Etikett: Skola

Budgetförslag… eller tävling i brist på politisk hederlighet?

Skrivet av strangnas den 18 november, 2011. Postad i Kommentarer och uttalanden.

Inför fullmäktige på måndag (21/11) så har flera partier presenterat sina budgetförslag. Det har även vi.

När man läser de andra förslagen skulle man kunna tro att det är val nästa år. Mycket fina ord… helt utan innehåll.

Majoriteten (S, Mp, C, Fp)

Majoritetens budget har vi kommenterat i pressmeddelandet kring vår egen årsplan.

Generell läsanvisning till majoritetens budget är att ”satsning” = ”Vi hoppas på att åtminstone ge mer än 2011”.

Den pinsamma frånvaron av seriösa verksamhetsrelaterade mål för Socialnämnden är en tydlig fingervisning att antingen majoriteten eller förvaltningen har insett att de fina skrivningarna i den Strategiska planen inte kan uppnås med föreslagen budget. Bättre då att sätta mål på andel miljöbilar inom omsorgen än ett mått på hur väl omsorgen sker.

Moderaterna (M +?)

Moderaternas förslag är väldigt skoltungt. Vi delar förslaget till besparing på KS med 10 miljoner. Vårt förslag har inte samma innehåll i besparingen men storleksmässigt blir det samma summa. Moderaternas förslag har mer effekt på verksamheten än vårt då vi till en betydande del sparar på den politiska organisationen.

Att M i rambudgeten vill ”satsa” genom att styra om Barn och utbildningsnämndens interna budget genom att föreslå omflyttningar på 10 miljoner inom den ser vi som ren propaganda.

Hur acceptansen för majoritetens nedskärning av omsorgen stämmer överens med ”Värna välfärden” antar jag att Moderaterna svarar på så småningom. Se citatet i SD:s text nedan från förvaltningen/SN angående förutsättningarna för besparingar.

Sverigedemokraterna

Som vanligt levererar SD en sörja av invandringspolitik med blandning av nationell och kommunala frågor. Man ger sig in i den ekonomiska debatten kring flyktingmottagare utan att egentligen leverera underlag för sina svepande uttalanden. Att stoppat flyktingmottagande skulle spara netto 20 miljoner från 2014 för Strängnäs kommun är fullständigt nonsens. Intressant är dock att SD vill använda kommunala skattepengar för internationellt bistånd. Det är vad jag vet inte ens lagligt men taget ur sitt sammanhang är det en relativt sympatisk tanke.

SD är dock långt ifrån att leverera det man skriver om på andra områden. ”Vi prioriterar och vi står för det” som de skriver. Vad det är som de prioriterar kan man fråga sig. De påstår att skolan från 15 miljoner 2012 men i praktiken är det en nettobesparing på ca 10 miljoner. Inte ens om de på sedvanligt fackföreningsfientligt manér tänker (iofs liksom majoriteten och M) strunta i att det nya kollektivavtalet för lärarna kommer generera kostnader på drygt 9 miljoner så uppnår de inte vad förvaltningen sagt krävs för att upprätthålla befintlig kvalitet.

Socialnämnden föreslås få 6 miljoner mindre än vad som krävs för att upprätthålla nuvarande kvalitet. Det är lång långt från SDs utsvävningar om satsningar på personaltäthet.

Så här skriver förvaltningen/Socialnämnden i underlaget till oppositionen angående det av majoriteten aviserade generella sparkravet.
”Eftersom effektiviseringarna inte kan tas inom biståndsinsatserna där det måste ske en utökning av resurserna med hänsyn till befolkningsökningen, återstår att ytterligare minska bemanningen inom verksamheterna vilket får som konsekvenser att rättsäkerheten och god och säker vård kraftigt äventyras. 13,5 mkr motsvarar ca 30 årsarbetare.”

SD:s dryga 6 miljoner besparing motsvarar alltså ca 15 årsarbetare färre. Någon mer än SD som tror att det är en satsning på personaltäthet?

SD borde också ha gjort som (V)i och (M)oderaterna och låtit bli att specificera en budget för 2013-2014. Den blir bara fel utan vettigt underlag. 520 miljoner för Socialnämnden 2014? Mindre än för 2012, med förväntade volymökningar? Det är en brutal nedskärningspolitik för en verksamhet som redan nu går på knäna.

