Etikett: KF

Budgetdebatt

Skrivet av strangnas den 27 november, 2012. Postad i Kommentarer och uttalanden.

Vänsterpartiets budgetförslag är annorlunda från majoriteten och från oppositionen på flera punkter och viktiga principer. Detta är i princip vad David Aronsson sa som argument för Vänsterpartiets plan (direkt från stödanteckningarna), skillnaden mellan tänkte-säga och faktisk-sa är större än vanligt denna gång. Planen hittar du här, Vänsterpartiets förslag

Då var det dags för budget och årsplan igen. Vi presenterar som vanligt en plan som inte baseras på majoritetens förslag utan på 2012 års budget och förstås på vad vi vill göra.

Tyvärr har vi ju tappat hälften av stödet för vårt förslag eftersom Ebbe, Tanja och Björn är och lyssnar på Jonas Sjöstedt i kommunhuset istället för på oss… men det går förstås ungefär som vanligt ändå.

Majoriteten har som tagit fram en årsplan och budget som förefaller väl genomarbetad… med lagom mycket information och en hel del bra målsättningar.

Däremot saknas någon jag gärna skulle ha sett… nämligen hur man ska klara målen med de stora nedskärningar som man föreslår.

Fast först en annan sak… där Jens och jag inte riktigt ser samma sak. [Kommunstyrelsens ordförande Jens Persson påpekade, i sitt anförande, de små skillnaderna mellan det preliminära förslaget i juni och det slutliga]

När jag tittade på förslaget från KS så blev jag för en sekund eller två lite glad. Det såg ut som om majoriteten faktiskt hade lagt mer pengar till socialnämnden jämfört med den preliminära budgeten i juni.

”Det var som sjutton, har de insett att det inte går”… tänkte jag… innan jag upptäckte att alla nämnder fått en hel del mer pengar och jag förstod att något var konstigt.

Jämför de olika inrutade siffrorna på respektive budgetversion ovan.

Det hade visst något att göra med hur bland annat löner hanterats, därav avvikande siffra för budget under 2012. Väldigt förvirrande för oss stackars oppositionspolitiker och vad jag förstår rejält besvärligt för förvaltningen. Ännu värre blev det av att det beräkningsunderlag vi fått ut inte var uppbyggt på samma sätt, som tur var fick vi en korrigering när jag påpekade det.

Att blanda budgethantering och lönepolitik är ingen höjdare.

Att skolresultaten snarare går nedåt än uppåt och att det finns ett stort tryck i skolfrågan har väl ingen missat. Uppenbarligen har oppositionen inte gjort det iallfall.

Om ni undrar vad ”SD korr” är för något så är det den snälla tolkningen av SD:s skrift. Nämligen en uträkning av vad de skriver snarare än vad de själva räknat ut. Går man på deras budgettabell så får ni dra bort 15 miljoner… och 40 miljoner på socialnämnden. I valet mellan ”fullständigt oseriöst” eller ”kan inte räkna” så valde jag… utifrån andra beräkningar i deras text, kring avtal och sånt… alternativet ”kan inte räkna”… SD själva kanske förklarar vilken man ska välja.

I vårt förslag finns extra pengar utöver bibehållen kvalitet till en till stödtjänst till vid resurscentrum, som mest 5,3 barn per årsarbetare inom förskolan och minst 8,1 lärare per 100 elever i grundskolan. Vi vill också lägga 3 miljoner på ökad personaltäthet på fritids.

Majoriteten ligger ett antal miljoner under det som förvaltningen och nämnden definierat som nödvändigt för att kunna klara volymsökningar utan kvalitetssänkning. Det kan… som jag ser det… inte tolkas som något annat än en nedskärning.

Socialdemokraterna är största partiet i majoriteten. Är ju större än de övriga tre tillsammans… och man sitter på ordförandeposten i Socialnämnden… Det syns inte på nämndens budget…

Det skulle vara väldigt bra om Tord eller någon annan socialdemokrat kan förklara hur de 17 miljoner som nämnden behöver för att klara volymsökningar… och majoriteten inte lägger in i budgeten… ska hanteras.

