Skip to main content

Etikett: Motioner – Interpellationer

Att upphöra med elevpengssystemet

Skrivet av David den . Postad i Kommentarer och uttalanden, Skolpolitik.

Innan du börjar läsa detta och om du sedan väljer att leta vidare och trassla in dig i frågan så kan det vara väl värt att fundera över om vad som egentligen är skollagens syfte… att främja barnens intressen, inte ägarna av friskolor… och hur väl det tillgodoses i en kommun som har ett elevpengssystem enligt Strängnäs modell.

Lika tillgång till utbildning

8 § Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag.
I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Likvärdig utbildning

9 § Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.

Särskild hänsyn till barnets bästa

10 § I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år.
…

Majoriteten (eller förstås i praktiken förvaltningen) har fått den irriterande vanan att åberopa lagstiftning som om deras tolkning är lagens formulering.

Vad det gäller folkomröstningsbeslutet så ser jag det som ett direkt feltänk. I beredningssvaret på vår motion om att elevpengssystemet ska upphöra så är det mer en tolkningsfråga om vad de egentligen menar, eftersom de skriver sin som jag ser det felaktiga tolkning av lagtexten som slutsats, men även har med en nästan ordagrann layoutändrad lagtext..

Problemet här blir då att majoritetens egen tolkning/förenkling av lagstiftningen lurar fullmäktigeledamöterna att tro att vårt förslag är lagtekniskt omöjligt.

Lagstiftningen Majoritetens tolkning
38 §…
Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundskolan.		 Skollagen bestämmelser om offentliga bidrag på lika villkor gäller sedan 2010. Kortfattat innebär det att för motsvarande verksamhet i enskild regi ska det utgå samma ersättning som för verksamhet i kommunal regi.

 

Vad vi föreslår i motionen är att elevpengssystemet upphör… systemet upphör. Skolpeng måste utgå enligt lag och förordning och lokaldelen av den ska vara baserat på kommunens kostnad per elev om det inte finns särskilda skäl, men det gäller fristående skolor. Även med vårt förslag så blir den per definition kraftigt volymsberoende eftersom förväntade kostnader till stor del är volymsberoende, man får anta att antal elever påverkar hur många böcker man måste köpa in hur många lärare som behövs, etc.

Det finns däremot inget krav om att skolpengssystem enligt Strängnäs modell måste användas!

Lagen är väldigt tydlig med att det är den kommunala budgeten som ligger till grund för ersättningen (=skolpengen) till fristående huvudmän. Den kommunala budgeten är inte specifierad i ”per elev”. Oavsett hur den interna fördelningen sker mellan de kommunala skolorna och på vilket sätt den sker så ska de fristående skolorna få en ersättning som baseras på budgeten.

Visst finns det sätt att korrigera elevpengssystemet så att det blir mer rationellt. Vi tycker däremot att det blir för stelbenta system.

Vad vi föreslår är att det statiska och felframkallande elevpengssystemet tas bort och skolans ersättning budgeteras utifrån det som skolförordningen specificerar (se nedan)… Så att skolor som exempelvis får större kostnader per elev pga suboptimala klassstorlekar eller sjunkande elevantal kan kompenseras för det på ett flexibelt men likvärdigt sätt.

Det är även fullt möjligt att skolorna (kommunala eller fristående) istället ska ersättas för sina faktiska lokalkostnader. Det skulle vara en logisk fortsättning på vad vi föreslår.

Allmänt om grundbelopp

4 § I 9 kap. 20 §, 10 kap. 38 § och 11 kap. 37 § skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Vid tillämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för
1. undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter, undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,
2. lärverktyg avse kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader,
3. elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser,
4. måltider avse kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader,
5. administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet,
6. mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp), och
7. lokalkostnader avse kostnader för hyra, driftskostnader, inventarier som inte är läromedel, kapitalkostnader i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering.

David Aronsson
Gruppledare KF, V Strängnäs

Vad vi pratade om på senaste gruppmötet

Skrivet av David den . Postad i Medlemsinfo.

Bara för att ni som inte var med och ni som skulle kunna vara intresserade av att vara med ska kunna se vad vi pratade om senast så får ni här lite insikt i lokalföreningens inre liv…

I går kväll (23 februari 2012) hade vi gruppmöte där vi diskuterade lokal politik och annat smått och gott…

Vi var 11 personer som med hjälp av en macka var höll ut mellan 19:30 och 23:00.

På dagordningen stod framför allt rapport och genomgång av de nämnder vi är representerade i samt förstås KS och KF. Detta till synes småtråkiga innehåll blev en livlig diskussion om flera ärenden i olika nämnder (kultur, social, BUN) allt från folkomröstningen om skolans stadieindelning till verksamhetsområden för kommunalt VA (dvs vilka områden med egna vatten- och avloppslösningar som ska få möjlighet/tvingas att anslutas till kommunalt VA).