Vinnare

Majoriteten vinner dock tävlingen. Till skillnad från SD så vet de precis vad de föreslår. Nämligen att deras satsningar i den Strategiska planen har bytts mot besparingar i den faktiska budgeten. Ska bli intressant att se om de i fullmäktige också kommer att stå för det.

David Aronsson
”Grupp”ledare i KF för Vänsterpartiet Strängnäs

Motion: Motion angående att upphöra med elevpengsystemet

Skrivet av David den 14 oktober, 2011. Postad i Politiska dokument, Skolpolitik.

Motion angående att upphöra med elevpengsystemet

Vi har idag en situation där flera skolor lider av elevkullar som inte är i optimal storlek, en situation som skapas av det nuvarande finansieringssystemet. Systemets utformning med en i princip fast summa pengar per elev innebär att t.ex. Stallarholmsskolan och andra skolor som inte är fulla till kapacitet riskerar att få problem.

Nedskärningar i skolverksamhet skapar en negativ och orolig stämning, vilket gör att föräldrar (och elever) söker sig bort från drabbade skolor. Detta har hittills i princip uteslutande drabbat de kommunala skolorna eftersom de från början varit utsatta för ett omvandlingstryck. Detta på grund av att Skolverket på ideologisk beställning tvingat kommunerna att acceptera överetablering av skolor. I och med förändringar i elevkullarnas sammansättning kan problemen även drabba de fristående skolorna, om de (gör en missbedömning och) expanderar bort sina köer.

Vi i Vänsterpartiet tror inte att det är möjligt att korrigera systemet i tillräcklig omfattning. Det måste helt enkelt upphöra som finansieringsmodell.

Det är fullt möjligt att behålla ett fritt skolval (om man av ideologiska skäl så önskar) och en jämlik behandling av elever och verksamhetsutövare med en traditionell budgeteringsmodell där skolorna (även de fristående) får motivera sina kostnader och intäkter i ett budgetförslag, som efter beredning fastslås av nämnden. Det innebär kanske lite mer administration för att kontrollera underlaget i budgetförslagen men det skyddar eleverna från effekterna av ett finansieringssystem med inbyggda effekter som havererar deras skolor.

Likaså kan effekter av lokalinvesteringar lösas på ett verksamhetsoptimalt sätt, vilket i nuvarande system framstår som svårt.

Därför yrkar jag att:

Budgetering och resursfördelning utifrån elevpengssystemet upphör i och med budgetering för år 2012 och att det från budget för år 2013 ersätts med ett traditionellt budgeteringssystem baserat på enskilda verksamheters förväntade kostnader och intäkter.

_______________

David Aronsson
V Strängnäs

Varför inte folkomröstning?

Skrivet av David den 27 september, 2011. Postad i Kommentarer och uttalanden, Skolpolitik.

Det finns problem med representativ demokrati. Det är tydligt i Strängnäs men man kan ju tycka att det är något av ett systemfel.

Under valrörelsen i Strängnäs så gödslade både majoriteten och större delen av oppositionen med vallöften som alla måste ha vetat var direkt nonsens (tyvärr verkar många väljare ha gått på det (igen!) och känner sig nu svikna). Man målade upp en bild av satsningar på allt och mörkade totalt att det inte var realistiskt överhuvudtaget. Vi i Vänsterpartiet valde en annan väg och baserade vårt budskap i valrörelsen på samma sak som vi har gjort under många år nu; den kommunala organisationen är relativt slimmad, det finns inga stora nedskärningsvinster utan betydande kvalitetsförluster i allt från handläggningstider till skolresultat. Allt vi sa att vi ville satsa på var fullt finansierat och möjligt att genomföra eftersom vi inte hymlar med att vi tycker att den kommunala verksamheten är underfinansierad och därmed skatten för låg.

Denna gödsling av majoriteten lade grunden till ett faktiskt relativt välgrundat avståndstagande från den lokala politiken, vilket även lyser igenom i den aktuella skolomorganisationsfrågan. ”Politiker” har i Strängnäs fått närapå skällsordsstatus och det är ett direkt hot mot demokratin.

