Skip to main content

Etikett: Skola

Debatt: Ta en omstart i frågan om skolnedläggningar!

(Detta är en debattartikel publicerad i Eskilstuna-kuriren)

Den politiska majoriteten gjorde ett misstag när skolnedläggningsärendet beskrevs i fullmäktiges tillkännagivande av de ärenden som skulle behandlas, så nu har det börjat om i kommunstyrelsen.

Låt oss rikta fokus lite annorlunda denna gång, inte på de elever som får sin skola nedlagd eller på de orter som tappar en viktig samlingspunkt, utan på de elever som är i mottagande skolor. Majoriteten (socialdemokrater och moderater) säger att åtgärden ska göra lärmiljön bättre för alla elever, bättre för lärarna och om man lyssnar på Socialdemokraterna så kommer nedläggningarna att lösa de flesta problem skolan har. Vi är rätt skeptiska.

När Mariefredsskolan expanderar och byggs om för att klämma in elever från Stallarholmsskolan, hur gynnar det eleverna på skolan? Hur förbättras lärmiljön för eleverna då? Större klasser, mindre ytor, men lite ekonomiska stordriftsfördelar.

Hur förbättras lärmiljön för eleverna på Paulinska när skolan expanderar och tar källarplan i anspråk? Majoritetens svar är att stordriftsfördelar kommer eleverna till del, de pengar eleverna tar med sig i elevpeng samt den ganska marginella hyreseffekten. Hittills har de varje år tagit bort mer pengar än så ur budget genom att inte kompensera för löneökningar, varför skulle det bli annorlunda nu?

Vi tycker att detta är att låtsas att ge extra resurser till skolan. Alla som följt budgetdebatterna under mandatperioden vet att nedläggningseffekterna som mest kommer att kompensera för löne- och prisökningar. Men bara under ett år, sen är effekten borta om besparingarna fortsätter. Det kommer inte att lyfta den kommunala skolan!

Majoritetens plan förutsätter också att Vårfruberga skola inte startar och att inte eleverna från de skolor som lägger ned får plats på friskolor. I annat fall har majoriteten bara kört över föräldrarna, försämrat den totala lärmiljön på kommunala skolor och tagit bort en del av faktorerna som borde gynna den kommunala skolan (som närhet och stabilitet). Risken för fortsatt destruktiv omstrukturering ökar.

Vi vill höja skatten och ge skolan de pengar som kommer in. Med socioekonomisk styrning på pengarna så får den kommunala skolan resurser att vända en negativ spiral. För konkurrenskraftiga löner, mindre klasser eller två-lärarsystem, samt fler pedagogiska- och administrativa stödresurser. Inga omorganisationer och nedläggningar kan ge finansiell kraft för sådana åtgärder.

Vi uppmanar majoriteten att inte stressa fram beslutet en gång till. Utred det som fortfarande saknas, invänta valet och folkomröstningen. Sen kan vi diskutera den kommunala skolan igen.

David Aronsson
Barbara Kreil Öhman
Catarina Hellmark
Peter Hjukström

Vänsterpartiet Strängnäs

Motion – Utredning av förbättrad lärmiljö

Nu har som alla vet skolstruktursutredningen gått till beslut. En utredning som började som en del av krokodilgapshanteringen och syftade till att frigöra pengar för utbildning.

Vi var inte fullt ut nöjda med utredningen och inte med utredningens fokus. För att veta var pengar behövs och för att få bästa effekt så behöver behoven identifieras först. Utredningen och speciellt kompletteringen påbörjade ett sådant arbete, men med en start i pengar och med kort tid så blev det inte tillräckligt.

Vi tror inte heller att den föreslagna organisationen på långa vägar kommer att lösa de problem som skolan har. Den kommer också bidra till att skapa några nya. Vi ser att en lång rad åtgärder för att ge bättre effekt i kombination med ökade resurser behövs framöver.

Vi förstår att de förslag vi egentligen skulle vilja lägga skulle kräva utredningar kring förutsättningarna innan det skulle gå att ta ställning till förslaget. Därför lägger vi denna motion som en utredningsmotion. Vi förväntar oss ett svar där förutsättningarna och nyttan med att genomföra de utredningar vi föreslår vägs mot kostnaderna för att genomföra dem.

