Skip to main content

Författare: strangnas

Vänstern i Strängnäs – Ledare – Rättvis skola kräver insatser

Skrivet av strangnas den . Postad i Vänstern i Strängnäs.

Det går inte så bra i skolorna i Strängnäs kommun. Alla har varit överens om det under lång tid. Lika frånvarande har verksamma åtgärder varit. 

(Du kan läsa Ledaren som pdf-fil via denna länk)

Det går inte att säga vad resultatet skulle blivit utan Skolutvecklingsprogram 2023. Flera bra åtgärder har kommit senaste åren genom det ökade samarbetet mellan skola, socialtjänst och fritidsgårdarna. Skolresultaten sjönk stadigt ändå. 

Optimistiska personer tror att det organiserade samarbetet mellan den kommunala skolan och friskolorna på sikt kommer att lyfta skolorna, mer cyniska personer tror att det mest var avsett att få friskolorna att sluta överklaga skolpengen eller att låta friskolorna ducka segregationen. Så mycket resultat har vi inte sett.

Andelen elever som klarar godkänt i alla ämnen har sänkts, lite varje år. Enligt Skolverkets statistik så är andelen som klarar godkänt i alla ämnen nu under 70 procent. Det låg på över 80 procent för tio år sedan. De styrande politikerna förklarar att nu finns indikationer på att det vänder. Det finns hittills inget som egentligen talar för det.

Det är en grundläggande orättvisa att elever går ut grundskolan utan att kunna gå vidare till gymnasiet. Det är skadligt för individen och för samhället. 

Argumentet att det inte är en fråga om pengar hörs sällan numera, för det är förstås en fråga om pengar. Pengar betyder personal som har tid och kompetens att hjälpa eleverna. Pengar betyder mindre klasser så att fler elever syns och får stöd. Pengar ger skolan resurser att fokusera, för pengar är personal.

Det viktiga är att pengarna går dit där de får mest effekt för att lyfta de elever som idag inte klarar skolan. Hela vägen från förskolan till slutet på högstadiet behöver pengarna riktas in till rätt åtgärder. Det gör de inte idag.

Det måste få märkas ännu mer i fördelningen av pengar mellan skolor att var femte elev som gick ut nian i somras i den kommunala skolan var född utomlands, var tjugonde i friskolorna. Likaså att i Åkersskolan så var det var tredje elev vars föräldrar hade eftergymnasial utbildning, när det bara var vart femte barn vars föräldrar inte hade det på Montessori.

Skolsystemet blir inte kompensatoriskt och rättvist bara för att man vill det, eller för att skollagen säger att det ska vara det. Det krävs att någon gör något också.

Vänstern i Strängnäs Krönika – Tankar från en förtroendevald

Skrivet av strangnas den . Postad i Vänstern i Strängnäs.


Förskjutningen av fokus från det grundläggande uppdraget (faktisk kärnverksamhet), till det parallella uppdraget (systemförvaltning), har accelererat de senaste 20 åren. Det får inte bara konsekvenser för kärnverksamheten, utan även för arbetsmiljön i de parallella verksamheterna.

Övernitisk kontroll, utifrån tanken att organisationen är beställare av kärnverksamhet och inte utförare, skapar kontrollverktyg för att det går och inte för att behov finns. En förlamande tystnadskultur breder ut sig, med snällt utförda sysslor som ingen förstår syftet med.

Lönemässigt har vi under en lång tid premierat bisysslarna på bekostnad av huvudsysslarna, vilket lett till att administration lönar sig bättre än produktion.

Vad kan då facken göra? Inte mycket, de har fullt upp med att sätta plåster.

Det krävs att patienten (myndigheten, regionen, kommunen, politiken) får en sjukdomsinsikt och tillsammans med medarbetarna styr om till den faktiska kärnverksamheten och dess behov. Ledningen behöver leva mer i verksamheten, inte sväva fritt över den och skicka ner processer, styrdokument etc. som bara skapar en illusion av funktion.

Alla behöver ägna sig åt självrannsakan och med kritiska ögon analysera allt från organisationsstruktur till arbetssätt och lönesättningsmodeller.

Att systemen är viktigare än det de skall leda till, är ohållbart. Den faktiska kärnverksamheten måste åter bli huvudsaken.

Henrik Sjödahl
Fackligt förtroendevald i Fackförbundet ST

Motion – Laddstolpar med 43 kW- och 50 kW-laddning i alla tätorter i kommunen

Skrivet av strangnas den . Postad i Fullmäktige.

Kommunfullmäktige 27 mars 2023

 

Uppenbara vinster om kommunen väljer att uppgradera laddinfrastrukturen i tätorterna:

-Många kommuninvånare vågar då ta steget att byta till elbil. Dom som redan har elbil kommer att jubla över den ökade möjligheten att ladda inom kommunen.

-Ökande antal turister med elbil kan tryggt välja Strängnäs kommun som resmål. Det betyder fler besökare som både laddar, äter och shoppar i stället för att bara åka förbi.

-Kommunen skapar viktiga förutsättningar för att kunna uppnå vår del av Parisavtalet om Fossilfrihet år 2030.*

Det vi ser skulle behövas i ytterligare kapacitet är

Fyra laddstolpar i Strängnäs innerstad.
Fyra  laddstolpar i Mariefreds innerstad.
Två  laddstolpar i Åkers styckebruks tätort.
Två  laddstolpar i Stallarholmens tätort.

Jag yrkar därför på att 

Kommunstyrelsen får uppdraget att via Strängnäs kommunföretag AB med dotterbolag se till att det i god tid innan nästa års turistsäsong finns ytterligare  laddstolpar med 43 kW- och 50 kW-laddning i tätorterna.

Yvonne Knuutinen

Vänsterpartiet

 

Bakgrund

Bild 1: Bolagsordning Strängnäs Kommunföretag AB

Bild 2: Ägardirektiv Strängnäs Kommunföretag AB

Under 2022 var elbil det vanligaste nybilsköpet i Sverige. Nu finns mer än 450 000 laddbara fordon i Sverige. Men laddinfrastrukturen hänger inte med. I Strängnäs kommuns tätorter finns det endast 2 laddstolpar i Strängnäs. Mariefred, Åker och Stallarholmens tätorter saknar helt publik möjlighet att ladda elbil.

I Biskopskvarn finns ett antal laddstolpar. Men gissningsvis passar många av de som tvingas stanna i Biskopskvarn i flera timmar för att ladda sin elbil, även på att äta där. Det betyder att tätorterna tappar besökare, när man inte samtidigt kan ladda sin elbil.

*I Strängnäs står transporter för ca 60 % av de fossila utsläppen, varav personbilstrafiken ensamt står för drygt 50 %. (se strangnas.se/ Koldioxidbudget 2022). Snabba och kraftfulla åtgärder som underlättar för invånarna att fasa ut användningen av bensin och diesel, är därmed vår enda chans att kunna uppnå vår del av Parisavtalet.