen. Den har har dock i inte liten omfattning bärighet på socialnämndens område.

Det är väl den nämnd som mer än alla är något av sista nätet. Kvalitén och medmänskligheten måste säkerställa att ingen faller igenom.

Detta är nog mitt kortaste inlägg idag… men det finns inte så mycket mer att tillägga på övergripande nivå.

KF 14

Det är inget större fel på förvaltningens förslag till valkretsindelning som sedan antogs i valnämnden… typ…

Det följer mönstret för våra kringliggande kommuner, t.ex. Katrineholm, Enköping, Nyköping och i viss mån Eskilstuna. Sen kan man väl diskutera varför man ska göra som alla andra. Riksdagsvalkretsarna är logiskt uppbyggda, Landstingsvalkretsarna bygger på kommungränser, varför ska kommunvalkretsarna ha en ologisk klipp-mitt-itu fördelning?

Jag vill ha en sammanhållen Strängnäs stad…

Det är för det första mest logiskt. Varför ska boende kring Vasaskolan tillhöra en annan valkrets än boende kring Långbergsskolan?

För det andra så anser jag att en sammanhållen stadsvalkrets uppmuntrar också till att ha olika listor i olika valkretsar. Där det är möjligt att ge lokala kandidater högre placering på listan. Annars finns risken att Strängnäs pga sin storlek dominerar i båda valkretsarna. Det finns ju förstås rent praktiska förhinder… som att vi knappt får ihop listor för en valkrets.

Jag tycker också det är viktigt att bejaka den skillnad som finns mellan Strängnäs stad och övriga kommunen. Det finns en skillnad och om man undertrycker den i alla lägen och inte vågar ge den demokratiskt spelrum så kommer konflikten uppstå i mer okontrollerbara lägen.

Mitt förslag innebär att förutom dammen så ingår hela Strängnäs stad i en valkrets. Jag yrkar altså att vi väljer alternativ 1 enligt förslagen till valnämnden och att Strängnäs 7 och det nya Tosterödistriktet byter plats. Det är inte bara för att Strängnäs 7 har mindre stadsanknytning utan också för att mandatfördelningen blir bättre.

I förvaltningens förslag gynnas den Östra delen med mandat för 75 röstberättigade som man inte har. I mitt förslag är samma siffra runt 80 beroende på hur de ofördelade 100-talet personer hamnar mellan Aspö och Tosterö. Förslagen är alltså likvärdiga.

Det är det som är problemet med alternativ 2. Det blir drygt 200 röstberättigade som blir ”orepresenterade” eller ”överrepresenterade”. Jag tycker dock att det i övrigt är bättre än förvaltningens förslag, så i andra hand yrkar jag bifall till alternativ 2.

Jag yrkar…

1. Bifall till valnämndens beslutssats nr 1.
2. Avslag på valnämndens beslutssats nr 2. Istället yrkar jag…

• i första hand bifall till mitt eget förslag i valnämnden (alternativ 1 där Strängnäs 7 och det nya Tosterödistriktet byter plats). Det förutsätter att Länsstyrelsen godtar valnämndens förslag kring distriktsförändringar.
• I andra hand bifall till alternativ 2 enligt Erik Bergs yrkande i KS

David Aronsson
Vänsterpartiet

KF 16

Simkunnigheten hos barn och ungdomar i Sverige är inte så bra som den kan vara. Samtidigt är ohälsa pga bristande fysisk aktivitet utbredd. Då väljer vi att höja avgiften för att bada från vad jag anser är en hög nivå till en ännu högre nivå.

Jag anser att alla barn ska kunna bada utan kostnad. Nu inför man en avgift på 20 kr per tillfälle för barn mellan 4 och 7 år som inte kostat tidigare. Det är en utveckling som går åt fel håll.