Vad är det som inte genomförs?

Majoriteten är ju iofs bra på att klara nämndens budget genom att skjuta dyra åtgärder på framtiden. Det ska man också tänka på när man funderar på hur stort underskott socialnämnden faktiskt har i sin drift även nu under 2012, som de åtminstone tar med sig som en verksamhetsmässig ryggsäck.

Enligt förvaltningens underlag väntas olika bostadsåtgärder och gruppboenden enligt LSS kosta en bit över 13 miljoner under år 2013… knappast en kostnad som kan duckas. Kostnader för ekonomiskt bistånd och diverse annat förväntas öka. Totalt blir det 39 miljoner.

Sen kan ni allihopa få förklara var ”Vård och omsorg” tog vägen… ”Skola” försöker ju i alla fall oppositionen hantera.. men varför är det bara vi som fortfarande kommer ihåg vallöftena inom vård och omsorg? Vårt förslag är det enda som har en chans att leverera högre personaltäthet.

Sverigedemokraterna och Moderaterna pratar om mer personal, när man ligger många miljoner under att ens klara förväntad volymsökning. Moderaterna måste ha kapacitet att leverera en bättre skuggbudget än så eller vara ärliga och skriva att deras förslag medför en nedskärning.

Utöver att täcka socialnämndens volymsökningar så vill vi ha satsningar på fler platser på demensboende, ett familjecentrum i Mariefred, utökad bemanning av både natt- och dagpersonal (men främst under natten) och att alkoholpolikliniken öppnar igen i kommunal regi.

Det är därför det skiljer 28 miljoner mellan oss och majoriteten.

Den här bilden tog jag med mest för att den ger en kul bild över oppositionens förhållande till majoritetens budget.

Ingen ger nämnden tillräckligt med pengar, inte vi heller. En mindre generell effektivisering samt att vi litar på majoriteten gällande minskade inköpskostnader är förklaringen för vår del.

Vi vill fördela om lite resurser för att bland annat öka räddningstjänstberedskapen på Selaön, utöka nämndens tillgänglighetsarbete och ha längre öppettider i simhallarna.

Tillgänglighetsplan… vadå ”plan”?

Skrivet av David den 21 september, 2012. Postad i Kommentarer och uttalanden.

Detta är en inläggsmodifierad variant av vad jag sa på KF när tillgänglighetsplanen beslutades. Mina sista-minuten-korrigeringar är inte med men i stort är det ordagrant vad jag tänkte säga. Ni kan se den beslutade tillgänglighetsplanen (jag lyckades inte övertyga övriga partier att den borde återremitteras för att den är skräp) i materialet till KF.

FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innehåller 50 artiklar. I tillgänglighetsplanen har man valt att prioritera två områden, ökad medvetenhet och tillgänglighet.

Flera artiklars innehåll saknas helt eller delvis i förslaget, exempelvis Barn med funktionsnedsättning, Utbildning samt Arbete och sysselsättning.

Handikappolitiska programmet	Tillgänglighetsplan (år 2012)
”Kommunen ska arbeta för en god arbetsmiljö för människor med funktionsnedsättning.” ”Kommunen ska i ökad utstäckning medverka till att människor med funktionsnedsättning får anställning”	”I samband med ordinarie skyddsrond ska en allergichecklista gås igenom” ”Allergiframkallande ämnen och växter ska undvikas i kommunens offentliga lokaler”

Verkar som om arbetslinjen gäller för allergiker iallafall…

Handikappolitiska programmet	Tillgänglighetsplan (år 2012)
”Utbilda kommunens anställda och förtroendevalda när det gäller attityder, förhållningssätt, bemötande och professionell kompetens”	”Ansvariga för kommunens servicefunktioner ska utbildas gällande hjälpmedel och bemötande av personer med funktionsnedsättning” och ”I introduktionen av nyanställda ska information om tillgänglighetsplanen ingå”

Någon som börjar se ett mönster?

