Skip to main content

Författare: strangnas

Motion – Strängnäs kommuns anställda är inte spioner för staten

(Detta är en motion som lämnats till kommunfullmäktige för behandling den 28 augusti 2023)

Enligt uppgift i media är SD och regeringen klara med tilläggsdirektiv till den utredning som pågår om åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten, direktiv i enlighet med Tidöavtalets skrivning “anmälningsplikt mellan Polisen och myndigheter som antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet”,

Fackförbund inom välfärdssektorn och organisationer inom civilsamhället har reagerat med avståndstagande mot en angiverilag.  

Det finns risker för liv och hälsa med anmälningsplikt inom välfärden.

De människor som lever som papperslösa i Sverige kan på grund av rädsla att bli anmälda avstå från att låta sina barn gå i skola och andra pedagogiska aktiviteter. Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till utbildning, lek och en meningsfull fritid. Team Ungdom och andra uppsökande verksamheter för att bygga förtroende hos ungdomar kan bli några som ungdomar undviker istället för att anförtro sig till.

Riskerna för kvinnor och barn som lever i våldsamma relationer ökar om socialtjänstens möjlighet att bygga förtroende och få tillgång till information försämras. Personer kan avstå från att söka hjälp och nödbidrag från socialtjänsten om de riskerar att bli anmälda.

Uppgiften för anställda inom kommunens skola och omsorg är att ge personer utbildning, vård, omsorg och socialt stöd utifrån behov. Kultur- och fritidsverksamhet ska bidra till folkhälsa och ett demokratiskt stabilt samhälle. Miljö- och samhällsbyggnad och räddningstjänsten ska agera för att samhället förebygger olyckor och ohälsa.

Möjligheten för anställda att bygga förtroendefulla och välfungerande kontaktytor med föräldrar, barn och ungdomar, företagare och företagens anställda undermineras om anställda inom Strängnäs kommun ska vara spioner för staten och ange kommuninvånare. Det går ut över verksamheternas egentliga funktion och över möjligheter att få tillgång till och agera på relevant information.

Det leder också till olust och försämrad arbetsmiljö för kommunens anställda.

Det är av vikt att vi som kommunpolitiker agerar i tid innan beslut, för att till utredningen påvisa de konsekvenser förslaget skulle innebära för den kommunala verksamhetens funktion och för kommuninvånarnas välmående.

Vänsterpartiet föreslår därför att fullmäktige beslutar att

  1.  ge kommunstyrelsen i uppdrag att skriva till utredaren och framföra att anmälningsplikt inte ska införas i kommunal verksamhet. 

David Aronsson    Yvonne Knuutinen    Merja Kylmämaa

Vänsterpartiet Strängnäs

Insändare – Slappt oppositionsarbete om sporthallen

Detta är en insändare publicerad in Strengnäs tidning den 10 juli.

I en artikel den 30 juni skriver Strengnäs tidning om beslutet i Teknik- och fritidsnämnden att gå vidare med upphandling av sporthallen på Larslunda.

Erik Granbäck som är kommunens byggprojektledare kommenterar i artikeln att ingen reserverat sig mot upphandlingen utan bara mot att kontorschefen får slutföra upphandlingen. Det stämmer inte. Enligt protokollet yrkade ingen ledamot avslag på någon punkt. Nämnden gick till ett enhälligt beslut i enlighet med framlagt förslag.

Ledamöterna från Sverigedemokraterna, Liberalerna och Strängnäspartiet valde att använda reservation mot ett enhälligt nämndbeslut för att lämna in vad som i bästa fall kan ses som protokollsanteckningar i form av brasklappar.

Det är något annat än det försök till återremiss från oppositionen som Vänsterpartiet också deltog i när fullmäktige beslutade att utöka kostnadsramen för Larslundaprojektet med 140 Mkr baserat på otydligt underlag.

Att inte försöka få till en återremiss för att komplettera underlaget eller gå rakt av på avslag, utan att istället acceptera förslaget men sen ändå lämna in reservationer är slappt oppositionsarbete. Nu gick en enhällig nämnd vidare med upphandlingen och stödde att kontorschefen slutför upphandlingen, oavsett vilka skrifter som sen lämnades in efter mötet.

Vi tycker det är positivt att kommunen kan gå vidare till upphandling för att få en central och tillgänglig arena för våra idrottsföreningar.

