Skip to main content

Interpellation: Hur tänker kommunen lösa konflikten gällande Stallarholmens vägförening och dess 900 medlemmar?

Ställd till kommunstyrelsens ordförande

Kommunfullmäktige 26 september 2022

I Strengnäs Tidning den 17 september står att läsa följande:

Bengt, 85, är gisslan i sin egen vägförening

Bengt Malmqvist, 85, trodde det skulle räcka med ett telefonsamtal för att lämna över ansvaret från Stallarholmens vägförening till kommunen. I stället hamnade han i en infekterad och flerårig process som tvingar honom att fortsätta arbeta gratis flera timmar i veckan.”

Vidare i artikeln kan vi läsa följande:

  • att Stallarholmens vägförening kontaktade kommunen för 4 år sedan och ville lämna över ansvaret till kommunen.
  • att arbetet inför övertagandet beräknas till en miljon kronor plus lantmäterikostnad på 400,000 kronor, när kostnaden för arbetet först beräknades till 500,000.
  • att kostnaden för övertagandet ska fördelas på de 900 medlemmarna. 

Mina frågor är:

  1. Har kommunen gjort precis allt rätt för att åstadkomma ett snabbt och smidigt övertagande av ansvaret från Stallarholmens vägförening? 
    1. Om inte: vad har gått fel? 
  2. Hur har kostnaderna för arbetet kunnat stiga till det dubbla? 
  3. Hur ser kommunens plan ut? När kan övertagandet ske och till vilken kostnad? 
  4. Anser du, i din roll som kommunstyrelsens ordförande, att det är rimligt att Stallarholmens vägförening ska behandlas enligt ovanstående? 
    1. Om inte: Hur ser din plan ut för att på bästa och snabbaste sätt lösa konflikten med Stallarholmens vägförening?

Yvonne Knuutinen
Vänsterpartiet Strängnäs

 

Solpaneler på tak

Motion – Lokal energisatsning med solceller på alla kommunala tak

Kommunfullmäktige 29 augusti 2022

Lokal energiförsörjning har en enorm potential! 

Framtiden är osäker på många sätt. Det pågår krig i vårt närområde. Europa stryper gasleveranserna från Ryssland och behovet av el är enormt. Dessutom måste kol- och olja fasas ut NU om vi ska kunna klara FN:s mål om högst 1,5 graders temperaturhöjning. 

Redan upplever vi dramatiska effekter av det varmare klimatet med översvämningar, torka, svårsläckta bränder och extrema värmeböljor. Det enda vi kan göra för att bromsa temperaturökningen hos oss och i resten av världen, är att fasa ut allt fossilt bränsle NU. 

Ovanpå detta är det rörliga elpriset i Sverige högre än någonsin. Fakta är att Sverige och resten av Europa behöver producera ofantligt mycket mera ren el. För att klara klimatanpassningen och samtidigt klara det framtida behovet av el.  Vi behöver dessutom snabbt bygga ut laddinfrastrukturen för att klara att ladda alla framtida elbilar. År 2030 ska vi vara helt fossilfria.

Men vi kan säkerställa vårt lokala framtida energibehov, och på kuppen göra Strängnäs mer attraktivt. Om viljan finns.

Det absolut enklaste, billigaste och framför allt snabbaste sättet att skapa mer el lokalt, är genom att installera solceller i stor skala. Överskottsproduktion av el kan sedan omvandlas till exempelvis vätgas, i syfte att jämna ut effekten i nätet över dygnet och över året. På så sätt kan kommunens samlade elproduktion utökas i stor skala.

Därför föreslår Vänsterpartiet att kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen följande uppdrag: 

  • Att alla kommunala byggnader ska optimeras med solceller på taken. Detta gäller hela det kommunala fastighetsbeståndet; skolorna, förskolorna, särskilda boenden, kommunhuset, hyreshusen och alla övriga kommunala fastigheter. 
  • Att detta ska vara helt genomfört och elproduktionen helt igång senast år 2030.

Att säkerställa det lokala energibehovet förenar klimatnytta med attraktivitet för kommunen, för privatpersoner och för företagen. Vilket både i närtid och på sikt genererar många nya jobb, fler inflyttningar samt ökade skatteintäkter. 

Det finns faktiskt bara fördelar med lokal energisatsning med solceller på alla kommunala tak.

Yvonne Knuutinen             Henrik Sjödahl

Vänsterpartiet

 

Personer på ålderdomshem med VR-utrusning

Motion – Bygg kommunala trygghetsboenden och bryt ensamheten

Kommunfullmäktige 29 augusti 2022

Enligt en undersökning från SCB så är 10 % i åldersgruppen 75-84 år och 15 % av åldersgruppen 85+ socialt isolerade. De träffar alltså anhöriga, vänner eller bekanta som mest någon enstaka gång per månad.

