Skip to main content

Etikett: KF

Argumentation och yrkande KF 20 juni 2011, 10§ Partistöd

Detta är vad jag (David) sa på KF den 20 juni 2011 angående en föreslagen höjning av partistödet.

KF § 10 Utökning av partistöd från 764 000 kr/år till 995 000 kr /år

Det kan ju vara motiverat med en höjning utifrån att antalet mandat har ökat. Det underminerar ju mandatstödet utifrån 2006 års nivå.

Partistöd är demokratiskt viktigt för att göra det lättare för lokala partier…. och för alla att undvika behov sponsring från rika medlemmar och företag.

Däremot motiverar ju inte en ökning av mandaten från 49 till 55 en höjning av partistödet med 29% från 2006 års nivå och det motiverar inte heller en höjning av den del som är grundstödet.

Jag föreslår att man istället behåller nivån på grundstöd och mandatstöd från 2006 men inflationsskyddar dem. Uppdelningen mellan mandatstöd och utbildningsstöd är som jag ser det mest för syns skull, det sker ju inget redovisning hur partierna använder dem.

Mitt förslag skulle betyda att grundstödet fastställs till knappt 8 300 kr/parti och mandatstödet till drygt 15 000 kr/mandat. Detta resulterar i ett totalt partistöd på knappt 919 000 kr.

Däremot så inser jag att ändringar som denna inte bör göras vid sittande bord så jag tänkte yrka återremiss, men eftersom mina kollegor i oppositionen tycker att det är bättre att föreslå avslag så föreslår jag ingen återremiss.

För mig är det en viktig princip att inte höja de politiska kostnaderna över en funktionell nivå, speciellt inte utan argument. Lika viktigt är det att inte gradvis sänka dem genom att låta inflationen äta upp dem. Därför tänker jag yrka på ett egen förslag. Mer av princip än praktik.

KF § 10

Jag yrkar i andra hand

1. att partistödets totala ram fastställs till 918 455 kr
2. att fördelningsgrunden ändras så att fördelningen sker inflationsskyddad baserat på 8 273 kr/parti i grundstöd och 15 195 kr/mandat i mandatstöd för år 2011.
3. bifall KS förslag gällande punktsats 3

Argumentation och yrkande KF 20 juni 2011, 8§ Preliminär årsplan

Detta är vad jag (David) sa i debatten kring preliminär årsplan.

KF § 8 Preliminär årsplan med budget

Jag skulle vilja berätta om en man jag träffade på Isabellagården. Han hade inte ett så kul liv men jag fick möjligheten att göra hans liv lite gladare och friare, man kunde rent av säga att han nästan fick vingar…. [Detta var ett försök till parodi på Juhults flicka från Botkyrka, men ingen verkade fatta det…]

När jag pluggade på KTH så konstaterade jag att som vänsterpolitiker behövde jag ha en förstahandsbild av hur arbete i vården var och eftersom jag utbildade mig till något helt annat så var det lite bråttom… så jag knatade in på Isabellagården och frågade om sommarjobb. Resultatet var att jag jobbade där två somrar som vårdbiträde.

Målsättningen lyckades, till den grad att jag konstaterade att jag aldrig tänkte jobba igen inom vård och omsorgen. Det var många av de äldre som inte klarade värmen de somrarna.

Många av de boende kunde inte äta själva av olika anledningar. Det betydde att personalen hade, om jag kommer ihåg rätt, i snitt fyra personer att mata under lunchtiden. Det var rätt stressigt att hinna göra det innan maten blev kall.

När jag satt och matade en äldre farbror så upptäckte jag att om jag gav honom skeden, med mat på, så kunde han äta själv. Han var normalt inte så uttrycksfull men det var väldigt uppenbart att han var mycket glad över att få göra det. Problemet är ju att det tar en väldig tid att göra så. Jag hann bara med honom den lunchen, vilket förstås gick ut över övrig personal och boende även om de uppmuntrade mig att fortsätta.

Med den erfarenheten rikare så förstår jag inte hur majoriteten och oppositionen i övrigt envisas med att spara på socialnämnden. För personalsituationen har inte blivit bättre sedan dess och spara gör man.