Detta förslag är en så brutal ambitionssänkning att det är rätt deprimerande att se. Vi vet ju alla att det handikappolitiska programmet var för bra. Det syftade till att på allvar skapa en kommun där alla faktiskt kan delta i det demokratiska samtalet, i arbete eller i kulturaktiviteter utifrån sina egna förutsättningar. Missen var ju att det saknades hållpunkter i tiden och ordentlig uppföljning. Det verkar inte ens funnits någon som orkade påbörja arbetet.

Räddningsplankan i detta skelettartade förslag skulle kunna varit meningen om att varje ansvarig nämnd ska ta fram en handlingsplan utifrån åtgärderna…

Vi tar ett exempel…

”Människor med funktionsnedsättning ska på lika villkor kunna delta i det kultur- och idrottsliv som kommunen ansvarar för”.

Problemet är väl bara att det saknas åtgärd och ansvarig nämnd. Betyder det att Kulurnämnden och Teknik- och Fritid på eget ansvar (med eller utan budgettäckning) ska skapa handlingsprogram utifrån det, eller faller det? då ansvar, genomförandetid och åtgärden i sig saknas?

Likadant med ”kommunen ska sträva efter att ha de senaste hjälpmedlen i sina lokaler” m.fl.

Jag är fullständigt fascinerad över att den här planen har gått igenom hit. Lika fascinerad, eller kanske skrämd, blir jag av att det förefaller som om en överväldigande majoritet i fullmäktige står bakom planen. Det måste ju finnas sossar och moderater som ser de gigantiska hålen i det här förslaget.

Frånvaron av innehållet i artiklarna ”Arbete och sysselsättning” och ”Rätt att leva självständigt och att delta i samhället” är fullständigt gigantiska hål där kommunens arbete för att ta till vara kapaciteten hos personer med funktionsnedsättning genom arbete… till bådas nytta… och kommunens ambitionsnivå gällande hjälpmedel, bostäder och annat som ger förutsättning för ett komplett liv.. helt enkelt försvinner som långsiktig övergripande målsättning.

Detta förslag är så otroligt dåligt att det varken gör till eller från om det antas eller inte. Detta är inte en plan… strukturen med en blandning av oprecisa målsättningar och smala åtgärder i kombination med att detta dokument ska byggas på med handlingsplaner baserade på de åtgärderna hänger helt och hållet på tjänstemännens vilja och kompetens. Då behövs ingen plan.

Uppföljning ska ske årligen, men mätbara mål och indikatorer saknas. Förslaget är inte en plan där fullmäktige pekat ut riktning, målsättning och pioriteringsgrunder och mätbara indikatorer.

Jag skulle vilja se Kommunstyrelsens handlingsplan för åtgärden att ”kontinuerligt undersöka de handikapphjälpmedel som finns och åtgärda fel” när förslaget på tillgänglighetsplan antagits. Det finns ju ingen genomförandetid för det… utan det ska ske kontinuerligt… så handlingsplanen bör väl vara tillgänglig på nästa möte. Jag gjorde ett eget förslag (obs!… det är menat som ett skämt, vilket alla inte verkade greppa)

Åtgärd:
”Be Strängnäs fastighets servicepersonal planera in förebyggande underhåll med regelbundna intervall för de hjälpmedel som finns i kommunhuset”
Ansvarig: Kommunalråd Jens Persson
Genomförd senast: På fredag

När liggande förslag på tillgänglighetsplan antas så kan vi ju iallafall trösta oss med att …
”Människor med funktionsnedsättning ska på lika villkor kunna använda kommunens återvinningscentraler”… i fortsättningen… eller förresten…kanske inte, för den texten saknar också åtgärd i planen.