Att vi föreslår att kommunstyrelsen ska få uppdraget är för att det inte är fråga om att genomföra åtgärder inom skolan på ett sätt som ligger inom Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde utan en fråga om utredningar kring aspekter både inom och utanför skolans väggar. Utredningar som lättast finansieras och organiseras från Kommunstyrelsen, på samma sätt som skolstrukturutredningen.

Sjukfrånvaron och fokus på pedagogik

Sjukfrånvaron hos skolpersonalen är en av landets högsta. Det är ett personligt lidande och resulterar även i att Strängnäs skolor tappar kompetent personal. Den stressande arbetsmiljön och ibland en känsla av otillräcklighet har lyfts som skäl för att motståndskraften mot att bli sjuk är lägre.

Vi vill att lärarna får fokusera på att lära ut. I andra kommuner har man provat att avlasta lärarna delar av tjänster, som mentorskap och administrationen kring kontakter med föräldrar, till andra yrkeskategorier som kanske också är bättre lämpade för uppgiften. Ett utökat samarbete med andra kommunala verksamheter, som bibliotek och kulturskola, har också prövats. Vi vill att förutsättningarna i Strängnäs kommun utreds för att ge underlag för åtgärder.

Likaså har rektorernas pedagogiska ledarskap har efterfrågats och nämns i strukturutredningen. Även där finns metoder att flytta rektorernas fokus mer mot pedagogiken genom att se över chefsskapet för icke-pedagogisk personal och för administration.

Vi har tidigare i vår budget föreslagit administrativa chefer eller tjänster för att minska den icke-pedagogiska arbetsbördan för rektorerna. Det skulle underlätta både chefssituationen och ge förutsättningar för mer pedagogiskt ledarskap. Hur detta kan ske, vilka effekter som kan förväntas och vad det skulle kosta vill vi få en utredning av.

Elevhälsan

Skolstruktursutredningen pekade på det orimliga i att vi har en elevhälsa som är underfinansierad och att personalen samtidigt är utspridd på flera enheter.

Vi förstår genom våra kontakter med funktionsrättsrörelsen att elevhälsan idag inte hinner hjälpa till att identifiera alla elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De hinner inte heller med att stötta elever och deras lärare i en utsträckning som skulle varit önskvärd. Detta är ett viktigt område som rätt finansierat inte bara ger elever en bättre skola och livssituation utan som på lång och kort sikt även är samhällsekonomiskt fördelaktig.

Vi vill att det genomförs en utredning för att visa på vilken bemanning och struktur elevhälsan skulle behöva för att de enligt dem själva och lärarna ska kunna lyfta alla de elever som behöver extra stöd.

Utlokaliserade lokaler i den mindre skolstrukturen

Skolstrukturutredningen genomfördes på kort tid, beslutade och ska sedan verkställas snabbt. Detta ställer till vardagssituationen för familjer där barn måste hämtas och lämnas långt ifrån från hemmet, när de under VT 2018 var närmre eller på gångavstånd från hemmet.

Förutsättningarna att fortsätta att använda lokalerna i Länna och Härad för viss utbildning och för fritids bör utredas då det skulle ge en mindre påverkan för barnen. Det skulle också kunna finnas möjlighet till av skolan samordnad transport istället för att enstaka föräldrar hämtar sina barn på olika tider på skolan eller fritids. Det skulle minska transporterna och behovet av skolskjuts för enskilda elever samtidigt som skoldagen sannolikt blir kortare och mer strukturerad för barnen.

Vi föreslår en utredning gällande vilka effekter utlokaliserade lokaler skulle ge för eleverna, personalen och den totala lärmiljön. Likaså vilka ekonomiska konsekvenser en sådan lösning skulle få.

Skolskjutsar för ett mer jämlikt skolval

Någon gång 2009 så var vi ett av få partier som drev att det skulle vara skolskjuts till alla skolor. Detta för att friskolornas socialt segregerande effekt skulle minska. Det kan genomföras på olika sätt. Eskilstunas modell med gratis bussresor till alla ungdomar är ett sätt, en utökning av skolskjutsreglerna ett annat. Rätt till skolskjuts till och från fritids är också en viktig fråga då förutsättningarna för föräldrar att hämta elever på skolan varierar. För att samordnad resa med äldre syskon ska vara möjlig behöver också skolskjuts kunna ske från fritids.

Vi vill se vilka effekter vi kan få på det fria skolvalet om tillgång till skjutsande föräldrar inte blir en faktor i val av skola.