Ted Danson, ersättare Teknik- och fritidsnämnden och fullmäktige

David Aronsson, gruppledare fullmäktige

Replik: Gångvägen behöver inte ingå i skolgården

(Detta är en replik som publicerades på Strengnäs tidnings insändarsida den 24 maj 2023,)

Pontus Wennerberg och Margit Urtegård skrev den 16 maj sitt senaste inlägg i debatten gällande Benninge. De efterfrågade oppositionens syn.

Det är som sagt två frågor, delvis gällande kommunens och Strängnäs fastighets AB (SFAB) affär med Europaskolans fastighetsbolag Lyktan förvaltning AB samt delvis gällande gångstråket i östra delen av området.

Vi har hittills inte sett något övertygande argument kring varför det är bättre att kommunen äger fastigheten istället för SFAB och sen ger Lyktan tomträtt för lokaler som Lyktan äger. En tomträtt kan köpas och säljas. Den ger också starkare rätt än vad ett hyresavtal gör. Vår bild är att majoriteten, med kommunstyrelsens första steg den 31 maj, i praktiken säljer den långsiktiga beslutanderätten över området.

Nuvarande hyresavtal verkar inte vara funktionellt. Hyran är för låg för att lokalerna ska kunna underhållas långsiktigt och avtalet gör att SFAB får ta kostnader för exempelvis vattenskador. Ett omförhandlat hyresavtal framstår som ett bättre alternativ, annars går det att säga upp till 2028.

Långberget är ett viktigt friluftsområde och vi ser inget skäl för att inkludera gångvägen i varken tomträtten eller i skolgården. Gångvägen har i praktiken varit en del av Långbergets infrastruktur och koppling ned mot Nabbviken långt innan Roggeskolan etablerades. SFAB kan sätta staket längs med sidorna av den om skolan vill avgränsa sin skolgård. Förbudsskyltarna som skolan satt upp i fastighetsgräns har bara effekt på laglydiga kommuninvånare och inte på de personer som skolan har skäl att avvisa under skoltid.

David Aronsson
Gruppledare

Vänsterpartiet Strängnäs

Debatt: Det är olyckligt om någon har missat skolsystemets segregerande effekter

(Det här är en debattartikel som publicerades i Mariefredsposten den 12 maj 2023. Det är en delvis en replik på Strengnäs tidnings ledarredaktions svar på den här debattartikeln )

Det har kommit en del kommentarer och funderingar sedan min debattartikel om skolorna i Strängnäs kommun publicerades. En del tror att det i en kommun som Strängnäs inte kan vara segregation som är problemet.

Jag trodde att jag varit tydlig. Det som föranledde min debattartikel var en ledare i Strengnäs tidning, där man funderade kring vad som är problemet i Strängnäs skolor och varför ingen kan svara på det.

Problemet är segregation och lokalt är pengar lösningen.

Det är olyckligt om någon har missat skolsystemets  segregerande effekter. Denna påverkan finns i alla kommuner och det har ingen betydelse att Strängnäs är en rimligt välmående kommun utan tydliga socioekonomiskt utsatta områden. Man kan däremot att konstatera att SCB säger att Strängnäs kommun har störst inkomstskillnader
av kommunerna i Sörmland.

Friskolan Karlavagnen (F-3) och den kommunala Karinslundsskolan (F-6) ligger båda på Tosterö i Strängnäs stad. Det är 300 meter mellan skolorna och det tar ungefär 3 minuter att gå mellan dem. Bland föräldrarna till eleverna på Karlavagnen har 69 % eftergymnasial utbildning, medan motsvarande siffra för Karinslund är 33 %. Att barn har utländsk bakgrund är inte en av de tyngre faktorerna för
hur väl de kommer att klara sig i skolan, men det är ändå symptomatiskt för segregationen att Karinslundsskolan har 51 % elever med utländsk bakgrund medan Karlavagnen har för få för att Skolverket alls ska vilja redovisa det i statistiken.

Hur kan man inte se att detta är segregation? Att barnen har blivit uppdelade efter föräldrarnas utbildning är ett stort problem i klassrummen. Jag kan inte se andra skäl än ideologiska när såväl lokalpolitiker som liberala Strengnäs tidnings ledarredaktion duckar för det.

Det är ett strukturellt problem. Det går att motverka lokalt med en utökning eller en förändring av hur skolpengen fördelas. Hur skolan sedan använder pengarna, till tvålärarsystem, små grupper, elevassistenter, bättre läromedel, har jag som politiker och förälder definitivt åsikter om men hur skolan bedrivs i den dagliga  verksamheten är faktiskt rektorns ansvar och kompetensområde. Det är inte en fråga för direkt politisk styrning.

David Aronsson
Gruppledare