Kan ju bara avsluta med att konstatera att Turistbyrån på vattnet i Mariefred inte varit tillgänglig för många rullstolsbundna under sommaren, dörren var för smal, och att handikapptoaletten på den nya idrottsplatsen i Stallarholmen inte heller går att nå för de flesta rullstolsbunda, för att komma till rampen måste man passera en grässlänt.

Sånt är vad vi skulle ha behövt en vettig plan till.

Jag yrkar återremiss med följande motivering.

KF 11 § Motivering
Tillgänglighetsplanen uppnår inte de mest grundläggande kraven på en plan och uppfyller innehållsmässigt inte intentionerna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och regeringens propositioner 2008/09:28 och 1999/2000:79

David Aronsson
Gruppledare i KF för V Strängnäs

Att upphöra med elevpengssystemet

Skrivet av David den 19 maj, 2012. Postad i Kommentarer och uttalanden, Skolpolitik.

Innan du börjar läsa detta och om du sedan väljer att leta vidare och trassla in dig i frågan så kan det vara väl värt att fundera över om vad som egentligen är skollagens syfte… att främja barnens intressen, inte ägarna av friskolor… och hur väl det tillgodoses i en kommun som har ett elevpengssystem enligt Strängnäs modell.

Lika tillgång till utbildning

8 § Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag.
I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Likvärdig utbildning

9 § Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.

Särskild hänsyn till barnets bästa

10 § I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år.
…

Majoriteten (eller förstås i praktiken förvaltningen) har fått den irriterande vanan att åberopa lagstiftning som om deras tolkning är lagens formulering.

Vad det gäller folkomröstningsbeslutet så ser jag det som ett direkt feltänk. I beredningssvaret på vår motion om att elevpengssystemet ska upphöra så är det mer en tolkningsfråga om vad de egentligen menar, eftersom de skriver sin som jag ser det felaktiga tolkning av lagtexten som slutsats, men även har med en nästan ordagrann layoutändrad lagtext..

Problemet här blir då att majoritetens egen tolkning/förenkling av lagstiftningen lurar fullmäktigeledamöterna att tro att vårt förslag är lagtekniskt omöjligt.

Lagstiftningen

Majoritetens tolkning

38 §…
Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundskolan.

Skollagen bestämmelser om offentliga bidrag på lika villkor gäller sedan 2010. Kortfattat innebär det att för motsvarande verksamhet i enskild regi ska det utgå samma ersättning som för verksamhet i kommunal regi.

Vad vi föreslår i motionen är att elevpengssystemet upphör… systemet upphör. Skolpeng måste utgå enligt lag och förordning och lokaldelen av den ska vara baserat på kommunens kostnad per elev om det inte finns särskilda skäl, men det gäller fristående skolor. Även med vårt förslag så blir den per definition kraftigt volymsberoende eftersom förväntade kostnader till stor del är volymsberoende, man får anta att antal elever påverkar hur många böcker man måste köpa in hur många lärare som behövs, etc.

Det finns däremot inget krav om att skolpengssystem enligt Strängnäs modell måste användas!

Lagen är väldigt tydlig med att det är den kommunala budgeten som ligger till grund för ersättningen (=skolpengen) till fristående huvudmän. Den kommunala budgeten är inte specifierad i ”per elev”. Oavsett hur den interna fördelningen sker mellan de kommunala skolorna och på vilket sätt den sker så ska de fristående skolorna få en ersättning som baseras på budgeten.

Visst finns det sätt att korrigera elevpengssystemet så att det blir mer rationellt. Vi tycker däremot att det blir för stelbenta system.

Vad vi föreslår är att det statiska och felframkallande elevpengssystemet tas bort och skolans ersättning budgeteras utifrån det som skolförordningen specificerar (se nedan)… Så att skolor som exempelvis får större kostnader per elev pga suboptimala klassstorlekar eller sjunkande elevantal kan kompenseras för det på ett flexibelt men likvärdigt sätt.

