Skip to main content

Etikett: KF

Prioritering för VA-utbyggnad utan underlag

Detta är vad jag sa angående tidsplanen för utbyggnad av kommunalt VA till omvandlingsområden på KF den 26 april 2011.

KF § 21

I Djupvik/Storudden så finns matningsledningar till och från området framdraget sedan 2009. En hel del av fastigheterna i områdets utkant i strandkanten ut mot Storudden är anslutna, liksom en handfull fastigheter i Lundby-delen av det för övrigt redan detaljplanelagda Djupvik.

Därför förstår jag inte att man inte fortsätter med att gräva i området för att ansluta kvarvarande fastigheter. Anslutningsavgifterna som kan betala för kostnaden att ansluta området kommer ju inte förrän fastigheterna ansluts. Att arbetet påbörjats och fastighetsägarna i hela området informerats, i kombination med det plötsliga stoppet, har förstås haft effekt för de fastighetsägare som förväntat sig att få kommunalt VA inom kort.

Delvis utifrån detta undrar jag vad är grunden för prioriteringsordningen? Om vi i fullmäktige ska ta ett beslut så måste vi ju veta vilket underlag som finns för förslaget? Är det miljöhänsyn som avgör, storleken på projektet (dvs SEVABs kostnader), hur omvandlat området redan är eller är det förvaltningens andra planer som styr?

Som det ser ut nu så är allt vi har att gå på för att prioritera en viktig åtgärd ut miljö-, hälsa- och omvandlingshänseende ett protokoll från SEVAB där det i princip bara står vad beslutet ska vara.

Varför Överselö och Ytterselö står med i listan skulle också vara kul att veta. Menar man att hela ön är ett omvandlingsområde?

Jag yrkar att ärendet återremitteras för komplettering så att fullmäktiges ledamöter kan se underlaget för föreslagen prioritering samt för inkludering av Håstahagsvägen i Stallarholmen.

Motivering: För att fullmäktige ska kunna göra en relevant prioritering krävs underlag ur miljösynpunkt (utsläpp), hälsa (befintlig vatten) samt en avvägning mellan beräknade kostnader och potentiella intäkter. Enligt tidningsuppgifter så avser SEVAB att ansluta Håstahagsvägen inom kort, denna saknas i prioriteringslistan.

[Under den fortsatta diskussionen tryckte jag på att det är en stor och viktig åtgärd för miljö och möjligheten till omvandling, samt något som kan drabba enskilda hår, vilken förtjänar bättre underlag]

David Aronsson
Gruppledare KF

Beslutad Klimat- och energiplan var egentligen inte tillräckligt bra

Detta är vad jag sa och yrkade på fullmäktige den 26 april 2011 angående förslaget till Klimat- och energiplan med energieffektiviseringsstrategi.

KF 11

Jag tycker inte att lönsamhet ska stå med som krav när vi pratar om energieffektivisering i en klimat och energiplan. Varje investering ska givetvis vägas mot andra tänkbara investeringar, men med tanke på hotet från ökande koldioxidhalter så måste det kunna finnas möjlighet att genomföra energibesparingar som inte kräver att de är finansiellt lönsamma. Definitionen på ordet lönsamt lär väl också kunna variera en del mellan förvaltningen och bolagen och mellan de kommunala bolagen.

Planen har vissa element som är lite udda för en plan som gäller 2011 till 2014. I första hand gäller det nulägesbeskrivningarna som generellt beskriver situationen för minst två år sedan. Sen gäller det även diverse händelser, som Pfizers nya fabrik, dubbelspår på svealandsbanan och i princip hela koldioxidutsläppsavsnittet på sidorna 11:19 och 11:20 som inte är aktuella för den perioden utan bara borde vara en del av sifferunderlaget för den totala energianvändningen och koldioxidutsläppen på väg in i 2011.

Det blir också lite konstigt när DSM:s nedläggnings stora påverkan på oljeförbrukning och till viss del elförbrukningen inte slår igenom på den totala energianvändningen per innevånare. Vilket förstås beror på att siffrorna kring total energianvändning gäller för 2008 och inte 2010.

