Skip to main content
Äldre kvinna som sitter och tittar på en kvinnlig omsorgspersonal som har händerna på kvinnans axlar

Debatt: Besparingar i budgeten är fel riktning

Efter förra veckans budgetdebatt i fullmäktige och sen socialnämndsmöte så är vi fundersamma och oroliga. Den politik som majoriteten (Socialdemokraterna och Moderaterna) för har hittills medfört att Strängnäs kommun har en sjukfrånvaro som är bland de högsta i landet.

Den budget som nu har beslutats för 2019 och den ekonomiska plan som ligger för 2020 och 2021 tror vi är ett steg i fel riktning.

Äldreomsorgen är inte i kris, men många delar av den når inte upp till en kvalitetsnivå på medel i Sverige. Enligt kommunerna och landstingens jämförelsedatabas Kolada så kostar äldreomsorgen som helhet heller inte mer pengar än andra liknande kommuner.

Majoriteten beslutade i fullmäktige om en nedskuren budget för socialnämnden. Oavsett fina ord i fullmäktige och tidigare i valrörelsen så stödde samtliga oppositionspartier, utom Vänsterpartiet, majoritetens linje. Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna ville till och med skära ytterligare 6 miljoner för att lägga på tidiga insatser i skolan istället. Sverigedemokraterna pratade om hur jobbigt det är och blir för äldreomsorgen, men de tyckte ändå att majoritetens rambudget för socialnämnden var tillräckligt stor.

Nu har Socialnämnden beslutat om hur nedskärningarna ska slå, bland annat 9,4 miljoner på äldreomsorgen, 4,2 miljoner på funktionshinderomsorgen, 4,9 miljoner på arbete och familj, 8 miljoner på myndighet och uppdrag.

Vi ser hur ett brett politisk fält, trots alla fina ord, bidrar till vad som kommer att vara en kvalitetssänkning och en personalsituation som sannolikt stoppar upp varje tendens till minskning av sjukfrånvaron och stärker den ökande trenden för korttidssjukfrånvaro.

När behoven framöver ökar och antalet anställda minskar inom socialnämndens verksamheter så måste kommunen vara färdig med utvecklingsarbete inom kvalitet och effektivitet och verksamheterna måste ha fått en arbetsmiljö som gör att de anställda inte blir sjuka. Strängnäs kommun måste satsa sig ur dagens situation, annars blir vi slukade av det så kallade krokodilgapet.

Att skära ned nu, som majoriteten och högeroppositionen beslutat, är att skära bort möjligheterna till utveckling av organisationen. Det kommer att drabba de som behöver hjälp och omsorg och de anställda som jobbar i verksamheterna.

Vänsterpartiet föreslog en skattehöjning för att kunna satsa på verksamhetsutveckling och arbetsmiljö inom omsorgen och skolan. Det hade varit rätt signal till de anställda och rätt väg framåt.

David Aronsson
Gruppledare i Kommunfullmäktige

Tanja Henriksson
Ledamot i Socialnämnden

Vänsterpartiet Strängnäs

(Denna debattartikel finns även publicerad i Eskilstuna-Kuriren/Strängnäs tidning)

Äldre kvinna som sitter och tittar på en kvinnlig omsorgspersonal som har händerna på kvinnans axlar

Interpellation – Vilket särskilt stöd ges?

Frågor till Barn- och utbildningsnämndens ordförande.                                      Kommunfullmäktige 29 oktober 2018

Andel behöriga till yrkesprogram har för Strängnäs kommunala skolor den senaste mandatperioden sjunkit från 84,5% till 78,5%. Det genomsnittliga meritvärdet för kommunala skolor har sjunkit från 213,9 till 206,5. Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är på några skolor år 2017/18 inte mer än runt 60%.

Om en elev befaras inte uppnå kunskapskraven i ett ämne ska enligt Skollagen extra anpassningar göras, dvs åtgärder som inte är omfattande och som kan göras av läraren i klassrummet. Om det inte räcker, ska behovet av särskilt stöd utredas skyndsamt. Det särskilda stödet ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram som talar om vad, hur, av vem och när relevanta åtgärder ska utföras. Det ska också följas upp ofta för att se om åtgärderna gör att eleven uppnår kunskapskraven.

Enligt den av revisionen beställda rapporten Granskning av insatser för elever i behov av särskilt stöd 2015/16 ges särskilt stöd till alla elever som behöver det, men inte alltid omgående, eller i den form eller omfattning som behövs.

För många av de nior som gick ut den kommunala skolan 2017/18 konstaterades redan i sexan att bara 70,5% av dem uppnådde kunskapskraven i alla ämnen. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår idag inte att analysera förekomst och kvalitet på det särskilda stödet.

Därför ställer jag följande frågor.

  1. Hur många elever i den kommunala skolan har särskilt stöd?
  2. Hur är det särskilda stödet fördelat mellan årskurser?
  3. Hur är det särskilda stödet fördelat på
    • enskild undervisning?
    • särskild undervisningsgrupp?
    • anpassad studiegång?
    • studiehandledning på modersmålet?

Catarina Hellmark
Vänsterpartiet Strängnäs

Bild på Catarina

Interpellation och internkontrollkritik – När kommer arbetet mot trakasserier att bli allvar?