Det är även fullt möjligt att skolorna (kommunala eller fristående) istället ska ersättas för sina faktiska lokalkostnader. Det skulle vara en logisk fortsättning på vad vi föreslår.

Allmänt om grundbelopp

4 § I 9 kap. 20 §, 10 kap. 38 § och 11 kap. 37 § skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Vid tillämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för
1. undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter, undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,
2. lärverktyg avse kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader,
3. elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser,
4. måltider avse kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader,
5. administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet,
6. mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp), och
7. lokalkostnader avse kostnader för hyra, driftskostnader, inventarier som inte är läromedel, kapitalkostnader i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering.

David Aronsson
Gruppledare KF, V Strängnäs

Teoretiskt stöd för folkomröstning?

Skrivet av David den 5 maj, 2012. Postad i Kommentarer och uttalanden.

I måndagen den 23 april var frågan om genomförande av kommunal folkomröstning uppe i fullmäktige. Detta är en sent nedskriven reflektion från mötet.

Majoritetens politiker gjorde sitt bästa för att med argument i stort baserade på att Barn och utbildningsnämnden redan tagit beslut i frågan. Jag antar att man menar beslutet i höstas, men det skulle väl iofs lika gärna kunnat vara beslutet att göra F-5 skolor för x antal år sedan.

Så när det var uppenbart att loppet var kört (2 tim och 50 min in på mötet) så gick Lilian Sjölund, från det teoretiskt direktdemokratikramande Miljöpartiet, upp och yrkade på återremiss…. vilket S snabbt (en halvtimme senare) hakade på. Eftersom återremiss kan ske med en minoritet (som S+Mp) så var ju frågan avgjord, det blev ingen folkomröstning den gången.

Ni kan följa fullmäktigemötet via Mats Perssons strålande websändningstjänst. Tryck c efter att videon startat för att välja ärende, folkomröstningen är ärende 16.

Det jag framförde i omgångar var…

”Förhoppningsvis vet alla var Vänsterpartiet och jag själv står i denna fråga, både det vi ska besluta om idag och kanske även i sakfrågan i sig. Jag tänkte faktiskt inte beröra sakfrågan i sig.

När fullmäktige den 19 december förra året tog beslut om att ärendet fick väckas så godkände vi att minst 10% av de röstberättigade i hela kommunen hade skrivit under ett initiativ om folkomröstning i frågan om indelning av Strängnäs stads skolor i lågmellanstadieskolor och högstadieskolor. Därmed uppfylldes kravet i kommunallagens 23 § angående när ärenden får väckas i fullmäktige.

Det var första steget.

Det vi ska besluta om idag.. som jag ser det… om frågan är en sådan som fullmäktige kan besluta om… inte huruvida det är lämpligt, praktiskt eller allmänt bra för demokratin… , utan helt enkelt om skallkraven i § 34a i kommunallagens uppfylls… det vill säga kan fullmäktige ta beslut i frågan eller inte. Att- sats ett i § 34a.

Det andra kravet i lagen är förstås att beslutet går igenom

Att majoriteten inte vill se en folkomröstning är kristallklart från beredningsunderlaget.

När jag läste texten blev jag lite fundersam..

”Endast frågor som ska avgöras av kommunfullmäktige kan bli föremål för en folkomröstning” skriver man vidare, för övrigt utan hänvisning till var man hittade detta.

Enligt kommunallagens paragraf 34as så får endast frågor som kan avgöras av fullmäktige bli föremål för folkomröstning. Detta var vad jag menade tidigare.

Frågan är inte huruvida fullmäktige ska eller bör besluta i en fråga, inte heller om det är lämpligt eller inte, utan helt enkelt om man kan… Givetvis kan fullmäktige välja att besluta kring stadieindelning av skolor.