När då majoriteten, utan finansiellt underlag, hävdar att de måste göra omorganisationen av kostnadsbesparingsskäl så står det i direkt motsats till vad man sagt i valrörelsen. När förvaltningen kan genomdriva förslag som framstår som om de grundar sig snarare i lärarnas arbetssituation än barnens/föräldrarnas upplevelse av skolan så framstår allt som majoriteten pratat om att ta tillbaka makten över politiken som snömos. När majoriteten driver igenom förslag som direkt påverkar medborgares vardag (i detta fall skolelever, deras föräldrar och ev. syskon) utan att egentligen framstå som att man tar någon sorts hänsyn till vad brukarna faktiskt vill i detta fall så undermineras förtroendet för det politiska systemet.

Det är lätt att hävda att man står för brukarinflytande, dialog och öppenhet när man anser sig ha rätten att begränsa det till oviktiga frågor och sådana där åsikterna överensstämmer med ens egna idéer.

Alex Voronov skriver i tidningen (ekuriren.se) om att politiken bör rösta nej till folkomröstning. Argumenten för det känns tveksamma. Att man inte kan bryta ut denna fråga från övrig politik är inte mycket till argument.

Majoriteten har inte presenterat ett underlag som ens förklarar varför omorganisationen egentligen är nödvändig (det finns argument för varför de genomför den men det är inte samma sak när brukarna är emot förslaget). Det finns alltså inga budgetfinansiella eller personalorganisatoriska komplikationer som gör att frågan måste behandlas i ett sådant sammanhang och därmed inte kunna tas enskilt (eftersom majoriteten kunde besluta på det bristfälliga underlaget).

En folkomröstning om att antingen införa F-6, 7-9 skola enligt gamla hederliga låg-, mellan-, högstadiemodellen eller ännu hellre att helt enkelt behålla organisationen som den ser ut nu är fullt tänkbar och utan större komplikationer. Majoritetens 100-miljonerssatsning på ombyggnader av skolor finansierar allt (inkl. ev. tillbyggnad av Finningeskolan), precis som det gör i majoritetens beslut.

Ekonomiska konsekvenser och finansiering för kommunen

De förändringar som måste göras i befintliga lokaler är till största delen att hänföra till underhållsåtgärder som kommer att utföras oavsett framtida organisation. Även anpassningen av Paulinskas skolgård är nödvändig oavsett organisation. De olika åtgärderna kommer att kostnadsberäknas av SFAB och inrymmas i den ekonomiska satsningen på skollokaler.

Jag kan ju tycka att efter att ha granskat allt underlag som är någorlunda lättåtkomligt så framstår enda anledningen till varför dagens organisation skulle behöva ändras (speciellt om man som majoriteten hänvisar alla kostnader till 100-miljonerssatsningen) till att åk 6- lärarna måste åka mellan skolorna till olika ämnesklasser, knappast ett problem i centrumskolorna och snarare ett argument mot de små landsbygdsskolorna.

Folkomröstningarnas status har höjts och det är numera svårare att rösta ned ett folkomröstningsförslag. I princip hänger det i Strängnäs på Moderaternas ställningstagande. Jag är egentligen ingen varm förespråkare av direktdemokrati (men jag kan tycka att tre års mandatperiod var bättre än fyra år). I detta fall är en folkomröstning en säkerhetsventil för att lätta på trycket i en situation som i allafall i mina ögon inte framstår som vad jag kallar demokratisk. Det är också viktigt att möjligheten finns för att komma åt just det jag började med… att de demokratiskt valda politikerna inte står för den politik som de framfört i valet och därmed blivit valda att företräda. Att då som Voronov kategoriskt avvisa frågan är som jag ser det fel sätt att hantera problematiken.

Det är svårt att hålla farten och engagemanget uppe efter att beslutet tagits, att riva upp ett beslut är alltid svårare än att stoppa det. Jag hoppas att de som nu känner sig överkörda tar den sista chansen att påverka, att en så stor grupp går ifrån detta med en känsla av att inget man gör har någon effekt på politiken kan inte vara bra.

David Aronsson
V Strängnäs

Omorganisationen inte bara onödig

Skrivet av David den 26 augusti, 2011. Postad i Kommentarer och uttalanden.

I början av juni skickade jag ett antal frågor till förvaltningen efter att jag läst material kring omorganisationen. Då ställde jag mig frågan vad syftet med omorganisationen egentligen är. Fortfarande så förstår jag inte behovet. Det många sätt att beskriva behovet i fina ord, men faktaunderlaget ger fortfarande inget stabilt argument för varför omorganisationen är nödvändig.

