Skip to main content
Barn som dansar ringdans

Det är dags att lyssna, och förändra situationen i förskolan!

Debatten om skolan och Skolutvecklingsprogram 2023 är viktig. Ett barns väg till skolan startar redan på förskolan. Det är i förskolan våra barn lägger grunden för allt lärande, det är där grunden läggs för att ta steget till skolan. Tidiga insatser ska börja redan på förskolan. Därför är det viktigt att barnen redan på förskolan får rätt hjälp och stöd.

Det ska finnas utbildade pedagoger och små barngrupper så att vi får trygga barn med tillit till sina lärare. Barnen ska ha tillgång till logoped och specialpedagoger om det behövs. Det ska finnas utrymme i budgeten för en resursperson om det finns barn i gruppen med extra stort stödbehov.

Förskolan behöver en budget som klarar av personaltätheten för en verksamhet som bedrivs från 06.00 till 18.00. Pedagoger ska kunna känna glädje, trivsel och vara stolta i sin yrkesroll. Nu ser vi höga sjuktal och otrygga barn. Föräldrar som arbetar och funderar på hur barnen har det. Pedagoger som startar ett förskoleuppror!

Det är verkligen dags att lyssna och förändra!

Därför vill vi i Strängnäsvänstern slå vakt om och säkerställa att det finns en budget som är hållbar. Vi vill därför bygga en förskola som är bra för våra barn och pedagoger.

Inte en förskola där våra pedagoger sliter med en underfinansierad budget beroende av statsbidrag.

Catarina Hellmark
Peter Hjukström

Kandidater för Vänsterpartiet i Strängnäs kommun

Debatt: En skola för alla?

Socialdemokraterna i Strängnäs sålde sig för billigt när de allierade sig med Moderaterna. Under de två senaste mandatperioderna så har skillnaden mellan vad förvaltningen räknat fram behövs för att bibehålla föregående års kvalitet på undervisningen och vad majoriteten beslutat i budgeten alltid varit minst flera miljoner och som mest 22 miljoner. Totalt sen 2012 har skolans kvalitet sett som finansiella resurser kapats med 81 miljoner, större delen under S+M styre. Härom veckan tog nämnden beslut om åtgärder för att skära ned och omfördela för att nå en budget som från början var för liten.

(Detta är även en debattartikel i E-kuriren)

“Mer för mindre pengar” är grunden i Moderaternas politik och har med undantag för några år som nya moderater alltid varit det. Med en gammelmoderat ordförande i Strängnäs kommuns Barn- och utbildningsnämnd så blir det den politiken, en nedskärningspolitik. En politik där det är helt normalt med några % “effektivisering” varje år. Det är inte fråga om en effektivisering där tekniska hjälpmedel och nya pedagogiska metoder gör att elever i klasser och undervisningsgrupper behöver mindre lärarstöd. Det är en fråga om nedskärningar där assistenter försvinner, där förutsättningarna för specialpedagogiskt stöd undermineras ännu mer, där attraktiviteten för att få tag i både lärare och vikarier när lärare är sjuka faller som en sten. Moderaternas nedskärningar blir då en flytt av kostnader för att utbilda elever hos en nämnd till en kostnad för att hantera ökande åtgärdsbehov och försörjningsstöd för unga vuxna i en annan.

Det går inte att skapa en inkluderande skola, där elever inkluderas som individer i en demokratisk, social och pedagogisk gemenskap, genom att skära ned. En inkluderande skola är en kvalitetseffekt, inte en effektivisering. Att centralisera resurser till färre skolor är en desperat åtgärd för att motverka effekter av två mandatperioder av nedskärningar.

Skolan i Strängnäs behöver mer resurser, utökade investeringar i tekniska stödsystem, högre löner och en omläggning av rektorernas och lärarnas arbete så att fokus blir på lärandet, att andra yrkeskategorier tar över kommunikation, mentorskap och administration. När det är brist på lärare så måste deras arbetsinsatser fokusera på rätt saker. Samtidigt måste Strängnäs skolor bli ännu mer attraktiva så att vi lättare behåller och attraherar lärare. Det får man inte med en moderat nedskärningspolitik, varken med eller utan socialdemokratiskt alibi.

David Aronsson
Catarina Hellmark

Vänsterpartiet Strängnäs

Debatt: Ta en omstart i frågan om skolnedläggningar!

(Detta är en debattartikel publicerad i Eskilstuna-kuriren)

Den politiska majoriteten gjorde ett misstag när skolnedläggningsärendet beskrevs i fullmäktiges tillkännagivande av de ärenden som skulle behandlas, så nu har det börjat om i kommunstyrelsen.

