Kommentarer och uttalanden-arkiv - Sida 12 av 30

Beslutsmening på förvaltningsrättens beslut att inhibera skolnedläggningsbeslutet

Varför kommunen inte ska överklaga förvaltningsrättens beslut

Skrivet av strangnas den 7 april, 2018. Postad i Kommentarer och uttalanden.

För mig är det både en demokratifråga och en formaliafråga. Det blev fel och skolnedläggningsbeslutet borde ogiltigförklaras. Om jag råkar gå in som ordinarie på det kommande KS-mötet så är det den linje jag kommer att hålla.

Jag kommer här att redogöra för hur jag ser på Förvaltningsrättens beslut om att inhibera skolnedläggningsbeslutet.

Som de flesta (iallafall i kommunen) vet så har det tagits ett beslut om att lägga ned flera mindre skolor och två högstadier. Vänsterpartiet har haft åsikter om hur beslutet om att lägga ned skolor kom till och på själva beslutet, på mest alla aspekter av det (effekt/nytta för eleverna i kommunen, underlaget, demokrati/medborgardialog etc..). Det kan ni läsa via etiketten Skolstruktursutredning (som har totalt 8 ytterligare inlägg). Förvaltningsrätten inhiberade sedan beslutet (tillfälligt förklarade det ogiltigt, länk till Strengnäs tidning/Ekuriren) och det får den bara göra ifall det finns anledning att tro att beslutet kommit till på ett felaktigt sätt.

Den 12 april ska Kommunstyrelsen fatta beslut gällande att överklaga Förvaltningsrättens beslut om att inhibera KFs beslut. Samtidigt ska kommunstyrelsen besluta om ett yttrande i själva ärendet (medborgares överklagan av KFs och BUNs beslut). Dessa handlingar är just nu inte tillgängliga (inte för mig som ersättare heller), endast kallelsen finns. De kommer någon gång innan och efter mötet att finnas på kommunstyrelsens sida för handlingar.

Majoriteten har framfört upprepade gånger att vi har representativ demokrati, så t.ex. kommunala folkomröstningar är slöseri med tid (fritt citerat). Som jag ser det är förutsättningen för en representativ demokrati att de som representerar också vet vad medborgarna tycker i frågor. Ska vi inte ta reda på det då? Jo, det är klart att vi ska och det gör vi förstås. Vi som har kommunpolitiska uppdrag pratar med våra egna medlemmar och de ger oss information från sina kontaktnät. Vi pratar med medborgare i olika sammanhang både i person och på nätet. Som enskilda partier eller politiker kan vi däremot aldrig täcka hela den röstberättigade gruppen. Det är för många personer även för alla partier tillsammans att aktivt söka upp. Vi kan inte heller praktiskt prata med alla de som inte får rösta ännu som påverkas direkt av detta beslut (skolelever i grundskolan). En förutsättning är då att medborgarna också själva hör av sig till oss. För att de ska kunna göra det inför ett beslut så måste de veta att det ska fattas och när beslutet kommer. Även om man vet att ett ärende är aktivt så har alla personer egna liv och egna saker att hålla koll på. Påminnelsen om att kontakta en politiker kanske inte blir akut om det inte är uppenbart att tiden rinner ut.

Överklagandet

Överklagandet är delvis baserat på kommunallagens 5 kapitel 13 §.

13 § Ordföranden ska tillkännage tid och plats för varje sammanträde med fullmäktige och uppgifter om de ärenden som ska behandlas. Fullmäktiges sammanträden ska tillkännages på kommunens eller landstingets anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen.

Den paragrafen är rätt anspråkslös om det inte vore för rättsfall som har förtydligat var gränserna går för hur förvirrande beskrivningen av ett ärende får vara och ändå räcka till för att vara ”uppgifter om de ärenden som ska behandlas”.

I flera fall som avgjorts i domstol som jag googlat fram så skriver domstolen i beslutet i princip följande …

Huvudsyftet med bestämmelserna om kungörelse är att kommunmedlemmarna ska hållas underrättande om när och var kommunens beslutande organ träffar sina avgöranden och vilka frågor som ska behandlas. För att uppnå detta syfte och för att kommunmedlemmarna ska kunna direkt av kungörelsen utläsa vad som ska behandlas vid sammanträdet, måste alla de ärenden som ska förekomma tydligt anges i kungörelsen (se RÅ 1990 ref. 18 samt RÅ 1981:2:78).