Vi har flera gånger tidigare lämnat in förslag och frågor gällande den undermåliga styrningen av skolornas och andra kommunala verksamheters arbete mot kränkande särbehandling och sexuella trakasserier. Det har vi nu gjort igen med mandatperiodens första interpellationer.

Tre interpellationer från V (två om trakasserier och en om särskilt stöd)

Vi vill veta när kommunen kommer att styra upp arbetet. Det duger inte att de övergripande styrdokumenten år efter år fortsätter vara lassgamla och inaktuella. Det ger inte signalen om ett prioriterat område och ger ingen ram åt skolledningar och andra chefer när de ska hantera trakasserier i sina verksamheter.

Det blev ju inte bättre att den bild vi fått från skolungdomar bekräftades i Barn- och utbildningsnämndens internkontroll. Hanteringen av trakasserier och kränkande särbehandling fungerar inte så bra som det ska. Rutiner följs inte och de övergripande (inaktuella) dokumenten fokuserar inte på att stötta den som utsatts. Elever berättar för oss om att det tar månader efter anmälan innan det faktiskt händer något. Då är det inte konstigt att eleverna avstår från att anmäla!

Från Kommunstyrelsens underlag:
”Diskriminering och kränkande behandling

Granskningen av antalet anmälda kränkningar i DF-respons har jämförts med elevernas svar på enkätundersökningen som utförts vid respektive grundskola våren 2017. Eleverna har svarat på om de har utsatts för kränkningar i skolan och om de har berättat detta för någon vuxen. Resultat av elevernas svar på enkäterna jämfördes med antalet anmälda kränkningar och visade att det borde finnas fler anmälda kränkningar i DF-respons. Att det råder differens mellan enkätsvaren och anmälningar kan tyda på att eleverna inte berättar för en vuxen att de känt sig kränkta. Avvikelse.

Åtgärd: I samband med läsårsstart 2018/19 kommer verksamheterna få en påminnelse om de rutiner som finns framtagna för utredning av kränkande behandling. Utbildningskontoret hade under vårterminen 2018 även en utbildning för för skolcheferna i dokumentation, utredning och rutiner vid kännedom om kränkande behandling.” (KS 31/10 Internkontroll)

Debatt: Rösta A för att återskapa barnnära skolor

På fullmäktige i februari i år så beslutades att det skulle vara en folkomröstning om skolstrukturen i Strängnäs. Lite senare på samma fullmäktige beslutade Socialdemokraterna, Moderaterna och Strängnäspartiet att gå vidare med stängningen av lågstadieskolorna i Härad, Tosterö och Länna samt högstadiet på Karinslund och Stallarholmsskolan. Fogdö skola fick ett års respit på grund av eventuell friskoleetablering.

Skolorna stängdes för att flytta lokalpengar till utbildning och att därmed även minska skolpengen till friskolorna. Fler elever på en skola ökar också den totala volymen resurser på den skolan, vilket bland annat gör att exempelvis skolsköterskor och specialpedagoger inte behöver delas över riktigt lika många skolor.

Det låter ju som rimliga argument, eller? Det skulle det vara om det gick ihop.

Alla elever kommer inte att gå till kommunala skolor, åtgärden riskerar att flytta resurser från den kommunala skolan till friskolor. Besparingen för Barn och utbildningsnämnden är ca 5 miljoner, den totala budgeten för nämnden är 839 miljoner. Besparingskravet på nämnden har i snitt de senaste åren varit större. Majoriteten har alltså skurit bort minst en skolnedläggning per år.

Vänsterpartiet stödjer alternativ A i omröstningen. Vi anser att lågstadieelever ska ha nära till skolan. Nedläggning skapar extra skolskjutsar och körningar av föräldrar, som inte bara skapar besvärligare dagar för barnen utan också medför ökade koldioxidutsläpp. För de som bor på landet och redan har långt till skolan och har skolskjuts så är familjesituationen, fordon och boendet valt med det i åtanke. Härad och Länna fick nu plötsligt långt till lågstadieskolan.

Eleverna på särskolans lägre stadier lämnades kvar på Tosteröskolan utan naturlig kontakt med andra elever. Karinslundsskolans nya F-6 indelning är inte bara avvikande från övriga skolor i Strängnäs stad, den är också beroende av att eleverna från stängda skolor kommer dit, och inte till friskolor eller andra kommunala skolor. Att Fogdöeleverna nu kanske inte alls kommer till Karinslund var aldrig en del av utredningen. Hålen i utredningen har bara lämnats med knapphändiga kommentarer och muntliga besked om att de kommer att behöva hanteras framöver.

Att lägga ned Stallarholmens högstadium och bussa eleverna till Mariefred är ologiskt när orten växer och skolutredningen som låg till grund för förslaget pekar på ett framtida behov av en F-9-skola i Läggestaområdet. Viktiga delar av samhällsstrukturen behöver vara mer långsiktiga än så här.

De tre partierna har jobbat länge för att de små barnnära skolorna ska stängas, nu drev de igenom ändringen strax innan ett val där de kommer att förlora sin majoritet.

Gå och rösta i folkomröstningen när du röstar i det allmänna valet. Valsedlarna finns i alla förtidsröstningslokaler och i vallokalerna på valdagen. Kryssa A för att framöver återskapa en skolstruktur som ger små barn i hela kommunen en stabil skolstart.

David Aronsson
Yvonne Knuutinen
Vänsterpartiet Strängnäs