Skip to main content

Interpellation: När och hur får bussarna bättre tågpassning?

Kommunfullmäktige 15 april 2024

Till kommunstyrelsens ordförande
(Väl medvetna om att frågan är aktiv i kommunstyrelsen så väljer vi att lägga vår planerade interpellation ändå)

Det finns fördelar med att åka kollektivtrafik i förhållande till bil. Förstås att släppa ut mindre växthusgaser men också praktiska genom att restiden kan läggas på att arbeta, studera eller för den delen att titta på en film istället för att köra en bil. Ett pendlarhushåll kan välja att ha en bil eller ingen bil alls om det går att pendla kollektivt.

Det finns nackdelar med att åka kollektivtrafik. En av de mer plågsamt uppenbara är tågförsening och den då bristande passningen mot kompletterande busstrafik. Den osäkerheten i hur lång tid resan tar är en negativ faktor i beslutet att ställa bilen eller som potentiell pendlare att inte skaffa en bil.

Som vi förstår det beror den bristande passningen bland annat på att bussarna rent fysisk även kör andra linjer, som då inte kan försenas på grund av tåget.

Därför önskar vi svar på följande frågor

  1. Vad skulle det kosta per år att ha bussar som uteslutande kör Läggesta – Mariefred, Läggesta – Stallarholmen, Läggesta – Åkers styckebruk, med specifik uppgift att flexibelt passa tågen?
  2. Är det omöjligt för Strängnäs kommun att komplettera busstrafiken snabbare än genom den ordinarie tilläggsbeställningen?
  3. Skulle en stadsbusslinje i Mariefred kunna vara ett delsvar på fråga 1? Vad skulle det då kosta?

 

David Aronsson      Yvonne Knuutinen     Merja Kylmämaa

Motion – Strängnäs kommuns anställda är inte spioner för staten

(Detta är en motion som lämnats till kommunfullmäktige för behandling den 28 augusti 2023)

Enligt uppgift i media är SD och regeringen klara med tilläggsdirektiv till den utredning som pågår om åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten, direktiv i enlighet med Tidöavtalets skrivning “anmälningsplikt mellan Polisen och myndigheter som antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet”,

Fackförbund inom välfärdssektorn och organisationer inom civilsamhället har reagerat med avståndstagande mot en angiverilag.  

Det finns risker för liv och hälsa med anmälningsplikt inom välfärden.

De människor som lever som papperslösa i Sverige kan på grund av rädsla att bli anmälda avstå från att låta sina barn gå i skola och andra pedagogiska aktiviteter. Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till utbildning, lek och en meningsfull fritid. Team Ungdom och andra uppsökande verksamheter för att bygga förtroende hos ungdomar kan bli några som ungdomar undviker istället för att anförtro sig till.

Riskerna för kvinnor och barn som lever i våldsamma relationer ökar om socialtjänstens möjlighet att bygga förtroende och få tillgång till information försämras. Personer kan avstå från att söka hjälp och nödbidrag från socialtjänsten om de riskerar att bli anmälda.

Uppgiften för anställda inom kommunens skola och omsorg är att ge personer utbildning, vård, omsorg och socialt stöd utifrån behov. Kultur- och fritidsverksamhet ska bidra till folkhälsa och ett demokratiskt stabilt samhälle. Miljö- och samhällsbyggnad och räddningstjänsten ska agera för att samhället förebygger olyckor och ohälsa.

Möjligheten för anställda att bygga förtroendefulla och välfungerande kontaktytor med föräldrar, barn och ungdomar, företagare och företagens anställda undermineras om anställda inom Strängnäs kommun ska vara spioner för staten och ange kommuninvånare. Det går ut över verksamheternas egentliga funktion och över möjligheter att få tillgång till och agera på relevant information.

Det leder också till olust och försämrad arbetsmiljö för kommunens anställda.

Det är av vikt att vi som kommunpolitiker agerar i tid innan beslut, för att till utredningen påvisa de konsekvenser förslaget skulle innebära för den kommunala verksamhetens funktion och för kommuninvånarnas välmående.

Vänsterpartiet föreslår därför att fullmäktige beslutar att

  1.  ge kommunstyrelsen i uppdrag att skriva till utredaren och framföra att anmälningsplikt inte ska införas i kommunal verksamhet. 