Om syftet med revideringen var att skapa ett mer relevant dokument än det som antogs 2006 så har man förstås lyckats, men dokumentet känns å andra sidan inte direkt relevant för 2011.

Jag tycker helt enkelt inte att planen som den ser ut nu är bra nog. Däremot har den remitterats rätt omfattande så det är väl bara att konstatera att detta ändå får lov att ses som bra nog. Därför tänkte jag låta bli att yrka återremiss utan nöjer mig med att yrka avslag på att-sats två [gällande krav att energibesparingsåtgärder ska vara lönsamma]

Jag kan inte heller låta bli att påpeka att ur läsbarhetssynvinkel så är liggande text inte en höjdare, framför allt inte för de som har lässvårigheter. Det hade ju inte varit något problem att skriva ut stående med kanske några tabeller liggande.

Bättre målstyrning

Detta är vad jag sa i KF den 26 april 2011 angående Årsredovisning för 2010. Det kan bli lite kryptiskt om man inte läst årsredovisningen.

KF § 8

När jag läser 8:29 där uppföljningen av ägardirektiven står så ser fastigheterna ut som en konstant huvudvärk. Verksamheterna har problem med att lokalkostnaderna är för höga och fastighetsbolaget har enligt redovisningen problem med att hyreshöjningar uteblivit.

Om vi hamnar i en situation där pressen på lägre hyror underminerar ägardirektivet kring underhåll och värdesäkring över tid så knaprar vi på grenen vi sitter på.

Jag vet ju att vi i opposition tillsammans med Socialdemokraterna kritiserade de borgerliga majoriteterna för att ha svältfött kommunen så att bland annat ett underhållsberg byggts upp i fastighetsbeståndet. Det är nu upp till sittande majoriteten, med Socialdemokraterna, att se till att fastighetsbolaget klarar att underhålla och vårda fastigheterna på ett sådant sätt att inte nästa majoritet också får ta över en underhållsskuld.

Sen tänkte jag kommentera enskilda mål i korthet, så det blir lite tvära kast. Förhoppningsvis tar någon med sig något av det.

På sid 8:31 mål 1.7 kan man läsa att att det inte finns statistik över elanvändningen, så målet inte kan utvärderas. Vi har ju ett kommunalt elbolag, kan man inte få underlag från dem angående hur deras elförsäljning till kunder i kommunen har ändrats (exklusive kundflyttar). Då kunde man ju få underlag för delar av måluppföljningen, annars har målet ingen funktion.

På sidan efter finns mål 6.2 och 6.3… angående kommunen som arbetsgivare och diskriminering, mål som i alla fall jag tycker är rätt relevanta. Mätning har inte utförts, varför? Jag har ett minne av att kommunen har ett enkätverktyg? Hade ju inte varit svårt skicka ut dessa frågor.

Jens (Persson, KS ordf.) berömmer med viss rätt majoriteten [dvs sig själv] för att de har fått ordning på ekonomin.

Hur kommer det sig då att KS så grovt bommat målet om minskning av inköpskostnader? Minskningen på 4% har blivit en ökning med 8%. Är målet relevant om det kommer i andra hand i jämförelse med verksamhetsbehov? Det gäller alltså mål 6.6 på sid 8:32.

Enligt mål 2.7 på barn och utbildningsnämnden (sid 8:34) så ska resultaten på nationella prov vara bättre än riksgenomsnitt. Där står att målet är uppnått för årskurs 9. Det är ju en sanning med modifikation, för matematik var Strängnäs sämre än rikssnittet (i alla fall enligt vad jag såg på skolverkets sida). Statistiken för årskurs 3 och 5 har kommit nu och för årskurs 3 klarades målet men inte för årskurs 5. Så jag antar att det nu finns en plan för hur målet ska uppnås.

