I samband med gallringarna och föryngringsavverkningarna i Lötområdet uppmärksammades vi på kommunens skogsvårdsplan för de kommunalägda skogsområdena.
I området har en variation på åtgärder gett allt från orörda områden och naturvårdshuggning till rena kalhyggen. Det är uppenbart att kommunen och Mellanskog värderar delar av skogen olika inom ett så relativt begränsat område. Det är förstås något som vi uppskattar. Kommunen ska vara en ansvarsfull skogsägare. Syftet med all kommunal verksamhet måste vara långsiktighet.
I skogsvårdsplanen finns områden betecknade med huggningsklass S3. Det är skog som är mogen för avverkning, som ofta är 120 år eller äldre (200 år den äldsta i planen), men där man undviker avverkning av naturvårdsskäl.
Dessa skogsområden är ofta hemvist för rödlistade arter och ger ibland ett urskogsliknande intryck för de personer som går i skogen. Det gör dem viktiga både som natur- och som friluftsområde.
De aktuella områdena är ibland naturvårdsområden och klassade som värdefulla av Skogsstyrelsen, några omfattas av Natura 2000-lagstiftningen. Istället för att kommunen endast förlitar sig på ansvarsfulla förvaltare och en skogsvårdsplan för de S3-områden som inte har lagstiftningsskydd så vill vi att dessa områden får ett bättre skydd.
Vi yrkar att:
Alla kommunens avdelningar i skogsvårdsplanen med huggningsklass S3 inventeras avseende rödlistade arter.
Minst 10 av de mest värdefulla S3-områdena avsätts som kommunala naturreservat med naturvårdsyfte.
David Aronsson Sandra Blanksvärd Peter Hjukström
Vänsterpartiet Strängnäs
Historia är ett ständigt aktuellt och engagerande ämne. Dessutom är historia en viktigt del i kommunens varumärke. Jämställdhet är en av de mänskliga rättigheterna. Kvinnor och män ska kunna ha frihet att kunna ta del av kommunens historia på samma villkor.
En kommun ska företräda alla invånare även när det kommer till deras historia, exempelvis både kvinnor och män eller nyinflyttade och de som bott här länge.
Ett exempel på när det inte riktigt fungerat att skapa extern kommunikation som lyfter fram alla grupper i kommunen är texten om Strängnäs historiska årtal på kommunens hemsida. Där namnges inte en enda kvinna, däremot 7 män. Perspektivet kan även tolkas som väldigt gammalmodigt där det som räknas som viktiga årtal är mestadels sådant som har med beslutsfattare och infrastruktur att göra. Ett så begränsat urval stänger också ute större delen av alla de som levde och verkade i kommunen i historisk tid och även idag.
En text med en mer utförlig beskrivning av Strängnäs historia med ett brett perspektiv och ett syfte att ge besökare/nyinflyttade/intresserade en känsla för var kommunens rötter finns kan ge förutsättningar för att inkludera fler grupper. Som kommuninnevånare upplever vi det som ojämställt och odemokratiskt och vill att texten/sidorna omarbetades för att inkludera fler Strängnäsinvånares historia, både vi som lever här idag och de som levat och verkat i staden förr.
Vi yrkar att:
Styrdokument för jämställd kommunikation av kommunens kultur och historia för verksamheter som Multeum och kommunens aktivitet på internet tas fram.
Historiasidorna på kommunens hemsida utvecklas så att alla grupper kan känna sig inkluderade och en mer komplett bild av kommunens historia beskrivs.
David Aronsson Sandra Blanksvärd Peter Hjukström
Vänsterpartiet Strängnäs
”Skolan ska vara organiserad på ett sätt som överensstämmer med att eleven är i fokus från förskolan vidare till grundskolan och genom gymnasiet.
Varje barn ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. …
Möjligheten att utöka vistelsetiden för de barn i förskolan som i dag har rätt till 15 timmar ska utredas.” – Majoritetsförklaringen 2014
Vi delar majoritetens syn på förskolan som en naturlig del av skolan. Förskolan är avgörande för en bra pedagogisk start på elevens väg genom skolan. Förskolan är en plats för lärande och social kunskap. Det ska inte (längre) ses som en plats där föräldrar lämnar sina barn för att kunna förvärvsarbeta eller studera utan som en del av barnets väg till att få godkända betyg med sig från gymnasiet. Utifrån det ställer vi oss frågande till varför elever vars föräldrar är föräldralediga med ett av elevens syskon eller är arbetslösa har nedsatt vistelsetid till 15 timmar per vecka.
Från kommunens hemsida: ”Rätt till barnomsorg
har barn från 12 månaders ålder till förskoleklasstart vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar.
har barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling.
har barn till föräldrar som är arbetssökande. Vistelsetid är max 15 timmar per vecka.
barn till föräldrar som är föräldralediga med nytt syskon. Vistelsetid är max 15 timmar per vecka.” (Enligt uppgift från förvaltningen så är vistelsetiden för personer med sjukersättning begränsad till sjukersättningens omfattning)
Vi anser att Strängnäs ska sälla sig till ett flertal kommuner i Stockholms och Uppsala län och införa en längre vistelsetid än 15 timmar. Vi föreslår att den maximala vistelsetiden fastställs till 6 timmar per dag (30 timmar per vecka).