David Aronsson    Yvonne Knuutinen    Merja Kylmämaa

Vänsterpartiet Strängnäs

Motion – Laddstolpar med 43 kW- och 50 kW-laddning i alla tätorter i kommunen

Kommunfullmäktige 27 mars 2023

 

Uppenbara vinster om kommunen väljer att uppgradera laddinfrastrukturen i tätorterna:

-Många kommuninvånare vågar då ta steget att byta till elbil. Dom som redan har elbil kommer att jubla över den ökade möjligheten att ladda inom kommunen.

-Ökande antal turister med elbil kan tryggt välja Strängnäs kommun som resmål. Det betyder fler besökare som både laddar, äter och shoppar i stället för att bara åka förbi.

-Kommunen skapar viktiga förutsättningar för att kunna uppnå vår del av Parisavtalet om Fossilfrihet år 2030.*

Det vi ser skulle behövas i ytterligare kapacitet är

Fyra laddstolpar i Strängnäs innerstad.
Fyra  laddstolpar i Mariefreds innerstad.
Två  laddstolpar i Åkers styckebruks tätort.
Två  laddstolpar i Stallarholmens tätort.

Jag yrkar därför på att 

Kommunstyrelsen får uppdraget att via Strängnäs kommunföretag AB med dotterbolag se till att det i god tid innan nästa års turistsäsong finns ytterligare  laddstolpar med 43 kW- och 50 kW-laddning i tätorterna.

Yvonne Knuutinen

Vänsterpartiet

 

Bakgrund

Bild 1: Bolagsordning Strängnäs Kommunföretag AB

Bild 2: Ägardirektiv Strängnäs Kommunföretag AB

Under 2022 var elbil det vanligaste nybilsköpet i Sverige. Nu finns mer än 450 000 laddbara fordon i Sverige. Men laddinfrastrukturen hänger inte med. I Strängnäs kommuns tätorter finns det endast 2 laddstolpar i Strängnäs. Mariefred, Åker och Stallarholmens tätorter saknar helt publik möjlighet att ladda elbil.

I Biskopskvarn finns ett antal laddstolpar. Men gissningsvis passar många av de som tvingas stanna i Biskopskvarn i flera timmar för att ladda sin elbil, även på att äta där. Det betyder att tätorterna tappar besökare, när man inte samtidigt kan ladda sin elbil.

*I Strängnäs står transporter för ca 60 % av de fossila utsläppen, varav personbilstrafiken ensamt står för drygt 50 %. (se strangnas.se/ Koldioxidbudget 2022). Snabba och kraftfulla åtgärder som underlättar för invånarna att fasa ut användningen av bensin och diesel, är därmed vår enda chans att kunna uppnå vår del av Parisavtalet.  

Interpellation: Vad ska Klimatrådet göra och när ska det hända något?

Ställd till Klimatrådets ordförande

Kommunfullmäktige 23 januari 2023

Strängnäs kommuns samarbetsorgan med Solör Bioenergi Fjärrvärme AB, det så kallade Klimatrådet, bildades 30 mars 2022 och fick då ledamöter från de olika partierna. 

Rådet har sedan 2 maj 2022 en gällande arbetsordning som vad vi förstår pekar på att rådet ska jobbar med fjärrvärmefrågor och hållbar energianvändning samt exempelvis cirkulär bränsleförsörjning. 

Enligt arbetsordningen “kan” personer väljas från näringslivet, SFAB, Solör, ungdomsrådet och bland de politiskt förtroendevalda, där alla partier i fullmäktige har en plats. 

Rådet ska ha minst ett möte per halvår.

Då rådet hittills haft en anonym tillvaro så har vi några frågor.

  1. Har det varit något möte i rådet? Var hittar vi protokollen?

  2. Kommer andra personer i rådet, utöver de redan valda, att utses av kommunstyrelsen eller väljas på annat sätt? När?

  3. Under kampanjen för försäljning av det kommunala fjärrvärmesystemet så framfördes många löften och idéer om de pengar för lokala klimatåtgärder som skulle kanaliseras genom rådet, vad har hänt med de pengarna?

Yvonne Knuutinen
Vänsterpartiet Strängnäs