Ofrivillig ensamhet är en allvarlig hälsorisk som hos äldre ökar risken för psykisk ohälsa och demens. Det ger förstås försämrad livskvalitet.

De som har hemtjänst i Strängnäs kommun är å andra sidan mindre ensamma än i övriga landet. Det blir däremot en annan bild av problemet när det ändå är hälften av de som svarat som uppger att de är besvärade av ensamhet.

Trygghetsboende är ett sätt att bryta ensamheten. Problemet är att de privata trygghetsboendena i Strängnäs kommun är nybyggda och är i grunden vanliga hyresrätter. Detta medför att det blir ett ekonomiskt hinder för de äldre som har låg pension.

Efter en lagändring så går det att bevilja bistånd i form av trygghetsboende om kommunen väljer att inrätta ett sådant boende.

Vi föreslår därför att fullmäktige beslutar att 

  1. Ge socialnämnden i uppdrag att så snart som möjligt inrätta boendeplatser för biståndsbedömt trygghetsboende.
  2. Ge kommunstyrelsen i uppdrag att säkerställa att SFAB/SBAB bygger trygghetsbostäder.

David Aronsson                        Yvonne Knuutinen
Vänsterpartiet

Motion – Utlys klimatnödläge i Strängnäs kommun omedelbart!

Strängnäs kommun kommer inte att kunna klara vår del av Sveriges utsläppsmål – om inte politiken agerar med kraft och nu omedelbart. 

Enligt Koldioxidbudgeten för Strängnäs kommun, utlagd på nätet 1 mars 2022, måste vi minska utsläppen med 17,4% årligen för att uppnå koldioxidneutralitet till år 2045. Att jämföra med år 2021 då vi minskade koldioxidutsläppen endast 0,4%. I nuvarande takt tar Strängnäs utsläppsbudget slut efter 4 år…

För att hålla budgeten krävs alltså omedelbara utsläppsminskningar om 17,4% årligen. Då räcker budgeten i 23 år, vilket är i linje med Parisavtalet, men som dock inte klarar kommunens eget mål om utsläppsneutralitet år 2040. 

Drygt 50% av Strängnäs kommuns koldioxidutsläpp kommer från personbilstrafiken. Därför måste kommunen nu omedelbart ge alla medborgare möjlighet att fasa ut sin egen del av personbilstrafiken som drivs med fossila drivmedel. Detta görs genom att omedelbart anlägga GC-banor utmed landsvägarna, skapa behovsstyrd och kostnadsfri busstrafik, bygga ut laddinfrastrukturen i alla kommundelar m.m. Detta är konkreta åtgärder som måste utföras av politiken. Innan medborgarna kan göra sin del.

Att utlysa klimatnödläge sätter klimatkrisen först. Det innebär att klimathänsyn ska genomsyra alla kommunala beslut både på kort och lång sikt.

Ansvaret för att ställa om från grunden kan inte i första hand läggas på invånarna själva utan fokus måste ligga på strukturell omställning. Huvudansvaret för omställning och uppföljning måste ligga på Kommunstyrelsen. Först när kommunen erkänner klimatnödläget och därtill skapar förutsättningarna för ett klimatneutralt resande, kan medborgarna göra sin egen nödvändiga omställning mot ett framtida klimatneutralt liv.

Varje dags försening gör det ännu mindre sannolikt att Strängnäs kommun ska klara vår del av Sveriges utsläppsmål.  

Vi yrkar på att fullmäktige beslutar att utlysa klimatnödläge omedelbart. 

 

Yvonne Knuutinen     David Aronsson

Peter Hjukström     Henrik Sjödahl

 

Vänsterpartiet Strängnäs

 

Bakgrund:

 En koldioxidbudget definierar den mängd koldioxid som kan släppas ut om vi ska klara de övergripande klimatmålen.

Att utlysa klimatnödläge är ett sätt att förtydliga att vi inser att klimatförändringarna är verkliga, att de orsakats av oss människor och att åtgärderna som gjorts så här långt inte är tillräckliga för att vända utvecklingen. Det är första steget mot att göra tillräckliga begränsande åtgärder och att låta klimatet spela en tung roll i alla beslut.

Så här ska Sverige bidra till att uppfylla Parisavtalet: 2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk med nationellt fastställda miljömål:

Sverige ska år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det betyder att utsläppen inom Sveriges gränser ska vara minst 85% lägre, jämfört med 1990 års utsläppsnivåer. De resterande 15% kan uppnås genom s.k. kompletterande åtgärder. Exempelvis åtgärder i skog och mark som ökar inbindningen av koldioxid, som t.ex våtmarksrestaurering.

Observera att Strängnäs utsläppsmål är ännu skarpare än det nationella: 

Inga utsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2040.