Detta inlägg baseras på de svar jag fick i juni från förvaltningen liksom det underlag som Barn- och utbildningsnämnden fick i augusti. Numreringarna nedan följer numreringen i förvaltningens underlag som ni åtminstone kan hitta här på vår sida .

Resultatet av förra omorganisationen
Majoriteten beslutade att stänga Långbergsskolan och flytta den till Karinslunds tomma lokaler. Långbergsskolan blev istället förskolan Trollskogen. Jag hade mina egna barn där under semesterperioden då endast en förskola var öppen, kan inte påstå att jag blev direkt imponerad över lokalerna eller övertygad om deras lämplighet som förskola. Majoriteten borde stå fast vid sitt mer eller mindre uttalade löfte att Långbergsskolans flytt var temporär och att den ska återuppstå som skola på rätt plats. För när man läser majoritetens (tjänstemännens) förslag så kokar det ned till en enda fråga. De förväntade stora inflyttande barnkullarna i de nya områdena i och mellan Långberget och Finninge resulterar i en förväntan om en mer central skola än Karinslund.

En annan bevekelsegrund för våra förslag handlar om att familjer som flyttar in i Finninge/Långberget kanske framöver inte kommer att vilja ta sig till Karinslund. Kostnaden för dagens transporter borde läggas på pedagoger. – Andreas Gydinggård, Verksamhetschef Grundskolorna

Menar majoriteten att det inte var en dum idé att permanenta flytten av Långbergsskolan med tanke på att upptagningsområdet (dvs det område där eleverna blir erbjudna plats på Långbergsskolan innan de väljer och det område som har skolskjuts beräknad utifrån Långbergsskolan) inte har ändrats. Barn i Malmby förväntas alltså gå i skola på Tosterön. Jag vet av egen erfarenhet att som förälder så väljer man en närmre skola.

Intressant är också som ni ser nedan att kostnaden för transporter ökar i omorganisationsförslaget, så vad grundskolornas verksamhetschef hänvisar till kan man fundera på.

Kommentarer till det presenterade underlaget

1. Befolkningsutveckling
Majoriteten hävdar att det blir 400 fler barn i Strängnäs stad, större delen i de lägre årskurserna.
2. Översyn av lokalkapacitet
Majoriteten hävdar att det finns en stor och besvärande lokalproblematik i att eleverna har för mycket plats och att det kostar pengar.

Det finns ingen utrymmesbrist på Paulinska eller för mycket plats. Utvecklingen inom åk 6-9 har nått botten och inom fem år kommer antalet elever öka med 100 st, enligt kommunens underlag. Det får plats på Paulinska och tar bort eventuell överkapacitet. Inget behov av att göra om den alltså.

Enligt beräkningarna så finns plats i de tre kommunala skolorna för den beräknade ökningen av elever i centrum (ca 250 st på 5 år). Vasa, Finninge och Karinslund/Långberget kan svälja den förväntade ökningen.

Jo, i det presentationsmaterial som kontoret presenterat för nämnden framgår att vi idag har totalt ca 250 tomma platser på Vasa (75), Finninge (125) och Långberget (125). – Kommunens svar på min fråga om inte 240 elever får plats kommande 5 år.

Om majoriteten har tänkt sig att permanenta Långbergsflytten och inte gå på den linje som utpekas som problem i framtiden [… det behövs en ny centrumskola (inte så förvånande med tanke på att man tog bort Långbergskolan)…] så måste förstås upptagningsområdena ändras. En större del av centrum måste få Karinslund som basskola så att elever inom dess nuvarande upptagningsområde istället kan börja gå på Vasa eller Finninge som borde vara mer geografiskt logiskt. Enligt kommunens eget underlag finns alltså inget behov av att rent lokalmässigt omorganisera skolan igen. Eller som förvaltningen svarade när jag frågade…

Karinlundsskolans (Långbergets) upptagningsområde är området mellan Järnvägen , gamla E4 och ut till Malmby. På sikt kommer eleverna i området att söka sig till närmare skolor, Finningeskolan och Vasa vilket kommer att medföra att dessa skolor inte räcker till, särskilt med hänsyn till att utbyggnad sker i området.