Vi stödjer för övrigt utan reservationer kravet på folkomröstning. Frågan är möjlig att rösta om och rätt antal personer har begärt att den ska genomföras. För oss är det en fråga om demokratisk hederlighet. Att majoriteten nu genomför en stor omorganisation av personalen och eleverna samt genomför fysiska förändringar i skolmiljön när inget tyder på  något annat än att det blir folkomröstning i frågan i höst är inte i linje med vad vi tycker är rationellt eller ett agerande som inspirerar till politiskt aktivitet och stärker förtroendet för den lokala politiken (agerandet antyder att majoriteten oavsett utgång av folkomröstningen tänker strunta i resultatet).

I övrigt funderade vi på hur vi bättre ska nå ut till strängnäsborna, och då kanske speciellt de områden där vi inte klarat att vara så aktiva hittills. Vi ökar i medlemsantal och vi känner av en stärkning i opinionen… det ger en styrka och optimism som vi nu ska hålla igång på bästa sätt. Ni kan ju se detta inlägg som en första liten del av att vi nu bli mer aktiva.

Motion: Motion angående att upphöra med elevpengsystemet

Skrivet av David den . Postad i Politiska dokument, Skolpolitik.

Motion angående att upphöra med elevpengsystemet

Vi har idag en situation där flera skolor lider av elevkullar som inte är i optimal storlek, en situation som skapas av det nuvarande finansieringssystemet. Systemets utformning med en i princip fast summa pengar per elev innebär att t.ex. Stallarholmsskolan och andra skolor som inte är fulla till kapacitet riskerar att få problem.

Nedskärningar i skolverksamhet skapar en negativ och orolig stämning, vilket gör att föräldrar (och elever) söker sig bort från drabbade skolor. Detta har hittills i princip uteslutande drabbat de kommunala skolorna eftersom de från början varit utsatta för ett omvandlingstryck. Detta på grund av att Skolverket på ideologisk beställning tvingat kommunerna att acceptera överetablering av skolor. I och med förändringar i elevkullarnas sammansättning kan problemen även drabba de fristående skolorna, om de (gör en missbedömning och) expanderar bort sina köer.

Vi i Vänsterpartiet tror inte att det är möjligt att korrigera systemet i tillräcklig omfattning. Det måste helt enkelt upphöra som finansieringsmodell.

Det är fullt möjligt att behålla ett fritt skolval (om man av ideologiska skäl så önskar) och en jämlik behandling av elever och verksamhetsutövare med en traditionell budgeteringsmodell där skolorna (även de fristående) får motivera sina kostnader och intäkter i ett budgetförslag, som efter beredning fastslås av nämnden. Det innebär kanske lite mer administration för att kontrollera underlaget i budgetförslagen men det skyddar eleverna från effekterna av ett finansieringssystem med inbyggda effekter som havererar deras skolor.

Likaså kan effekter av lokalinvesteringar lösas på ett verksamhetsoptimalt sätt, vilket i nuvarande system framstår som svårt.

Därför yrkar jag att:

  1. Budgetering och resursfördelning utifrån elevpengssystemet upphör i och med budgetering för år 2012 och att det från budget för år 2013 ersätts med ett traditionellt budgeteringssystem baserat på enskilda verksamheters förväntade kostnader och intäkter.

_______________

David Aronsson
V Strängnäs

Motion: Salsa

Skrivet av strangnas den . Postad i Politiska dokument.

Motion angående Salsa och likvärdighetsgaranti

Vi har en del små och stora problem i Strängnäs kommun. Ett av dem är en överkapacitet på skollokaler och ett annat en socioekonomisk segregering av elever. Dessa problem består bland annat i att det inom nuvarande och föregående majoritet accepterade skolfinansieringssystemet gynnar privatskolor som av olika skäl ofta får elever med en mer studieinriktad hemmamiljö, och som också lättare kan optimera sin skol- och klasstorlek.

Jag anser att elevpengsmodellen som sådan är fullständigt olämplig för en verksamhet som ska var stabil i sin natur och som kräver långsiktigt tänkande. Det hindrar dock inte att vissa aspekter kan förbättras för att dämpa de mest destruktiva effekterna.

2009 avsattes 14 Mkr till Salsa och 13,3 Mkr för likvärdighetsgarantin. Jag anser att detta är alldeles för lite för att motverka de effekter de uppenbara och tydligare skillnaderna i elevers hemsituation och bakgrund har på olika skolors resultat. För 2010 föreslås också en minskning av pengar för likvärdighetsgarantin till förmån för Salsa.

För att den statistikmodell som används för Salsa-resurser tydligt ska kunna lyfta de skolor som inte når målen så måste det ske via en kompensatorisk princip. Att tro att bra skolor blir bättre om de får mer pengar eller att dåliga skolor anstränger sig mer om de får mindre pengar är ett hån mot hårt arbetande lärare och skolledare som liksom de flesta vill göra sitt jobb så bra som möjligt.

Därför föreslår jag fullmäktige att besluta att…

  1. 9% av Barn och utbildningsnämndens budget avsätt för fördelning enligt gällande socioekonomiska modell.
  2. 3% av Barn och utbildningsnämndens budget avsätts för uppfyllande av likvärdighetsgarantin.

David Aronsson
Vänsterpartiet