Skip to main content

Etikett: Motioner – Interpellationer

Äldre kvinna som sitter och tittar på en kvinnlig omsorgspersonal som har händerna på kvinnans axlar

Interpellation – Hemtjänsten, vad är det som kostar?

Vi fortsätter att hålla fokus på frågan om hemtjänstens kostnader, arbetssituation och arbetsmiljö/sjukfrånvaro. Majoritetens (S+M) enkla svar att den kommunala utföraren har för många anställda är ett allt för enkelt svar. Att svara på varför det är så är då avgörande för att förstå om, vad, eller vad som är rimligt att göra åt det samt inte minst vilka effekterna av nedskärningar blir.

När vi under våra undersökningar sett att flera privata utförare har lika mycket tilldelad brukartid per anställd som den kommunala utföraren så vill vi ha ett bättre svar än att ospecificerade osthyvelsbesparingar är lösningen.

Därför så har vi lämnat in en till interpellation.

Frågor till Socialnämndens ordförande.

Hemtjänsten har under flera år, i princip ända sedan införandet av LOV, varit en fråga för nedskärningar, kostnadsfrågor och hög sjukfrånvaro. Trots detta så får jag intrycket av att det finns hål i informationen och frånvaron av en sammanhängande analys är påtaglig.

Vi har sett konsultrapporter som i princip bara konstaterat att hemtjänsten kostar mer än vad kommunen vill att den ska göra. Vi och andra partier har ställt interpellationer som täppt till hål, men fortfarande kvarstår många frågor. Det finns nu rätt många bitar men den  övergripande analysen och det färdiglagda pusslet saknas, så jag vill fortsätta att fylla på bitar.

Det duger inte att bara säga att det kostar för mycket, speciellt inte när exempelvis kostnadsfördelningen mellan hemtjänst och särskilt boende är så kraftigt förskjuten som den är i Strängnäs jämfört med många andra kommuner.

Därför ställer jag följande frågor.

Vad har …

  1. totalt antal biståndstimmar per antal operativa anställda (sjukvårdsbiträden, undersköterskor)
  2. totalt antal brukare per antal operativa anställda
  3. de overheadkostnader som belastat hemtjänsten
  4. de totala transportkostnaderna
  5. totalt antal körda km

… varit under åren 2015, 2016, 2017 och 2018?

David Aronsson
Vänsterpartiet Strängnäs

Äldre kvinna som sitter och tittar på en kvinnlig omsorgspersonal som har händerna på kvinnans axlar

Äldre kvinna som sitter och tittar på en kvinnlig omsorgspersonal som har händerna på kvinnans axlar

Vilken inverkan har LOV på hemtjänsten?

Vi kommer att under en tid framöver genom kontakter med hemtjänsten, utifrån underlag vi själva hämtar, genom interpellationer och genom opinionsarbete granska och ifrågasätta LOV-systemet, för vi ser att hemtjänsten skulle behöva ett annat system. Ett system där personalen hinner att ge brukarna den hjälp de behöver, hinner förflytta sig mellan brukarna och ändå hinner med sina lagenliga raster och nödvändiga pauser. Det här är en text som bygger på en interpellation som kommer upp på fullmäktige i februari 2019.

Socialnämnden granskar alla LOV-utförare en gång per år. Jag har nu läst igenom och försökt analysera vad granskningarna egentligen säger om situationen i hemtjänsten avseende LOV-systemet. Jag begärde ut genomförda granskningar mellan 2014-2018, rapporten 2014 saknade däremot sifferunderlag.

När jag tittade på rapporterna så syns samma tendens som alltid i valfrihetssystem, den kommunala utföraren har mer formell kompetens.

Lägre formell kompetens hos de privata utförarna

Det finns ett krav på formell kompetens i Strängnäs kommuns LOV-system.

Av utförarens tillsvidareanställda och visstidsanställda med anställning tre månader eller längre ska minst 65 % ha kompetens som undersköterska, alternativt vara utbildad i pedagogik, behandlingsarbete eller liknande.
[LOV-underlag 2019, punkt 8.6]

Socialnämnden följer upp de anställdas kompetens årligen, men bedömer den utifrån hela utförarkollektivet inklusive den kommunala utföraren. Sedan 2015 har detta då varit över 65 %. Anledningen till den aktuella interpellation var just att jag såg i 2018 års granskning att kraven ansågs uppfyllda trots att två privata utförare ligger på 41 % respektive 31 % i andel undersköterskor. Det samma gällde 2016 och 2017 när en annan utförare var nere på 50 % (2018 låg de på 60 %).