Förslaget innebär sannolikt ett ökat antal barn på förskolorna vissa tider/dagar jämfört med idag. Fördelning av resurser sker idag baserat på antal barn, inte utifrån vistelsetid. Det gör att förskolan får samma ersättning för ett barn med nedsatt tid som för ett barn på heltid. Det gör att förslaget inte har några ekonomiska effekter för förskolorna. Vid en förväntad övergång till ersättning för vistelsetid kommer förslaget snarare dämpa effekten av en sådan förändring för enskilda förskolor med många barn med nedsatt tid (när dessa går upp i tid). Vår bedömning är att de pedagogiska fördelarna vida överväger mot eventuella negativa effekter av förslaget.
Vi yrkar att
Reglerna för rätt till förskola ändras så att alla barn mellan 1-5 år har rätt till en vistelsetid på upp till 6 timmar per dag/30 timmar per vecka, även om föräldrarna inte förvärvsarbetar eller studerar på heltid.
Skolverket har i rapporter påpekat den ökade betydelsen av socioekonomiska faktorer, både som förklaringsmodell för försämrade skolresultat och sjunkande läsförståelseresultat. Föräldrarnas utbildningsnivå är den faktor som allra tydligast påverkar betygsutfall för eleven.
I studier har Skolverket noterat att undervisningen har förändrats till att bli mer generell, tvärt emot tanken med de förändringar som gjordes under nittiotalet. Det gör att elevens behov av stöd i hemmet ökar och föräldrarnas förutsättningar att leverera det stödet blir då avgörande.
Skolan har genom de beslut som tagits på nationell och delvis på lokal nivå blivit mer segregerad. En segregerad skola förstärker fortsatt segregering när exempelvis föräldrar med akademisk utbildning i större grad sätter eleverna i skolor med större andel föräldrar med den bakgrunden.
I Strängnäs stad har skillnaden mellan de kommunala 4-9-skolorna och motsvarande friskolor blivit mycket stor avseende vissa socioekonomiska faktorer.
AndelFlickor (%)
Andel med utländsk bakgrund (%)
Föräldrar med eftergymnasial utbildning (%)
Meritvärde VT 2013
Uppnådde målen VT2013
Paulinska skolan
43
32
37
204
65%
Karinslundskolan
47
21
37
Friskolan Asken
46
6
66
231
95%
Europaskolan Rogge
54
10
63
239
88%
Strängnäs montesoriskola
57
11
80
241
87%
SALSA-modellen är ett sätt att fördela resurser. Strängnäs använder en modell framtagen i samarbete med bland annat Uppsala. Den tar hänsyn till faktorerna nedan.
Andel nyinvandrade elever, fördelat på 3 grupper (0-2 år, 3-6 år, >6 år eller inte invandrad)
Vårdnadshavarnas utbildningsnivå, fördelat på 3 grupper (förgymnasial, gymnasial, eftergymnasial eller högre)
Ekonomiskt bistånd (har/har inte)
Sammanboende vårdnadshavare (bor med båda/bor med en eller ingen)
I budget för 2014 fördelades totalt 16,8 miljoner genom SALSA-modellen till grundskolor i kommunen. Totalt uppgick verksamhetsområdet grundskolor till 355 miljoner. SALSA-fördelningen uppgick alltså till 4,7%.
De stora skillnader som finns mellan skolorna, där vissa skolor har dubbelt så mycket föräldrar med akademisk utbildning, kan inte motverkas med en ekonomisk korrigering som är så liten som 5%.
För enskild elevpengstilldelning varierade tilldelningen som mest med drygt 16 tkr per år, det är ca 20% av det totala grundbeloppet.
Vår bedömning är att den stora segregation som skett i skolorna i Strängnäs (och då främst i Strängnäs stad, men även kommunövergripande) inte motverkas i tillräcklig grad. Den stora skillnaden mellan skolorna i andel elever som klarar målen pekar på att kommunen inte kan leverera en kompensatorisk skola.
För att korrigera för det större behovet av lärartäthet och elevstöd samt för högre lärarlöner som attraktionsmedel så anser vi att SALSA-andelen av elevpengen måste öka.
En ökning av SALSA-andelen till 8% skulle under år 2014 ha medfört en fördelning av ca 30 miljoner baserat på socioekonomiska faktorer.
Vi yrkar att
SALSA-andelen av verksamhetsområdet Grundskola ökas och fastställs till 8% för år 2015
SALSA-andelen av verksamhetsområdet Grundskola ökas och fastställs till 10% år 2016, 12% år 2017, 14% år 2018. Denna fördelning bibehålls till dess att kommunfullmäktige tar ett annat beslut.
En utvärdering av skolans kompensatoriska funktion genomförs årligen och redovisas som en del av årsredovisningen.
David Aronsson (V) Sandra Blanksvärd (V) Peter Hjukström (V)