Hanteringen av de lärmiljöförbättrande förslag som kommit

Den aningens missriktade dialogen i skolstruktursutredningen gav många inspel kring hur lärmiljön både fysiskt och organisatoriskt kan förbättras. Med skolor som växer i antalet elever så behöver skolmiljön förbättras fysiskt. Det kan gälla allt från ventilation och ljus till skolgårdens och korridorernas utformning. Det kan också behövas mer icke-pedagogisk personal som kan se alla elever.

Vi vill att utredningen fortsätter på detta spår och konkretiserar vad som skulle kunna förbättras, vilka effekter det skulle ge och vad det skulle betyda i kostnader.

Särskolan

Grundsärskolan var inte en del av utredningen när skolstrukturen för grundskolan utreddes. Grundsärskolan påverkas däremot då den efter beslut angående skolstruktur blir en helt separerad skola.

Vi vill se en utredning av effekterna av det samt förutsättningar och kostnader för att återintegrera särskolan med en grundskola.

 

Vi yrkar på att fullmäktige beslutar att ge Kommunstyrelsen i uppdrag att …

  1. Genomföra en utredning, enligt ovan beskrivna motiv, för att identifiera metoder för att underlätta både chefssituationen för rektor/lärare och att ge förutsättningar för mer pedagogiskt ledarskap från rektorerna. Utredningen ska visa hur detta kan ske, vilka effekter som kan förväntas och vad det skulle innebära i ökad årlig budget och engångskostnader.
  2. Genomföra en utredning, enligt ovan beskrivna motiv, för att visa på vilken bemanning och struktur elevhälsan skulle behöva för att de enligt dem själva och lärarna på ett effektivt sätt ska kunna bidra till att alla elever når sin fulla potential. Utredningen ska föreslå förbättringsmöjligheter, effekter och årliga löpande kostnader för förslag.
  3. Genomföra en utredning av förutsättningar, effekter på elevernas totala lärmiljö och kostnader med att fortsätta att använda de stängda skolorna i Länna och eventuellt Härads lokaler för viss utbildning och för fritidsverksamhet, utifrån ovan beskrivna motiv.
  4. Genomföra en utredning, enligt ovan beskrivna motiv, av skolskjutsituationen med fokus på effekterna på det fria skolvalet och förutsättningarna för elever med skolskjuts att utnyttja fritids. Utredningen ska föreslå förbättringsmöjligheter, effekter och kostnader.
  5. Genomföra en fortsatt utredning gällande förbättringar i fysisk och organisatorisk lärmiljö som konkretiserar vad som skulle kunna förbättras, vilka effekter det skulle ge och vad det skulle betyda i engångskostnader och löpande årliga kostnader.
  6. Genomföra en utredning de sociala och pedagogiska effekterna av att återintegrera särskolan med en grundskola. Utredningen ska visa förväntade pedagogiska och sociala effekter, förutsättningar samt engångskostnader och löpande årliga kostnader.

 

David Aronsson              Sandra Blanksvärd

Peter Hjukström              Yvonne Knuutinen

Vänsterpartiet Strängnäs

Vi tar ansvar för skolan på ett mer ansvarsfullt sätt

Moderaternas kommunalråd, ordförande i Barn- och utbildningsnämnden och gruppledaren skrev en debattartikel som publicerades den 10 februari. Den artikeln får oss att undra om moderaterna verkligen förstått vad problemet är med skolnedläggningsförslaget.

Vi är överens med moderaterna om att den stora etableringen av friskolor i Strängnäs har medfört ett överskott på skollokaler. Däremot är vi inte med på att lösningen på den överetableringen av skolor i Strängnäs tätort är att lägga ned alla små lokala skolor. Det är inte lokalhyrorna som är problemet, det vet ni moderater lika bra som alla andra. Hyrorna är i sammanhanget inte särskilt relevanta. Det är inte heller de skolor ni vill lägga ned som kostar mest i hyra

Används med tillstånd av illustratören (Ulf Andersson Eckardt)

Vi tycker inte heller att vi ska fortsätta som ingenting hänt när den kommunala skolan tappar elever. Vi vill höja skatten och ge pengarna till skolan. Vi vill kraftigt öka den socioekonomiska faktorn i elevpengen, så att de skolor som behöver resurserna mest får det (till mindre klasser, högre lärartäthet, stöd till rektorer och bättre löner). Vi vill ha tydlig profilering av de kommunala högstadierna. Vi vill ha småskolestöd till de små skolorna utanför de större tätorterna. Vi vill fortsätta att ha en stor geografisk spridning på de kommunala skolorna, så att den kommunala skolan alltid är det närmaste och bästa alternativet. Så behåller vi och får tillbaka eleverna till den kommunala skolan och så tar vi ansvar för hela kommunen.