Utifrån underlaget i granskningen gjord oktober 2018 så kan man se att för första gången så ligger totalandelen för de privata utförarna under 65 %. För kommunen låg ett av de nya distrikten under gränsen (58 %) men i medel är kommunen på 75 % (de nya är sammanslagna i grafen för att kunna jämföra med tidigare år).

Som ni kan se på grafen ovan så har två utförare haft en stadigt nedåtgående trend på andelen undersköterskor bland den långtidsanställda personalen. Anledningen till att man misslyckas rekrytera när andra klarar det har förstås flera olika anledningar, rykte, arbetsförutsättningar, personalgruppens befintliga sammansättning, personalförmåner, lönenivå etc. Det kan också vara en rent statistisk effekt ifall man tappar en enda undersköteska i ett litet bolag, men det är inte fallet denna gång som man kan se på antalet tilldelade biståndstimmar per månad.

Det man ser i omsorgssektorn liksom i skolan är att de privata utförarna har lägre formell kompetens bland sina anställda, det kan mycket väl ha att göra med lönenivåerna. Det finns flera indikationer på att privat anställda har lägre löner eller har ofördelaktiga arbetstider (se exempelvis detta https://www.kommunal.se/nyhet/anstallda-i-privat-aldreomsorg-har-lagre-lon-och-samre-villkor).

Med medellön för Strängnäs kommun för Undersköterska respektive Vårdbiträde så skulle de privata utförarna som ligger lägst i andel undersköterskor spara nära 150 tkr per år i sänkta lönekostnader jämför med 65 % kravet och drygt 300 tkr per år jämfört med de flesta kommunala distrikten. Det är förstås inte mycket pengar för en utförare med 1 500 timmar i månaden, totalt är det närmre 1 miljon kr per år som kommunen betalar i lönekostnader för att ha högre formell kompetens hos de anställda än de privata utförarna (om de anställda kan antas ha medellöner för omsorgen i Strängnäs enligt Kommunals underlag).

Ineffektiv logistik

När det är fler utförare som levererar hemtjänst i samma områden så leder det till en ineffektiv logistik. Det blir längre mellan brukarna (eftersom man då och då åker förbi någon annan utförares brukare), mer tid i bil i förhållande till tid hos brukaren. Kommunen ersätter inte den tiden för någon utförare. Den kommunala hemtjänsten har problem med kostnaderna i förhållande till ersättningen, och förstås med sina höga sjuktal.

En av de större utförarna har i oktober tilldelats 149 timmar per månad och anställd (fast och tillfälligt anställda på minst 3 månader, enligt LOV-underlagets definition).  De flesta andra utförare ligger omkring 100 timmar. En normal heltidsmånad är drygt 160 timmar.

Det betyder att andelen transporttid för denna utförare, eller antalet timanställda som faller ur statistiken, är helt annorlunda än för övriga utförare eftersom de kan lägga 50 % mer tid per långtidsanställd personal än övriga utförare.

Vad vi vill veta den här gången

Så därför ställer vi dessa frågor till Socialnämndens ordförande.

  1. Gäller inte LOV-kraven för specifika utförare under varje specifikt år som det står i LOV-underlaget?
    [Uppenbarligen så har nämnden sett utförarna som en grupp och bedömt på helheten vilken kompetens som brukarna som grupp får hjälp av, en granskning utifrån brukargruppsperspektiv och inte utförarperspektiv]
  2. Vilken typ av avvikelse från de uppställda kraven på LOV-utförare skulle behövas för att nämnden ska kräva korrigerande åtgärder?
    [Det finns bristen på undersköterskekompetens, men även andra delar brister mer eller mindre mycket. Vilka krav ställer egentligen nämnden på de privata företag som vill tjäna pengar på våra äldre och personer med funktionsnedsättning?]
  3. Anser du att det är en allvarlig avvikelse när utförare inte uppfyller ett formellt kompetenskrav och under lång tid misslyckas med att hantera avvikelsen genom nyrekryteringar (trots att andra utförare klarar det)?
    [Helt enkelt… vad har kraven på utförarna egentligen för betydelse?]
  4. Har du eller presidiet granskat hur mycket tid som tilldelas LOV-utförare så att det går att säkerställa att brukarnas tid inte används för transport-/spilltid?
    [Hur ser man till att utförare inte får mer uppdrag än vad de klarar av? Hur säkerställer nämnden att det finns tillräckligt med anställda för att utföra jobbet?]