Att ha effektivitetskrav på en personalintensiv verksamhet är fel. Då får inte gamla farbröder äta själva.

Bibehållen kvalitet med avseende på volymökningarna hade, enligt det underlag som ekonomikontoret sammanställt åt oss i opposition, varit 529 miljoner exkl. löneuppräkning. Majoriteten budgeterar 518 miljoner. I detta inkluderas de extra 4,5 miljonerna glädjekalkyl på förbättring av försörjningsstödet som majoriteten lagt in.

Moderaterna hänger på med sin tilläggsbudget och även om man tar igen 3 miljoner av de 11 som saknas så är det långt långt långt till att kalla detta något annat än en besparingsbudget…. IGEN!

Moderaterna är på något sätt ursäktade, oavsett hur nya de kallar sig så är det en bit kvar till att ens bli socialliberaler. Men hur kan socialdemokratin köpa detta? Är detta socialdemokratisk politik? Är det inte plågsamt att moderaterna och kristdemokraterna köper er budget med bara lite polering? För övrigt åt ”fel” håll.

Vänsterpartiet lägger som vanligt en budget som uppfyller våra vallöften om ökad personaltäthet för bättre arbetsmiljö, livs- och utbildningskvalitet. Vår budget omfattar utöver kostnaderna för bibehållen kvalitet 30 miljoner i satsningar, främst på personaltäthet inom skolan och omsorgen. Detta betalas av ett tillskott på ca 50 miljoner genom ett lägre positivt resultat och samma skattehöjning på ca 60 öre som vi tidigare hävdat behövs.

Vi säger alltså samma sak som vanligt.

Det går inte att göra effektiva förbättringar i en budget som är för liten. Skattehöjningen häromåret skulle inte stannat vid 90 öre utan varit 1,50. Det är den enda åtgärd som inom överskådlig tid ger tillräckligt mycket resurser för att genomföra de satsningar som samtliga partier lovat men som endast vi föreslår faktiskt ska genomföras. Ökad budget behövs också för de investeringskostnader som vår snabbt växande kommun medför..

…och till moderaterna och kristdemokraterna. Har ni observerat de dolda kostnaderna/besparingarna i majoritetens budget?

BUN kompenseras t.ex inte för lärarlegitimationen och det strul den medför… inte heller för det nya kollektivavtalet gällande lärares löner och förmåner som SKL som arbetsgivarpart förstås anser att man ska följa. Totalt är det 14 miljoner som saknas i deras budget och då följdaktligen i era. Detta är kostnader som inte kan undkommas och när ni bara finjusterar så accepterar ni besparingar på skolan. I våra siffror för bibehållen kvalitet finns kollektivavtalsmässiga löner och förmåner med även för lärarna.

Jag yrkar…

KF § 8

Jag yrkar …

1. avslag på KS förslag till beslut liksom övriga framlagda förslag.
2. bifall till Vänsterpartiets förslag till preliminär årsplan för 2012.
3. att den kommunala skattesatsen för 2012 fastställs till 22,33 kr.

David Aronsson, Vänsterpartiet

=================

Dag Bremberg (Mfp) och Jan Eriksson (SP) berör samma områden i en debattartikel i E-Kuriren.

Prioritering för VA-utbyggnad utan underlag

Detta är vad jag sa angående tidsplanen för utbyggnad av kommunalt VA till omvandlingsområden på KF den 26 april 2011.

KF § 21

I Djupvik/Storudden så finns matningsledningar till och från området framdraget sedan 2009. En hel del av fastigheterna i områdets utkant i strandkanten ut mot Storudden är anslutna, liksom en handfull fastigheter i Lundby-delen av det för övrigt redan detaljplanelagda Djupvik.

Därför förstår jag inte att man inte fortsätter med att gräva i området för att ansluta kvarvarande fastigheter. Anslutningsavgifterna som kan betala för kostnaden att ansluta området kommer ju inte förrän fastigheterna ansluts. Att arbetet påbörjats och fastighetsägarna i hela området informerats, i kombination med det plötsliga stoppet, har förstås haft effekt för de fastighetsägare som förväntat sig att få kommunalt VA inom kort.