En förälder med två barn i förskoleklass fick tidigare betala 40 kr. Enligt Teknik- och Fritidsnämndens förslag så får man betala 85 kr. Samtidigt höjs familjekortet från 1350 till 2200 kr. Så om man badar enligt förvaltningens idé om 84 gånger per år…vilket troligen är väl högt räknat.. så blir kostnaden 26 kr per gång mot 16 per gång tidigare.

Detta är oacceptabla höjningar. Barnfamiljer och barn i familjer med ansträngd ekonomi riskerar att få välja bort en tidigare relativt billigt och nyttigt nöje.

Anledningen till höjningen är inte tydlig… Vadå ”för att få möjlighet till underhåll och utbyte av utrustning..”? Har vi inte gjort underhåll tidigare?… det skulle ju iofs förklara en del.

Kommuninnevånarnas hälsa är ett övergripande kommunalt intresse. Det borde till väsentlig del stå utanför taxefinansierad verksamhet.

Jag yrkar…

1. Att taxorna behålls på tidigare nivåer.
2. Att Teknik- och Fritidsnämnden tillförs resurser som investeringsbudget och genom ett accepterat överskridande av budget klara löpande kostnader för att åtgärda eventuella problem vid badanläggningarna.

David Aronsson
Vänsterpartiet

KF 17

Det är ju inte mycket att säga som inte sagts förut. Samtidigt är det ju så att om vi förlänger mötet för mycket med den här frågan så kostar det kommunen mer pengar för detta möte än vad man föreslår som besparing.

Samtidigt kan jag tycka att detta inte borde vara en KF-fråga. Det har ingen övergripande eller strategisk betydelse och Miljö- och räddningsnämnden gör väl vad de vill med sin budget.

Men eftersom frågan är lyft så….

Jag yrkar…

avslag på Miljö- och räddningsnämndens begäran om att säga upp avtalen med katthemmen

David Aronsson
Vänsterpartiet

KF 18

Jag förstår vad förvaltningen skriver i sin bedömning. Det är faktiskt ett av de bättre svaren jag fått hittills på en motion. Men…

Som jag ser det så föreslår förvaltningen i princip samma sak som jag, nämligen att hanteringen av lokaler centraliseras. Förvaltningen ser dock ett bolag som centralpunkt när jag ser KS (med ev. lämpligt utskott) som centralpunkt.

Jag uttryckte mig också klantigt angående effekter på skolor vid nyproduktion. Jag är medveten om utjämningssystemet för hyror och uttrycket ”enskild skola” var snarare ett försök att bryta ned konsekvenserna.

Problemet kvarstår dock så länge som hyreskostnaderna ligger på nämndnivå. Jag anser att med ett bolag som centrumpunkt så förlorar nämnderna ytterligare kontrollen över kostnadsutvecklingen för lokaler.

Ekonomiska incitament kanske är bra, men strategiska val kring lokaler och att man kanske behåller överytor som buffertkapacitet för enskilda verksamheter måste få påverka. Om ekonomin styr riskerar nämnder att tvingas säga upp överytor som skulle kunna vara av strategisk vikt.

Det framstår dock fortfarande inte hur nämnder ska hantera Campus och liknande kostnader som tillförs över deras huvud.

Så länge lokalkostnaderna ligger kvar på Barn och Utbildningsnämnden så kommer dessa fortsätta att dominera diskussionen på ett mindre lyckat sätt. Jag ser egentligen inget väsentligt argument för varför kostnaderna för kommunala lokaler ska ligga kvar på nämndnivå.

Låt det ekonomiska incitamentet och ansvaret för att hantera alla verksamheters lokaler ligga på KS istället. Då kan verkligen nämnderna fokusera på det som är deras egentliga huvuduppgift.

Om man inte vill utreda möjligheter och förutsättningarna vid en avbolagisering i ett läge där den politiska majoriteten är nöjda med att låta bolag styra över väsentlig kommunal verksamhet så förstår jag det och accepterar svaret.

Jag yrkar bifall till motionen.

David Aronsson
Vänsterpartiet

KF 18b

Det låter ju väldigt bra…

Men om det blir så flexibelt som motionärerna föreslår… vad blir då egentligen de ekonomiska konsekvenserna på kommunnivå?