En ny skola, alternativt utbyggnad av både Vasaskolan och Finningeskolan kommer att behöva byggas i detta område om inte fortsatt bussning av barnen i området fortsätter.

3. Konsekvensanalys av statliga styrdokument…

”Om fyra år kommer grundlärare med examen om 240 högskolepoäng med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1-3 examineras från bland annat Mälardalens högskola” – ur underlaget till nämnden.

Är detta på allvar? Ska vi genomföra ytterligare en stor omorganisation för att möta en ny sammansättning lärare om fyra år? Det kommer sannolikt inte finnas brist på lärare med legitimation för att arbeta i de skolor som finns i nuläget under lång tid framöver. Omsättningen på lärare är inte stor så genomslaget av den nya utbildningsinriktningen kommer att dröja lång tid framåt.

”De nya statliga reformerna på skolområdet kommer bland annat att innebära att elever får betyg i skolår 6 och att nationella prov genomförs i skolår 3, 6 och 9. En omorganisation till tre f-3 skolor och två 4-9 skolor möjliggör för skolan och eleverna att formativt arbeta i riktning mot dessa avstämningar av kunskapsutvecklingen. ”

Kan någon förklara för oss varför F-5 resp 6-9 är sämre indelning än F-3 och 4-9 om man har prov i åk 3, 6, och 9? Med F-5 kan man arbeta med resultatet i provet i åk 3 i bekant miljö. Sen får nästa skola åk 6 provet som start på utbildningen och åk 9 som kvitto. Det framstår inte som så mycket sämre än situationen vid föreslagen omorganisation att det motiverar omorganisationen.

4. Skolskjutskostnader
”Skolskjutskostnaderna beräknas öka med 230 tkr när den nya skolorganisationen är helt genomförd. ”

Hur var det där med att lägga resurserna på lärare? 230 tkr är försvinnande lite i jämförelse med Barn- och utbildningsnämndens hela budget, men det är en halv lärare som försvinner. Detta är förstås inte ett argument för omorganisation, iofs inte heller något starkt argument mot.

5. Renovering av grundskolorna
Förvaltningen beskriver en situation där majoriteten satsar pengar på att renovera skolorna. Det har inte mycket med omorganisationen att göra. Detta stycke är dock intressant då det visar att en av knäckfrågorna, hur gör man Paulinska ok för åk 4?, inte har någon lösning ännu.

”Anpassningar av skolmiljöer, såväl inne som ute, är nödvändiga. De samtal som förts med personal och elever utifrån en behovsbeskrivning av lokalanpassningar på Paulinska skolan kommer att komplettera denna text inför nämndens beslut i september. ” Detta är de enda som står i förslagsbeskrivningen relaterat till anpassning av Paulinska.

6. Ekonomiska konsekvenser
Förvaltningen/majoriteten beskriver i förslaget att en ny centrumskola behövs. Likaså säger man att Tosteröskolan kommer bli överfull om förskolan inte flyttar.

Se våra kommentarer till 1 och 2 ovan. De kommande 5 åren behövs ingen ny skola, eleverna får plats. Det bekräftar förvaltningen. Med den kraftiga befolkningsökning som väntas ske i kommunen de kommande åren gör att prognostisering är svår och förvaltningen har bommat rejält tidigare. Det finns inget tillräckligt bra underlag för att genomföra omorganisationer baserad på prognoser som ligger mer än 5 år framåt i tiden.

Om Karinslund blir en F-9 finns inget behov av mer plats i Tosteröskolan. Den är full idag, låt den fortsätta vara full. Det blir i sådant fall en fråga om upptagningsområden.

7. Rektorernas perspektiv
Det skulle vara kul att veta var rektorerna faktisk sa. Det är ytterst tomt i detta avsnitt och formuleringarna år sådana att det framstår som att rektorerna inte lämnade ett underlag som stödjer förslaget fullt ut.

”I samtal med rektorer för de kommunala grundskolorna i Strängnäs kommun framför flera rektorer argument kring lärarbehörighet som ett skäl för F-3skolor och två 4-9 skolor.” – Detta är det enda som står kring var rektorerna faktiskt tycker. I klartext kan det betyda att två rektorer nämnde lärarbehörigheten som ett argument för omorganisationen, behöver inte ens betyda att de gjorde mer än att bara acceptera att det var ett faktiskt argument. Någon värdering av hur starkt argumentet var framgår inte. Beskrivningen av ett rektorsperspektiv framstår inte som ett argument för omorganisationen.