Delvis utifrån detta undrar jag vad är grunden för prioriteringsordningen? Om vi i fullmäktige ska ta ett beslut så måste vi ju veta vilket underlag som finns för förslaget? Är det miljöhänsyn som avgör, storleken på projektet (dvs SEVABs kostnader), hur omvandlat området redan är eller är det förvaltningens andra planer som styr?

Som det ser ut nu så är allt vi har att gå på för att prioritera en viktig åtgärd ut miljö-, hälsa- och omvandlingshänseende ett protokoll från SEVAB där det i princip bara står vad beslutet ska vara.

Varför Överselö och Ytterselö står med i listan skulle också vara kul att veta. Menar man att hela ön är ett omvandlingsområde?

Jag yrkar att ärendet återremitteras för komplettering så att fullmäktiges ledamöter kan se underlaget för föreslagen prioritering samt för inkludering av Håstahagsvägen i Stallarholmen.

Motivering: För att fullmäktige ska kunna göra en relevant prioritering krävs underlag ur miljösynpunkt (utsläpp), hälsa (befintlig vatten) samt en avvägning mellan beräknade kostnader och potentiella intäkter. Enligt tidningsuppgifter så avser SEVAB att ansluta Håstahagsvägen inom kort, denna saknas i prioriteringslistan.

[Under den fortsatta diskussionen tryckte jag på att det är en stor och viktig åtgärd för miljö och möjligheten till omvandling, samt något som kan drabba enskilda hår, vilken förtjänar bättre underlag]

David Aronsson
Gruppledare KF

Beslutad Klimat- och energiplan var egentligen inte tillräckligt bra

Detta är vad jag sa och yrkade på fullmäktige den 26 april 2011 angående förslaget till Klimat- och energiplan med energieffektiviseringsstrategi.

KF 11

Jag tycker inte att lönsamhet ska stå med som krav när vi pratar om energieffektivisering i en klimat och energiplan. Varje investering ska givetvis vägas mot andra tänkbara investeringar, men med tanke på hotet från ökande koldioxidhalter så måste det kunna finnas möjlighet att genomföra energibesparingar som inte kräver att de är finansiellt lönsamma. Definitionen på ordet lönsamt lär väl också kunna variera en del mellan förvaltningen och bolagen och mellan de kommunala bolagen.

Planen har vissa element som är lite udda för en plan som gäller 2011 till 2014. I första hand gäller det nulägesbeskrivningarna som generellt beskriver situationen för minst två år sedan. Sen gäller det även diverse händelser, som Pfizers nya fabrik, dubbelspår på svealandsbanan och i princip hela koldioxidutsläppsavsnittet på sidorna 11:19 och 11:20 som inte är aktuella för den perioden utan bara borde vara en del av sifferunderlaget för den totala energianvändningen och koldioxidutsläppen på väg in i 2011.

Det blir också lite konstigt när DSM:s nedläggnings stora påverkan på oljeförbrukning och till viss del elförbrukningen inte slår igenom på den totala energianvändningen per innevånare. Vilket förstås beror på att siffrorna kring total energianvändning gäller för 2008 och inte 2010.

Om syftet med revideringen var att skapa ett mer relevant dokument än det som antogs 2006 så har man förstås lyckats, men dokumentet känns å andra sidan inte direkt relevant för 2011.

Jag tycker helt enkelt inte att planen som den ser ut nu är bra nog. Däremot har den remitterats rätt omfattande så det är väl bara att konstatera att detta ändå får lov att ses som bra nog. Därför tänkte jag låta bli att yrka återremiss utan nöjer mig med att yrka avslag på att-sats två [gällande krav att energibesparingsåtgärder ska vara lönsamma]

Jag kan inte heller låta bli att påpeka att ur läsbarhetssynvinkel så är liggande text inte en höjdare, framför allt inte för de som har lässvårigheter. Det hade ju inte varit något problem att skriva ut stående med kanske några tabeller liggande.