(just denna text är från https://www.helagotland.se/img/2016/5/10/12651959.pdf, står på sidan 18 i rättens bedömning och den är för övrigt en intressant dom gällande hur luddig en ärendebeskrivning får vara)

Ärendet

I detta fall var skolstruktursutredningen en del av ett större KS-ärende som heter Långsiktig ekonomisk planering. Det var också vad KS/KF kallade fortsättningen på ärendet när man beslutade att genomföra ett av förslagen i utredningen (att lägga ned ett antal skolor/stadier).

Inför beslutet så var det nästan tragiskt att se personer som var engagerade i frågan som skrev i sociala medier ungefär “Har de lyssnat på oss och ändrat sig?! Ärendet skulle komma för beslut men det är inte på dagordningen!”. Att det gick att missförstå vad “Långsiktig ekonomisk planering” faktiskt gällde är uppenbart.

Ska då inte alla veta allt vad som händer i kommunen och framför allt när det händer? Nej, varför? Många som engagerat sig i skolfrågan denna gång har haft direkt anknytning till den, exempelvis som föräldrar eller mor-/farföräldrar, och det har varit svårt nog att hålla koll på turerna. Som jag ser det syftar lagen till att exempelvis en medborgare som värnar om Härad och Härads utveckling ska förstå att det faktiskt är på gång ett beslut om att lägga ned Härads skola, när hen får information om vad fullmäktige ska besluta om. Det är inte lokaltidningen roll att föra fram det redaktionellt, inte heller radions. Fullmäktige ska göra det jobbet så att medborgarna kan reagera och kontakta sina (representerande) politiker innan beslutet är fattat. I detta fall har fullmäktige inte gjort det. Ärendebeskrivningen är extremt intetsägande och är med marginal mer otydlig än vad de beslut jag googlat mig till blev upphävda på grund av.

Slutsats

Jag tycker inte att beslutet om inhibition ska överklagas. Enligt min bedömning har KS/KF (och sen följdaktligen BUN) helt enkelt gjort fel, det borde KS acceptera. Jag tycker också att kommunstyrelsen bör lämna ett yttrande till rätten om att man har för avsikt att stoppa genomförandet och ta om beslutet i laga ordning. Denna gång då lugnt och fint med god framförhållning… och efter folkomröstningen i frågan.

Detta är en formaliafråga, men det är inte bara en formaliafråga. En grund för en fungerande representativ demokrati har åsidosatts. Det är inte formaliafel att sucka över, det är demokrati.

(…och borde vi ledamöter i fullmäktige ha fattat att det var en knasig ärendemening? Ja! Visst borde vi ha gjort det. Jag brukar själv försöka hålla koll på formalian och jag kan tycka att jag borde förstått att det var ett felbeskrivet ärende med tanke på att jag fick förklara för enskilda personer att det var skolnedläggningsärendet. I det allmänna haveriet i detta ärende så tänkte jag inte på det, fast att jag sett att folk missförstod dagordningen. Det fanns liksom nog saker att tänka på och påpeka ändå.)

David Aronsson

Gruppledare/ledamot i fullmäktige
Ersättare i kommunstyrelsen
Vänsterpartiet Strängnäs

Vi tar ansvar för skolan på ett mer ansvarsfullt sätt

Skrivet av strangnas den 19 februari, 2018. Postad i Kommentarer och uttalanden.

Moderaternas kommunalråd, ordförande i Barn- och utbildningsnämnden och gruppledaren skrev en debattartikel som publicerades den 10 februari. Den artikeln får oss att undra om moderaterna verkligen förstått vad problemet är med skolnedläggningsförslaget.

Vi är överens med moderaterna om att den stora etableringen av friskolor i Strängnäs har medfört ett överskott på skollokaler. Däremot är vi inte med på att lösningen på den överetableringen av skolor i Strängnäs tätort är att lägga ned alla små lokala skolor. Det är inte lokalhyrorna som är problemet, det vet ni moderater lika bra som alla andra. Hyrorna är i sammanhanget inte särskilt relevanta. Det är inte heller de skolor ni vill lägga ned som kostar mest i hyra

Används med tillstånd av illustratören (Ulf Andersson Eckardt)

Vi tycker inte heller att vi ska fortsätta som ingenting hänt när den kommunala skolan tappar elever. Vi vill höja skatten och ge pengarna till skolan. Vi vill kraftigt öka den socioekonomiska faktorn i elevpengen, så att de skolor som behöver resurserna mest får det (till mindre klasser, högre lärartäthet, stöd till rektorer och bättre löner). Vi vill ha tydlig profilering av de kommunala högstadierna. Vi vill ha småskolestöd till de små skolorna utanför de större tätorterna. Vi vill fortsätta att ha en stor geografisk spridning på de kommunala skolorna, så att den kommunala skolan alltid är det närmaste och bästa alternativet. Så behåller vi och får tillbaka eleverna till den kommunala skolan och så tar vi ansvar för hela kommunen.