Spontant känns det som att det inom Kulturnämnden och Socialnämndens områden är så att kostnader motsvarar verksamhet. Att dessa två nämnder har mål som säger att de ska hålla nere kostnaderna (mål 6.1 på båda nämnderna) känns lika udda som redovisad måluppföljning. Kulturnämndens skulle lika gärna kunna läsas… ”Vi satsar inte lika mycket på kultur per innevånare som andra kommuner”. Socialnämndens förklaras väl av taskig bemanning, utebliven driftsättning av gruppboenden och mindre verksamhet än budgeterat inom en rad områden.

Målen redovisar inte effektivitet (vilket de iofs enligt målformuleringen inte heller ska göra) utan de visar utebliven verksamhet. Själv tycker jag som sagt att det är rätt udda.

Sen har jag bara ett litet påpekande om ett skrivfel. På sid 8:16 ovanför fig 2 så har det blivit fel i texten kring långtidssjukfrånvaron. Det ska ju inte stå bara procent utan vad det är procent av, som det gör i målredovisningen.

Man kan ju inte direkt yrka att målen ska bli bättre och uppföljning och målstyrning skarpare… så jag yrkar bifall till KS förslag till beslut.

[Kanske ska kommentera varför jag som oppostitionspolitiker bifaller KS förslag att avsätta medel från 2010 för fortsatt satsning 2011, för t.ex. den försenade ungdomssatsningen, och att godkänna årsredovisningen. Omfördelningen av pengar ser bra ut och årsredovisningen är vad jag kan bedöma ganska korrekt och bättre än tidigare år. Därför såg jag det som värt att yrka bifall]

David Aronsson
Gruppledare KF

Sverigedemokraterna får svar på interpellation, av oss och andra

Detta är vad jag sa (i princip, jag kan ju ha sluddrat lite) om Sverigedemokraternas interpellation (länken visar både Jens Perssons (C), KS ordf. svar och interpellationen) angående kostnader för mottagande av flyktingar. Se även min debattartikel om interpellationen och mitt svar på SD:s svar (som jag inte sett på nätet, vilket är synd för det var ett hemskt svar).

KF § 26b (Svar på Sverigedemokratisk interpellation (=skriftlig fråga) kring flyktingmottagande)

Erik Berg (SP) försökte stoppa interpellationen för att den inte var kommunalpolitik. I vilket fall så känns den inte som kommunalpolitik, men eftersom den fick framställas…

SD skriver att de nationella kostnaderna uppgår till 200 miljarder för invandringen. Det gör de, men samtidigt uppgår kostnaderna för oss infödingar till 1400 miljarder och intäkterna från personer med invandrarbakgrund till nästan 200 miljarder. Man måste ju ta med intäkterna när man beräknar faktiska kostnader, men det glömde SD bort.

Om vi då gör kommunalpolitik av Sverigedemokraternas tankegångar kring att jämföra grupper och deras ekonomiska effekt. Gruppen män under 40 år behöver ha en sysselsättningsgrad på knappt över 30% för att bli lönsamma för staten, för att man kostar så lite. Det är faktiskt svårare för oss som är infödingar att bli lönsamma eftersom vi dragit på oss en skuld som barn och ungdomar för den sociala service vi direkt eller indirekt fått.

Nu blir det ironi…

Kan vi inte ta den kunskapen till oss och styra så att vi bara accepterar inflyttning av män under 40 år. Samtidigt kan vi genom bostadspolitik och usel äldreservice se till att alla gamlingar, oavsett om de är födda i Sverige eller inte, flyttar till andra kommuner. Vi kommer gå något så sanslöst plus i kommunalbudgeten. Det är ju därför vi är här… eller nått sånt.

Skämt och sidor så är interpellationen horribel. Plagierad nätpropaganda, slarviga oprecisa beräkningar, ledande frågor och egentligen bara en bekräftelse på vad alla egentligen vet. Kostnaderna är bara ett sidospår, SD vill helt enkelt inte skydda folk som flytt hit från krig och förföljelse, för som de skrev i tidningen häromdagen… deras medmänsklighet och humanism inkluderar bara landets befintliga innevånare.

David Aronsson
Gruppledare i KF och ordförande V Strängnäs