David Aronsson
Vänsterpartiet Strängnäs

Interpellation – Vilket särskilt stöd ges?

Frågor till Barn- och utbildningsnämndens ordförande.                                      Kommunfullmäktige 29 oktober 2018

Andel behöriga till yrkesprogram har för Strängnäs kommunala skolor den senaste mandatperioden sjunkit från 84,5% till 78,5%. Det genomsnittliga meritvärdet för kommunala skolor har sjunkit från 213,9 till 206,5. Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är på några skolor år 2017/18 inte mer än runt 60%.

Om en elev befaras inte uppnå kunskapskraven i ett ämne ska enligt Skollagen extra anpassningar göras, dvs åtgärder som inte är omfattande och som kan göras av läraren i klassrummet. Om det inte räcker, ska behovet av särskilt stöd utredas skyndsamt. Det särskilda stödet ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram som talar om vad, hur, av vem och när relevanta åtgärder ska utföras. Det ska också följas upp ofta för att se om åtgärderna gör att eleven uppnår kunskapskraven.

Enligt den av revisionen beställda rapporten Granskning av insatser för elever i behov av särskilt stöd 2015/16 ges särskilt stöd till alla elever som behöver det, men inte alltid omgående, eller i den form eller omfattning som behövs.

För många av de nior som gick ut den kommunala skolan 2017/18 konstaterades redan i sexan att bara 70,5% av dem uppnådde kunskapskraven i alla ämnen. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår idag inte att analysera förekomst och kvalitet på det särskilda stödet.

Därför ställer jag följande frågor.

  1. Hur många elever i den kommunala skolan har särskilt stöd?
  2. Hur är det särskilda stödet fördelat mellan årskurser?
  3. Hur är det särskilda stödet fördelat på
    • enskild undervisning?
    • särskild undervisningsgrupp?
    • anpassad studiegång?
    • studiehandledning på modersmålet?

Catarina Hellmark
Vänsterpartiet Strängnäs

Bild på Catarina

Interpellation och internkontrollkritik – När kommer arbetet mot trakasserier att bli allvar?

Vi har flera gånger tidigare lämnat in förslag och frågor gällande den undermåliga styrningen av skolornas och andra kommunala verksamheters arbete mot kränkande särbehandling och sexuella trakasserier. Det har vi nu gjort igen med mandatperiodens första interpellationer.

Tre interpellationer från V (två om trakasserier och en om särskilt stöd)

Vi vill veta när kommunen kommer att styra upp arbetet. Det duger inte att de övergripande styrdokumenten år efter år fortsätter vara lassgamla och inaktuella. Det ger inte signalen om ett prioriterat område och ger ingen ram åt skolledningar och andra chefer när de ska hantera trakasserier i sina verksamheter.

Det blev ju inte bättre att den bild vi fått från skolungdomar bekräftades i Barn- och utbildningsnämndens internkontroll. Hanteringen av trakasserier och kränkande särbehandling fungerar inte så bra som det ska. Rutiner följs inte och de övergripande (inaktuella) dokumenten fokuserar inte på att stötta den som utsatts. Elever berättar för oss om att det tar månader efter anmälan innan det faktiskt händer något. Då är det inte konstigt att eleverna avstår från att anmäla!

Från Kommunstyrelsens underlag:
”Diskriminering och kränkande behandling

Granskningen av antalet anmälda kränkningar i DF-respons har jämförts med elevernas svar på enkätundersökningen som utförts vid respektive grundskola våren 2017. Eleverna har svarat på om de har utsatts för kränkningar i skolan och om de har berättat detta för någon vuxen. Resultat av elevernas svar på enkäterna jämfördes med antalet anmälda kränkningar och visade att det borde finnas fler anmälda kränkningar i DF-respons. Att det råder differens mellan enkätsvaren och anmälningar kan tyda på att eleverna inte berättar för en vuxen att de känt sig kränkta. Avvikelse.

Åtgärd: I samband med läsårsstart 2018/19 kommer verksamheterna få en påminnelse om de rutiner som finns framtagna för utredning av kränkande behandling. Utbildningskontoret hade under vårterminen 2018 även en utbildning för för skolcheferna i dokumentation, utredning och rutiner vid kännedom om kränkande behandling.” (KS 31/10 Internkontroll)