Det är oansvarigt att införa en enda F-6 skola med skolval vid två tidpunkter, som ska samsas med skolor med annan stadieindelning. Det är oansvarigt att ta beslut om skolstruktur innan man fått besked om friskolan på Fogdö får starta. Ska man omorganisera igen om mer än halva underlaget för den ombildade Karinslundsskolan istället hamnar där?

Det är odemokratiskt att genomföra en svåråterställd ändring några månader innan valet (där nuvarande majoritet förhoppningsvis faller) när större delen av oppositionen är emot förslaget. Det är odemokratiskt att säga att man inte vill lyssna på medborgarnas synpunkt genom begärd folkomröstning, med cirkelargumentet att man tänker besluta innan man lyssnat och därför är det onödigt att lyssna.

Det är ologiskt att prata om några miljoner i hyreskostnader när man samtidigt drar in många gånger mer genom en budgetnedskärning. Det är oärligt att prata om skolkostnader och resurser när det egentligen är långsiktig ekonomisk planering och skatteeffektivitet man menar. Moderat “ansvarstagande” gav kommunen avtalet för Campus och ett underhållsberg för grundskolorna (där sen återställningen höjde hyrorna). Denna gång riskerar ert ansvarstagande kring den kommunala skolan att resultera i fler friskolor. Ni får gärna sluta att ta ansvar efter valet!

David Aronsson

Gruppledare Vänsterpartiet Strängnäs

Peter Hjukström

Ordförande Vänsterpartiet Strängnäs

En bild med vänsterpartister och texten "Det är vår tur nu"

Sagan om mormor, jägaren och den avancerade demokratiplaneringen – eller nu skiter vi i vad lagen betyder

Skrivet av strangnas den 1 februari, 2018. Postad i Kommentarer och uttalanden, Skolpolitik.

Det finns två sätt att förhålla sig till en lag. Antingen läser man lagen bokstavstroget och gör precis som det står eller som det inte står, eller så läser man lagen och gör som det står men också enligt lagens intention.

Lite som skillnaden mellan att betala den skatt man ska för att man förstår att det var så det var tänkt att det skulle fungera, eller så läser man lagen och hittar varje möjlighet att inte betala den skatt man ska trots att man vet att det inte var så det var tänkt att fungera. Det brukar kallas avancerad skatteplanering när man utnyttjar skrivningarna för att komma undan skatt.

Majoriteten ägnar sig då åt något som kanske kan kallas avancerad demokratiplanering. Man följer lagen men struntar i vad Regering och Riksdagen faktiskt menade när de skrev och beslutade om lagen.

Regeringen skriver alltid en proposition till Riksdagen när en ny lag ska antas. Där beskriver Regeringen varför de föreslår de skrivningar de gör, vad syftet och intentionen med dem var.

Det fanns en gång i tiden en klok moderat regering (!?!?) eller något sånt… De tog en socialdemokratisk utredning och läste den. Sen förändrade de grundlagarna och ett antal andra lagar.

De hade sett att folket inte längre nöjde sig med att prata med sina valda politiker och hoppas att de skulle föra fram det man ville. Folket hade också fått upp lite fart och tyckte inte att den representativa demokratin gav de man önskade. Det gick för långsamt. En tidigare moderat (??!!) regering hade infört något som kallades

Folkinitiativ

Det gick ut på att folket skulle få aktivera den lokala politiken genom att själva kunna lyfta frågor till folkomröstning.

Kommunpolitikerna i landet tyckte förstås att detta var en genompuckad idé. Folket ska inte ha åsikter, folket ska representeras! …och så gav det ju en arena till för de som skriker högst. Inga Folkinitiativ blev till folkomröstning. Det var då den kloka (nåja..) regeringen bestämde sig för att de skulle föreslå riksdagen att förändra lagen, så att folkinitiativ någon gång faktiskt blev folkomröstning.