Det är oansvarigt att införa en enda F-6 skola med skolval vid två tidpunkter, som ska samsas med skolor med annan stadieindelning. Det är oansvarigt att ta beslut om skolstruktur innan man fått besked om friskolan på Fogdö får starta. Ska man omorganisera igen om mer än halva underlaget för den ombildade Karinslundsskolan istället hamnar där?

Det är odemokratiskt att genomföra en svåråterställd ändring några månader innan valet (där nuvarande majoritet förhoppningsvis faller) när större delen av oppositionen är emot förslaget. Det är odemokratiskt att säga att man inte vill lyssna på medborgarnas synpunkt genom begärd folkomröstning, med cirkelargumentet att man tänker besluta innan man lyssnat och därför är det onödigt att lyssna.

Det är ologiskt att prata om några miljoner i hyreskostnader när man samtidigt drar in många gånger mer genom en budgetnedskärning. Det är oärligt att prata om skolkostnader och resurser när det egentligen är långsiktig ekonomisk planering och skatteeffektivitet man menar. Moderat “ansvarstagande” gav kommunen avtalet för Campus och ett underhållsberg för grundskolorna (där sen återställningen höjde hyrorna). Denna gång riskerar ert ansvarstagande kring den kommunala skolan att resultera i fler friskolor. Ni får gärna sluta att ta ansvar efter valet!

 

David Aronsson

Gruppledare Vänsterpartiet Strängnäs

Peter Hjukström

Ordförande Vänsterpartiet Strängnäs

En bild med vänsterpartister och texten "Det är vår tur nu"

Sagan om mormor, jägaren och den avancerade demokratiplaneringen – eller nu skiter vi i vad lagen betyder

Det finns två sätt att förhålla sig till en lag. Antingen läser man lagen bokstavstroget och gör precis som det står eller som det inte står, eller så läser man lagen och gör som det står men också enligt lagens intention.

Lite som skillnaden mellan att betala den skatt man ska för att man förstår att det var så det var tänkt att det skulle fungera, eller så läser man lagen och hittar varje möjlighet att inte betala den skatt man ska trots att man vet att det inte var så det var tänkt att fungera. Det brukar kallas avancerad skatteplanering när man utnyttjar skrivningarna för att komma undan skatt.

Majoriteten ägnar sig då åt något som kanske kan kallas avancerad demokratiplanering. Man följer lagen men struntar i vad Regering och Riksdagen faktiskt menade när de skrev och beslutade om lagen.

Regeringen skriver alltid en proposition till Riksdagen när en ny lag ska antas. Där beskriver Regeringen varför de föreslår de skrivningar de gör, vad syftet och intentionen med dem var.

 

Det fanns en gång i tiden en klok moderat regering (!?!?) eller något sånt… De tog en socialdemokratisk utredning och läste den. Sen förändrade de grundlagarna och ett antal andra lagar.

De hade sett att folket inte längre nöjde sig med att prata med sina valda politiker och hoppas att de skulle föra fram det man ville. Folket hade också fått upp lite fart och tyckte inte att den representativa demokratin gav de man önskade. Det gick för långsamt. En tidigare moderat (??!!) regering hade infört något som kallades

Folkinitiativ

Det gick ut på att folket skulle få aktivera den lokala politiken genom att själva kunna lyfta frågor till folkomröstning.

Kommunpolitikerna i landet tyckte förstås att detta var en genompuckad idé. Folket ska inte ha åsikter, folket ska representeras! …och så gav det ju en arena till för de som skriker högst. Inga Folkinitiativ blev till folkomröstning. Det var då den kloka (nåja..) regeringen  bestämde sig för att de skulle föreslå riksdagen att förändra lagen, så att folkinitiativ någon gång faktiskt blev folkomröstning.

Detta togs inte emot med jubel men eftersom man höjde gränsen från 5 % av medborgarna till att det behövdes 10 % insamlade på som mest 6 månader så var kanske den nya arenan lite mindre. Den kloka (ergh…) regeringen var däremot väldig tydlig när den förklarade till Riksdagen vad man ville.