Kommunstyrelsen trycker i texten på att folkomröstning kan vara en del av beredningen i ett ärende om så fullmäktige önskar. ”Folkomröstning kan även väckas genom ett sk. Folkinitiativ”… det är ju det som hänt i det här fallet. Det är inte fullmäktige som begärt en folkomröstning som en del av en beredning. Det är ett nytt ärende enligt 23 §, precis som man ska göra, precis som om vi hade lämnat en motion i frågan.

På sid 16:4 skriver kommunstyrelsen att ”Som nämnts är institutet folkomröstning ett led i ett ärendes beredning” och fortsätter in på hanteringen av stadieindelningsärendet i BUN (Barn och utbildningsnämnden.

Men varför är det egentligen relevant? Om vi hade motionerat i frågan, hade det då varit relevant att BUN sedan tidigare tagit ett beslut i frågan? Nej, givetvis inte. Vår votering hade inte stoppats bara för att BUN redan tagit beslut. Och det är ingen skillnad på ett ärende väckt genom ett folkinitiativ eller ett ärende väckt i enlighet med en motion.

Detta ärende är helt separat från barn och utbildningsnämndens beslutade ärende om stadieindelning, bortsett från att de behandlar samma ämne. Precis som kulturnämndens begäran om pengar eller Moderaternas motion om vaktmästare gör inom sina specifika sakområden.

Det finns ingen karantänstid för beslut. Ett beslut som tas idag kan vi om i morgon, det kan ju vara bra eller inte. Att BUN tog ett beslut har ingen betydelse, vi kan ta om beslutet ändå.

Genomförande av en rådgivande folkomröstning kring stadieindelning av Strängnäs stads skolor förhindras som sagt var inte av att nämnden tog samma beslut.

Ett ärende har alltså väckts. Fullmäktige kan besluta i frågan. Om då mindre än två tredjedelar av ledamöter säger nej så ska en folkomröstning hållas.

För att vara övertydlig…
34 a § Har ett folkinitiativ väckts enligt 23 § andra stycket ska fullmäktige besluta att folkomröstning ska hållas, om
1. den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den, och
2. inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget.

Jag yrkar bifall till folkinitiativet och avslag till kommunstyrelsens förslag till beslut”

…som reaktion på Miljöpartiets och Socialdemokraternas återremiss (med argument kring krav på detaljer och att 90% av folkomröstningsförslagen, i landet, har fallit) så framförde jag i princip följande.

”Jag är förvånad. Som vänsterpartist har jag lite svårt att se hur Miljöpartiet och Socialdemokraterna kan stå här och säga att man är för folkomröstning… och sedan inte riktigt kan förklara varför man inte röstar för folkomröstning. Det blev så krystat…

En återremiss i det här läget känns som ren förhalningsteknik, speciellt om man egentligen är för folkomröstningar så är detta ren taktik.

Kring detaljerna om folkomröstningen så står det i folkomröstningslagen vilka frågor som ska avgöras av fullmäktige i anslutning till beslutet att genomföra en folkomröstning. Vi ska samråda med valmyndigheten kring vilken dag den ska genomföras, vi kan inte göra saker i fel ordning. Jag har svårt att se att vi skulle kunna samråda med Valmyndigheten kring vilken dag vi ska genomföra den, innan vi har beslutat att genomföra den.

…och sedan det här med att 90% av folkomröstningarna har avslagits. Det var ju som sagt var innan lagen ändrades för att Riksdagen tyckte att man skulle underlätta folkomröstning.

Jag tycker inte heller att detta är en svår fråga. Om man följer folkinitiativets modell… Ska skolorna i Strängnäs stad indelas F-6 och 7-9? Ja eller Nej?”

Vänsterpartiet är för att det genomförs en folkomröstning. Något annat är egentligen otänkbart.

Kommunallagen kan läsas i Lagrummet, liksom lagen om kommunala folkomröstningar. Information finns även på Valmyndighetens hemsida.

David Aronsson

==== Uppdatering 2012-05-14====

Läs även Dag Brembergs (Mfp) inlägg i dagens E-kuriren.