Detta togs inte emot med jubel men eftersom man höjde gränsen från 5 % av medborgarna till att det behövdes 10 % insamlade på som mest 6 månader så var kanske den nya arenan lite mindre. Den kloka (ergh…) regeringen var däremot väldig tydlig när den förklarade till Riksdagen vad man ville.

Ett folkinitiativ ska som huvudregel leda till folkomröstning

Riksdagen såg att det var klokt och de beslutade om en starkare mer demokratisk kommunallag. En kommunallag som skulle få med sig medborgarna in i politiken och vitalisera demokratin.

I en liten by, vi kan kalla den Strängnäs…

så bodde det en mormor, eller två faktiskt. Mormor 1 hette kanske Maria, eller kanske Eva, och det gjorde Mormor 2 också. De två bestämde över var sin klubb, vi kan kalla dom Barn- och utbildningsnämnden och Valnämnden.

Mormor Marias klubb bråkade och höll på, eller nästan halva klubben gjorde det. Den andra halvan bestämde sig för att den kloka regeringen inte alls varit så klok. ”Det var bättre förr!!” sa de och läste lagen från 70-talet istället. Där stod det klart och tydligt… folket kan inte bestämma något, folket får inte säga något och glöm folkomröstningar… vadå Folkinitiativ? Pah! Sådana nymodigheter är inte gammelmoderatiskt eller sossegrått!

Mormor Evas klubb var också bråkiga, till och med lite mer bråkiga. De tyckte att den kloka regeringen skrivit klokt. Det stod ju att 2/3 av fullmäktige kunde stoppa ett folkintitiativ från att bli en sådan där besvärlig folkomröstning.

– Det står här i underlaget att den ju kommer att kosta lika mycket som en reklamfilm på stationen (100 tusen kronor)!!! Eller dubbelt så mycket som de årliga underhållskostnaderna för den där erekt… erh… stela saken som pek… ahh.. utsiktstornet som en annan klubb tvingat på oss… fast på bara ett år!!.
– Hugaligen… det låter dyrt!
– För att inte tala om hur jobbigt det är att fixa fram röstkort, och valsedlar, och personal… eller… vänta? … det är ju val! Om vi gör det samtid..
– SSHHH!!!
– Låt oss nu titta på alla faktorer, som mormor Eva säger, och då barn ser vi ju att det är dyrt och opraktiskt och en massa annat viktigt så det är klart att det inte ska bli en folkomröstning! ELLER HUR!
– För övrigt kommer vi ju ändå att strunta i den (och folket) så då kommer de ju bara bli ledsna om de får rösta först. Det är ju inte så kul att bli ignorerad. Då är det bättre att vi inte ger dem några förhoppningar genom en folkomröstning.
– Ja! den är ju dyr och besvärligt också! och för övrigt tycker jag att skollokalsutredningen var jättebra så vi behöver inga åsikter från folket!

I den lilla byn fanns också en jägare, vi kan kalla honom Jacob. Jägaren hade ett egen klubb, han kallade den för Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen läste lagen….
– Men!? Det står ju här i lagen att fullmäktige får rösta nej. Då föreslår vi det!

– Varför?
Det är ju bara meningen att använda om man vill rösta om något olämplig, som att anställa någon annan som kommunchef, eller något som fullmäktige säger huh!? om (som att måla Strängnäsbron blå, vilket ingen förstår), eller något som folk blir kränkta av (som att utropa majoriteten-suger-dagen) som man ska säga nej till folkomröstning. Det var ju meningen att folkinitiativ skulle leda till folkomröstning. Det var ju det Regeringen skrev. Tänk nödbroms!

– Jamen de blir ju så ledsna sen när de röstat och vi struntat i dem och redan beslutat tvärt om.
– Va?!
– Sen får vi ju säga nej! NEJ! Enlig lagen får vi säga nej, nej! NEEEJ! NEJ! NEPP! NEJJJ!

Snipp snapp snut så var inte alls sagan slut…. för sen kommer fullmäktige. Där bestämmer den stora snälla vargen, han vill nog att folket ska rösta (om inte annat för att han inte tyckte att skollokalsutredningen var något bra).

[och även om sagan är lite vinklad så är den skrämmande sanningsenlig]

Om ni läst så här långt och vill veta mer om folkomröstningar och om detta ärende så har vi skrivit andra saker i en mer seriös ton.