Låt oss rikta fokus lite annorlunda denna gång, inte på de elever som får sin skola nedlagd eller på de orter som tappar en viktig samlingspunkt, utan på de elever som är i mottagande skolor. Majoriteten (socialdemokrater och moderater) säger att åtgärden ska göra lärmiljön bättre för alla elever, bättre för lärarna och om man lyssnar på Socialdemokraterna så kommer nedläggningarna att lösa de flesta problem skolan har. Vi är rätt skeptiska.

När Mariefredsskolan expanderar och byggs om för att klämma in elever från Stallarholmsskolan, hur gynnar det eleverna på skolan? Hur förbättras lärmiljön för eleverna då? Större klasser, mindre ytor, men lite ekonomiska stordriftsfördelar.

Hur förbättras lärmiljön för eleverna på Paulinska när skolan expanderar och tar källarplan i anspråk? Majoritetens svar är att stordriftsfördelar kommer eleverna till del, de pengar eleverna tar med sig i elevpeng samt den ganska marginella hyreseffekten. Hittills har de varje år tagit bort mer pengar än så ur budget genom att inte kompensera för löneökningar, varför skulle det bli annorlunda nu?

Vi tycker att detta är att låtsas att ge extra resurser till skolan. Alla som följt budgetdebatterna under mandatperioden vet att nedläggningseffekterna som mest kommer att kompensera för löne- och prisökningar. Men bara under ett år, sen är effekten borta om besparingarna fortsätter. Det kommer inte att lyfta den kommunala skolan!

Majoritetens plan förutsätter också att Vårfruberga skola inte startar och att inte eleverna från de skolor som lägger ned får plats på friskolor. I annat fall har majoriteten bara kört över föräldrarna, försämrat den totala lärmiljön på kommunala skolor och tagit bort en del av faktorerna som borde gynna den kommunala skolan (som närhet och stabilitet). Risken för fortsatt destruktiv omstrukturering ökar.

Vi vill höja skatten och ge skolan de pengar som kommer in. Med socioekonomisk styrning på pengarna så får den kommunala skolan resurser att vända en negativ spiral. För konkurrenskraftiga löner, mindre klasser eller två-lärarsystem, samt fler pedagogiska- och administrativa stödresurser. Inga omorganisationer och nedläggningar kan ge finansiell kraft för sådana åtgärder.

Vi uppmanar majoriteten att inte stressa fram beslutet en gång till. Utred det som fortfarande saknas, invänta valet och folkomröstningen. Sen kan vi diskutera den kommunala skolan igen.

David Aronsson
Barbara Kreil Öhman
Catarina Hellmark
Peter Hjukström

Vänsterpartiet Strängnäs

Det är inte seriöst att gå vidare med skolnedläggningarna nu

Majoriteten i kommunstyrelsen (i detta fall S+M+Sp) beslutade igår (12 april 2018) inte helt oväntat att be fullmäktige att upphäva tidigare beslut och ta ett nytt beslut om att lägga ned och omstrukturera skolor.

Följande anteckning lämnade vi till protokollet.

Sedan beslutet fattades förra gången så har förändringar skett. Det gäller exempelvis förutsättningarna att ta emot elever i befintliga lokaler på Mariefredsskolan. Förutsättningarna för skolorna att genomföra förändringen inför HT18 är också sämre nu när det kommer att gå längre tid innan beslut fattas, därmed är syftet med ett snabbt beslut otydligare.

Att inte invänta besked hur det blir med Vårfruberga friskola skapar en onödig okänd faktor som kan medföra behov av upprepad omorganisation (vilket skulle vara dåligt för förmågan att behålla personal och sämre för elever samt den kommunala skolan som helhet).

Vänsterpartiet kvarstår vid tidigare framförda synpunkter gällande skolnedläggning och omorganisation. Utredningen är inte komplett för beslut i Kommunstyrelsen utan är ett underlag för vissa skolspecifika frågor i ärendet. Resultatet av den folkomröstning som beslutats ska genomföras behövs också som underlag i ärendet för att få med ett mer kommunövergripande perspektiv som är kommunstyrelsens ansvarsområde. En mer komplett konsekvensanalys gällande mottagande skolors förutsättningar samt berörda orters framtida befolkningssammansättning, förutsättningar för föreningsliv etc. behövs också i ärendet.

Att inte invänta folkomröstning och kommande val med troligt majoritetsbyte innan beslut och genomförande av en så här stor förändring är inte väl hanterad kommunal demokrati.

 

Fullmånen över Länna skola (används med fotografen Roland Zerpes godkännande)