8. Lärarnas situation
Det är lika svårt för oss att bedöma vad lärarna egentligen sagt som det var för stycket relaterat till rektorernas situation. Information orelaterad till omorganisationen blandas med farhågor bland läraran om anställning på flera skolor och oro för den egna anställningen. Vi ser inte detta som oväsentligt. Dagens lärare har inte en behörighet eller stadiumindelning som nödvändigtvis passar omorganisationsförslaget. Vi riskerar alltså att skapa en rörig situation under de många år som dagens lärare inte har gått i pension, dvs 10-tals år framåt. Detta är inte ett argument för omorganisationen.

9. Elevperspektiv
”I stort tycker flera av barnen att det är bra att pengarna inte går till hyra av lokaler utan till undervisningen. ” – Detta skriker ledande frågeställning så mycket att det underminerar all annan information i förvaltningens beskrivning. Det framgår inte i förvaltningens beskrivning hur mycket lokalkostnaderna ökar totalt genom att behålla den befintliga organsationen i förhållande till vid en omorganisation. Ingen kan ju på allvar tro att Paulinska ska kunna genomgå omfattande anpassningsarbete utan att det påverkar hyran. Likaså måste ju de föreslagna F-3 skolorna byggas om för att anpassas till ett mycket större antal små barn. Det kommer också påverka hyran i negativ riktning.

”Eleverna föredrar två 4-9 skolor, jämfört med en 4-6 skola och en 7-9 skola.”
Den undersökning som genomfört framstår som fullständigt vinklad. Det är i förhållande till dagens situation som frågorna ska ställas, inte i jämförelse med ett påhittat skräckscenario.

I beskrivningen av elevperspektivet finns absolut ingenting som tyder på att omorganisationen är nödvändig eller önskvärd utan snarare att elevernas farhågor indikerar problem men att de tror att problemen kan lösas. Detta är inte heller ett argument för omorganisation.

Vänsterpartiet i Strängnäs motsätter sig att ytterligare en omorganisation sker. Likaså anser vi att Moderaternas förslag till lösning inte framstår som mer hållbart, med ett undantag (samverkan mellan Vasa och Paulinska, se nedan).

Vasa och Paulinska skulle kunna skapa en F-9 skola där elevkullarnas storlek avgör vilken skola som åk 5 placeras på. De ligger i direkt anslutning till varandra och arbete pågår ju uppenbarligen redan för att styra bort trafik från området mellan skolorna. Paulinskas elever har alltid ätit lunch i Vasaskolans matsal. För Vasaskolans elever kan det inte kännas främmande att börja i Paulinska. En samordnad organisation skull också kunna medföra vissa fördelar ur kostnadsperspektiv. Att Vasaskolan har efterssatt underhåll eftersom alla förutsatte att den skulle läggas ned som resultat av förra skollokalsundersökningen kan inte användas som argument för att genomföra en omfattande skolomorganisation.

För Härad och Fogdö skola innebär detta på pappret att de fortsätter vara F-5, men de eleverna kommer då till en ny skola i åk 6 när många andra på skolan har varit där sen åk 4. Likaså finns det väl inga aviserade ändringar av friskolorna så förutsättningarna att flytta mellan privat skola till kommunal, eller åt andra hållet, blir sämre.

För att travestera majoriteten och förvaltningen. Resurser och kraft behöver läggas på lärarna och det pedagogiska arbetet, inte på ytterligare en omorganisation.

Omorganisationen framstår inte bara som onödig utan ytterligare ett orosmoment för den numera hårt konkurrentutsatta kommunala skolan. Lugn och ro och stabilitet är enligt vår bedömning långt viktigare än de fördelar (som också går att ifrågasätta) som framförs i förslaget från majoriteten.

Reaktioner från politiker och föräldrar kan delvis ses på dessa länkar.
Politiker ignorerar föräldrar (Debatt, ekuriren)
En cynisk inställning till skolan (SP, ekuriren)
Skolomorganisationen en skandal (debatt, ekuriren)
Demokratin skymfas i Strängnäs (MP, ekuriren)

David Aronsson
Gruppledare i KF och ordförande
V Strängnäs