Anteckning till protokollet KS 31 jan (angående BUNs underlag till folkinitiativärendet)

Strukturerat kring folkinitiativ (med koppling till ärendet och nämnderna)

Ser S och M medborgarna som en belastning utan kompetens?

Vi stödjer folkomröstning!

Majoriteten får alltid den opposition som den förtjänar!

Ser S och M medborgarna som en belastning utan kompetens?

Skrivet av strangnas den 25 januari, 2018. Postad i Kommentarer och uttalanden, Skolpolitik.

Detta är ett lite tekniskt inlägg. Anledningen är att Valnämnden, som igår (onsdag 24 jan 2018) tog beslut om att inte genomföra en folkomröstning med siffrorna 5-4 i votering, är en valteknisk facknämnd. Vi som sitter där behandlar inte sakfrågan, vi tar inte ställning till bakgrunden till ett folkinititiativ mer än att se på att lagarna är uppfyllda, att en omröstning är praktiskt och ekonomiskt genomförbar…. eller så borde det vara.

1 kap. Statsskickets grunder
1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.
Den offentliga makten utövas under lagarna.

– Regeringsformen (en av grundlagarna)

När riksdagen införde folkinitiativ (det vill säga att medborgarna i en kommun kan begära folkomröstning i en fråga) så skrev regeringen så här i den proposition som föregick en större demokratisk reformation av bland annat kommunallagen.

Folkinitiativet skapar förutsättningar att föra in medborgarna i den politiska processen och erbjuder dem en kanal för direkt påverkan, samtidigt som det sker inom ramen för det representativa systemets beslutsformer. Folkinitiativet bidrar på så sätt till att förena deltagardemokratin med den representativa demokratin.

När då Barn- och utbildningsnämnden går till beslut på ett underlag som beskriver folkomröstning som beslutande och avvisar den med stöd av propositionen för 1977-års kommunallag så har de hamnat helt snett. https://www.ekuriren.se/strangnas/skarp-v-kritik-mot-beslutsunderlag/

När Barn- och utbildningsnämndens ordförande i radion går ut och säger att medborgarna inte ska få avgöra en så här viktig fråga så förolämpar hon inte bara den samlade kompetensen hos de som bor i den här kommunen, hon visar också att hon verkligen inte förstått vad frågan om folkinitiativ gäller.

Jag tycker det är svårt för allmänheten att avgöra en så viktig fråga, säger Maria Antropowa Ehrnfelt (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Strängnäs.

Ett folkinititativ SKA genomföras om inte två tredjedelar av kommunfullmäktige säger nej, för att frågan som initiativet väckt inte kan beslutas av fullmäktige och därmed inte heller kan ge någon rådgivning. Regeringen var tydliga, riksdagen antog lagändringen utan votering.

Ett folkinitiativ är rådgivande och syftar till att ge medborgarna en röst direkt in i den representativa demokratin, i en fråga tillräckligt många (mer än 10 %) vill påverka i.

Den fråga gällande nedläggningar av skolor som lyfts av folkinitiativet är en kommunal fråga. Att det har en tydlig koppling till kommunal verksamhet och det pågående ärendet om långsiktig ekonomisk planering är tydligt. Så tydligt att valnämndens ledamöter från S och M också tappade bort sig med uttalanden som

”Jag tycker att skollokalsutredningen är välgjord så det behövs ingen folkomröstning”

– moderat ledamot i Valnämnden

när de egentligen borde menat att säga

”Vi tycker inte att vi behöver råd från folket i den här frågan för vi vet bäst(!!) men vi inser att lagkraven är uppfyllda för en folkomröstning och det finns inga praktiska hinder, så det är klart det ska genomföras en folkomröstning. Det blir också flera gånger billigare och mer praktisk att genomföra nu när det kan samordnas med det allmänna valet”.

– vad en moderat ledamot i Valnämnden egentligen borde sagt.

Vi är tacksamma för den bra och tydliga argumentationen från övriga oppositionen och deras stöd för vårt yrkande om att folkomröstning ska genomföras på valdagen och stödet för att valnämnden anser att fullmäktige ska vänta med beslut i skollokalsfrågan tills folkomröstning är genomförd. Tyvärr pratade vi med en vägg som inte förstått att lagen ändrats (för 7 år sedan).

Socialdemokrater och Moderater vs Demokratin, Lagarna och Medborgarna

. 5 – 4