Ett folkinitiativ ska som huvudregel leda till folkomröstning

Riksdagen såg att det var klokt och de beslutade om en starkare mer demokratisk kommunallag. En kommunallag som skulle få med sig medborgarna in i politiken och vitalisera demokratin.

I en liten by, vi kan kalla den Strängnäs…

så bodde det en mormor, eller två faktiskt. Mormor 1 hette kanske Maria, eller kanske Eva, och det gjorde Mormor 2 också. De två bestämde över var sin klubb, vi kan kalla dom Barn- och utbildningsnämnden och Valnämnden.

Mormor Marias klubb bråkade och höll på, eller nästan halva klubben gjorde det. Den andra halvan bestämde sig för att den kloka regeringen inte alls varit så klok. ”Det var bättre förr!!” sa de och läste lagen från 70-talet istället. Där stod det klart och tydligt… folket kan inte bestämma något, folket får inte säga något och glöm folkomröstningar… vadå Folkinitiativ? Pah! Sådana nymodigheter är inte gammelmoderatiskt eller sossegrått!

Mormor Evas klubb var också bråkiga, till och med lite mer bråkiga. De tyckte att den kloka regeringen skrivit klokt. Det stod ju att 2/3 av fullmäktige kunde stoppa ett folkintitiativ från att bli en sådan där besvärlig folkomröstning.

– Det står här i underlaget att den ju kommer att kosta lika mycket som en reklamfilm på stationen (100 tusen kronor)!!! Eller dubbelt så mycket som de årliga underhållskostnaderna för den där erekt… erh… stela saken som pek… ahh.. utsiktstornet som en annan klubb tvingat på oss… fast på bara ett år!!.
– Hugaligen… det låter dyrt!
– För att inte tala om hur jobbigt det är att fixa fram röstkort, och valsedlar, och personal… eller… vänta? … det är ju val! Om vi gör det samtid..
– SSHHH!!!
– Låt oss nu titta på alla faktorer, som mormor Eva säger, och då barn ser vi ju att det är dyrt och opraktiskt och en massa annat viktigt så det är klart att det inte ska bli en folkomröstning! ELLER HUR!
– För övrigt kommer vi ju ändå att strunta i den (och folket) så då kommer de ju bara bli ledsna om de får rösta först. Det är ju inte så kul att bli ignorerad. Då är det bättre att vi inte ger dem några förhoppningar genom en folkomröstning.
– Ja! den är ju dyr och besvärligt också! och för övrigt tycker jag att skollokalsutredningen var jättebra så vi behöver inga åsikter från folket!

I den lilla byn fanns också en jägare, vi kan kalla honom Jacob. Jägaren hade ett egen klubb, han kallade den för Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen läste lagen….
– Men!? Det står ju här i lagen att fullmäktige får rösta nej. Då föreslår vi det!


– Varför?
Det är ju bara meningen att använda om man vill rösta om något olämplig, som att anställa någon annan som kommunchef, eller något som fullmäktige säger huh!? om (som att måla Strängnäsbron blå, vilket ingen förstår), eller något som folk blir kränkta av (som att utropa majoriteten-suger-dagen) som man ska säga nej till folkomröstning. Det var ju meningen att folkinitiativ skulle leda till folkomröstning. Det var ju det Regeringen skrev. Tänk nödbroms!

– Jamen de blir ju så ledsna sen när de röstat och vi struntat i dem och redan beslutat tvärt om.
– Va?!
– Sen får vi ju säga nej! NEJ! Enlig lagen får vi säga nej, nej! NEEEJ! NEJ! NEPP! NEJJJ!

Snipp snapp snut så var inte alls sagan slut…. för sen kommer fullmäktige. Där bestämmer den stora snälla vargen, han vill nog att folket ska rösta (om inte annat för att han inte tyckte att skollokalsutredningen var något bra).

[och även om sagan är lite vinklad så är den skrämmande sanningsenlig]

Om ni läst så här långt och vill veta mer om folkomröstningar och om detta ärende så har vi skrivit andra saker i en mer seriös ton.

Anteckning till protokollet KS 31 jan (angående BUNs underlag till folkinitiativärendet)

Strukturerat kring folkinitiativ (med koppling till ärendet och nämnderna)

Ser S och M medborgarna som en belastning utan kompetens?

Vi stödjer folkomröstning!

Majoriteten får alltid den opposition som den förtjänar!