Om en skola anser att de vill byta till andra mer anpassade lokaler så blir deras nuvarande lokaler över. Ska de då tvingas vänta tills dess att fastighetsbolaget hittat en ny hyresvärd eller ska fastighetsbolaget stå för merkostnaden?

Mitt förslag var bättre. Skolorna ska överhuvud inte behöva bry sig om lokalkostnaderna. De ska bara utifrån en professionell syn på verksamheten beskriva sitt lokalbehov.

Sen har jag ett stort problem med att skolorna blir ”öppnare platser där eleverna möter andra verksamheter”… nej tack. Kraven på belastningsregisterutdrag för alla som stadigvarande vistas i barns närhet infördes av en anledning. Jag vill att skolor även i fortsättningen är skolor som en fysisk enhet. Om man delar plats med andra skolor är en sak, men inte ”verksamheter”.

Jag förutsätter nästan att utredningen kommer fram till att det mest flexibla och rationella sättet att hantera skolornas lokalkostnaden är att se dem som kommunala kostnader och inte skolornas. Jag misstänker dock att det är flexibla lokaler som helhet som åsyftas och inte kostnaderna…

Trots detta så…

Jag yrkar bifall till motionen.

David Aronsson
Vänsterpartiet

KF 18e

I den arbetsversion av budgetpolitiskt dokument som vi tar fram inför beslut om strategisk plan så har vi tagit med denna ändring fast med kulturnämnden också. Dock inte som en kostnadsminskning utan av organisatoriska skäl. Jag vill ha en ändring av den politiska organisationen då den inte fungerar optimalt idag.

Den extrema obalans som finns mellan små och stora nämnder bör också korrigeras på lämpligt sätt.

Så här skissar vi…[bild]… titta på rätt sak nu. Nämnder slås ihop och kompletteras delvis av KF beredningar.

Jag yrkar bifall till motionen.

David Aronsson
Vänsterpartiet

KF 19a

Detta är så dåligt att det finns ingen skala att beskriva det. Ser någon någonting i underlaget från de instanser som skulle ha yttrat sig som beskriver varför man föreslår avslag?

När remissinstanser inte tänker yttra sig så brukar man svara ”Vi avstår från att lämna ett yttrande”… inte leverera sånt här nonsens.

Medborgarförslaget tar upp ett väsentligt problem som kommer att ställa till mycket bekymmer för möjligheterna till 24h myndigheten och e-myndigheter under ett antal år framåt i tiden.

En äldre person som inte är ett spår van att hantera elektroniska produkter ska förväntas lösa de tekniska och mjukvarumässiga problem som regelbundet uppstår i en dator genom att ringa telefonsupport.

Varför kan då inte kommunen vara den supporten? Precis som för glödlampor och snöskottning? Upphandla det och ta en avgift för tjänsten om det är besvärligt att göra i egen regi.

Förvaltningens beredning av detta ärende är direkt skrattretande och att KS, KS Au och Socialnämnden köpt detta är för mig ett mysterium….

Hade ni väldigt djup och ingående diskussioner som inte protokollfördes eller var det åter igen snabbspåret för ett besvärande medborgarförslag?

Kan någon vara vänligt att förklara vad bakgrunden till avslagsförslaget är?

Jag yrkar återremiss med motiveringen att det inte finns något beslutsunderlag.

David Aronsson
Vänsterpartiet

KF 19b

Detta måste vara ett fel…

KF19C

Jag har inte så mycket att säga mer än att jag funderar på svaret… igen… Vi kan inte ”sträva efter” en certifiering bara för att vi inte uppnår kraven idag?

Kunde man inte då svarat ”vi vill inte, för överskådlig framtid, lägga så mycket resurser på skolmaten att vi uppnår kraven i en certifiering” ?

Jag yrkar bifall till medborgarförslaget

David Aronsson
Vänsterpartiet

Uppdaterades: 28 sep 2009