Skip to main content

Motion: Högre andel SALSA

Skolverket har i rapporter påpekat den ökade betydelsen av socioekonomiska faktorer, både som förklaringsmodell för försämrade skolresultat och sjunkande läsförståelseresultat. Föräldrarnas utbildningsnivå är den faktor som allra tydligast påverkar betygsutfall för eleven.

I studier har Skolverket noterat att undervisningen har förändrats till att bli mer generell, tvärt emot tanken med de förändringar som gjordes under nittiotalet. Det gör att elevens behov av stöd i hemmet ökar och föräldrarnas förutsättningar att leverera det stödet blir då avgörande.

Skolan har genom de beslut som tagits på nationell och delvis på lokal nivå blivit mer segregerad. En segregerad skola förstärker fortsatt segregering när exempelvis föräldrar med akademisk utbildning i större grad sätter eleverna i skolor med större andel föräldrar med den bakgrunden.

I Strängnäs stad har skillnaden mellan de kommunala 4-9-skolorna och motsvarande friskolor blivit mycket stor avseende vissa socioekonomiska faktorer.

AndelFlickor (%) Andel med utländsk bakgrund (%) Föräldrar med eftergymnasial utbildning (%) Meritvärde VT 2013 Uppnådde målen VT2013
Paulinska skolan 43 32 37 204 65%
Karinslundskolan 47 21 37
Friskolan Asken 46 6 66 231 95%
Europaskolan Rogge 54 10 63 239 88%
Strängnäs montesoriskola 57 11 80 241 87%

 

SALSA-modellen är ett sätt att fördela resurser. Strängnäs använder en modell framtagen i samarbete med bland annat Uppsala. Den tar hänsyn till faktorerna nedan.

  • Andel nyinvandrade elever, fördelat på 3 grupper (0-2 år, 3-6 år, >6 år eller inte invandrad)
  • Vårdnadshavarnas utbildningsnivå, fördelat på 3 grupper (förgymnasial, gymnasial, eftergymnasial eller högre)
  • Ekonomiskt bistånd (har/har inte)
  • Sammanboende vårdnadshavare (bor med båda/bor med en eller ingen)

I budget för 2014 fördelades totalt 16,8 miljoner genom SALSA-modellen till grundskolor i kommunen. Totalt uppgick verksamhetsområdet grundskolor till 355 miljoner. SALSA-fördelningen uppgick alltså till 4,7%.

De stora skillnader som finns mellan skolorna, där vissa skolor har dubbelt så mycket föräldrar med akademisk utbildning, kan inte motverkas med en ekonomisk korrigering som är så liten som 5%.

För enskild elevpengstilldelning varierade tilldelningen som mest med drygt 16 tkr per år, det är ca 20% av det totala grundbeloppet.

Vår bedömning är att den stora segregation som skett i skolorna i Strängnäs (och då främst i Strängnäs stad, men även kommunövergripande) inte motverkas i tillräcklig grad. Den stora skillnaden mellan skolorna i andel elever som klarar målen pekar på att kommunen inte kan leverera en kompensatorisk skola.

För att korrigera för det större behovet av lärartäthet och elevstöd samt för högre lärarlöner som attraktionsmedel så anser vi att SALSA-andelen av elevpengen måste öka.

En ökning av SALSA-andelen till 8% skulle under år 2014 ha medfört en fördelning av ca 30 miljoner baserat på socioekonomiska faktorer.

 

Vi yrkar att

  1. SALSA-andelen av verksamhetsområdet Grundskola ökas och fastställs till 8% för år 2015
  2. SALSA-andelen av verksamhetsområdet Grundskola ökas och fastställs till 10% år 2016, 12% år 2017, 14% år 2018. Denna fördelning bibehålls till dess att kommunfullmäktige tar ett annat beslut.
  3. En utvärdering av skolans kompensatoriska funktion genomförs årligen och redovisas som en del av årsredovisningen.

 

 

 

David Aronsson (V)                   Sandra Blanksvärd (V)              Peter Hjukström (V)

Motion: Valfrihet på riktigt – ”Mina timmar” istället för LOV

Det är viktigt med valfrihet. Valfrihet kan göra att en person får kontroll över sitt liv och det ökar livsglädjen, i teorin. Att valfrihet införs när det inte behövs, tvingande att göra ett val för att andra får nytta av det, är inte vad vi menar med valfrihet.

Lagen om valfrihetssystem (LOV) är ett sätt att göra en marknad av de äldres behov, att låta vinstdrivande företag tjäna pengar. Det tvingar de äldre att välja något som i princip ingen har efterfrågat. LOV är en politisk konstruktion, utifrån hur många som valt LOV i Strängnäs sedan införandet så är det ju inte ens så att Alliansens egna väljare vill ha det. I januari 2014 hade 46 personer av totalt 428 med hemtjänst valt privat utförare.

Vi vill att riktig valfrihet införs. Valfriheten att i större utsträckning få välja vilken hjälp man får. Om det just den här dagen känns mycket viktigare med en promenad än att få det städat så ska det vara möjligt att välja det. Likaså borde det vara möjligt att få hjälp med saker som tar lite längre tid än vad som är tilldelat, då måste man kunna välja att spara timmar.

Det system vi föreslår innebär ju förstås en fördel för de som själva kan och vill välja, liksom alla valfrihetssystem. LOV kostar, resurser som istället kan läggas på att ge hemtjänsten tid att på ett stödjande sätt hjälpa de som ska göra valet.

”Mina timmar” är ett koncept som i olika former finns i fler kommuner, namnet kommer från Norrköping.

Vi yrkar att:

  1. Fullmäktige tar beslut om att upphöra med valfrihetssystem enligt LOV
  2. Socialnämnden får i uppdrag att införa ett system där brukarna kan utnyttja sina timmar mer flexibelt.


David Aronsson                                      Tanja Henriksson

Vänsterpartiet                                         Vänsterpartiet

Motion: Valfrihet på riktigt – Mat på eget sätt

Maten är en konstant källa för glädje och irritation. Irritation för att den kanske inte är som man ville att den skulle vara, kanske lagad och sedan uppvärmd eller att den inte ser helt aptitretande ut. Glädje när den smakar som man tänkt sig och kanske ännu mer om man har trevligt sällskap.

Idag kan en mottagare av hemtjänst välja på att få mat hemlevererad eller om man kan ta sig till Kristinagårdens dagcentral så kan man äta där. Däremot kan pensionärer köpa mat vid flera skolmatsalar i kommunen. Möjligheten att få laga sin egen mat finns inte, om man inte klarar det helt själv hemma.

Vi vill att Strängnäs kommun inför ett liknande system för måltidsservice som Eskilstuna kommun har. Det ska vara möjligt att ta sig till en öppen matsal i närområdet (i de fem större tätorterna) där man kan få äta tillsammans med andra och även tillaga en del av maten själv med stöd från hemtjänstens personal.

Matsalen kan inrymmas på lämplig plats utefter behov på orten.

 

Vi yrkar att:

Fullmäktige ber Socialnämnden att utreda möjligheten att införa ett system för måltidsgemenskap, i enlighet med motionens beskrivning.

 

 

David Aronsson                                      Tanja Henriksson

Vänsterpartiet                                         Vänsterpartiet