Skip to main content

Författare: strangnas

Interpellation: När och hur får bussarna bättre tågpassning?

Kommunfullmäktige 15 april 2024

Till kommunstyrelsens ordförande
(Väl medvetna om att frågan är aktiv i kommunstyrelsen så väljer vi att lägga vår planerade interpellation ändå)

Det finns fördelar med att åka kollektivtrafik i förhållande till bil. Förstås att släppa ut mindre växthusgaser men också praktiska genom att restiden kan läggas på att arbeta, studera eller för den delen att titta på en film istället för att köra en bil. Ett pendlarhushåll kan välja att ha en bil eller ingen bil alls om det går att pendla kollektivt.

Det finns nackdelar med att åka kollektivtrafik. En av de mer plågsamt uppenbara är tågförsening och den då bristande passningen mot kompletterande busstrafik. Den osäkerheten i hur lång tid resan tar är en negativ faktor i beslutet att ställa bilen eller som potentiell pendlare att inte skaffa en bil.

Som vi förstår det beror den bristande passningen bland annat på att bussarna rent fysisk även kör andra linjer, som då inte kan försenas på grund av tåget.

Därför önskar vi svar på följande frågor

  1. Vad skulle det kosta per år att ha bussar som uteslutande kör Läggesta – Mariefred, Läggesta – Stallarholmen, Läggesta – Åkers styckebruk, med specifik uppgift att flexibelt passa tågen?
  2. Är det omöjligt för Strängnäs kommun att komplettera busstrafiken snabbare än genom den ordinarie tilläggsbeställningen?
  3. Skulle en stadsbusslinje i Mariefred kunna vara ett delsvar på fråga 1? Vad skulle det då kosta?

 

David Aronsson      Yvonne Knuutinen     Merja Kylmämaa

Debatt – Läggestaskolan borde inte falla på skolpengsstrulet

Detta är en debattartikel som publicerades i Strengnäs Tidning den 17 februari 2024.

Varför byggs inte Läggestaskolan nu? Mariefredsskolan är överfull och Åkerskolan kommer heller inte kunna fyllas hur mycket som helst.

En inte obetydlig faktor är också vad kommunen vill ha för inflyttning till Läggestaområdet. Är det arbetande föräldrar som uppskattar platsen och förutsättningarna eller är det områden som kommer att bidra till Strängnäs kommuns allt mer skeva befolkningsprognos? Hur ser kommunen på sin roll i att forma, planera och styra samhällsutvecklingen?

Skolan i Läggesta har varit en fråga sedan skolutredningen 2018 som resulterade i stängda småskolor och flytten av högstadiet från Stallarholmsskolan. Då nämndes också behovet av en skola i Läggesta. Det är år 2025 som varit det år som nämnden hållit fast vid som det år som skolan skulle vara klar, detta trots att prognoserna hittills sagt att behovet var 2024.

Nu har prognoserna ändrats igen. Skolan är försenad. Byggnationer blir inte av i den takt som var tänkt. Det har heller inte flyttat in så många barnfamiljer som man trodde. Att det inte flyttar in barnfamiljer kanske är just för att det inte finns någon skola?

Vi kan inte se att det finns något som hindrar att kommunen ordnar med den avfart som behövs för skolområdet och den övergång som barnen från Marielund och Läggesta behöver för att komma över vägen. Därefter kan en ordentlig skolgård, den önskade lokala gymnastiksalen och en första etapp av skolan byggas på rätt plats. I enlighet med gällande detaljplan för området.

Skolchefen nämner i en artikel att en skola som inte är full går ut över skolpengen. Ja, Strängnäs kommun har hälften av eleverna i friskolor. Friskolor som i någon sort omvänd rättvisa kräver att få sin del av kommunens kostnadsökning för en ny kommunal skola.

Systemet är som det är och går man emot det så brukar minst en av friskolorna överklaga beslutet. Det borde dock vara fullt möjligt att runda den delen av systemet. Låt Barn- och utbildningsnämnden hyra de delar av skolan och annat som de använder, anpassa hyran efter det slitage och den ventilation etc. som uppstår respektive behövs för ett mindre antal elever. Avtala om en kostnad för nämnden som inte medför en märkbar ökning av kostnaden per elev, använd de flexibla delarna av systemet för att balansera elevpengen. Gå inte i systemets fälla i onödan. Låt kommunstyrelsen stå för kostnaderna för lokaler som inte används som utbildningslokaler och lägg exploateringskostnader för ytor och vägar i exploateringsprojektet och inte i skolans budget.

Marknadsskolans udda finansieringssystem ska inte förhindra att kommunen planerar och bygger de skolor som behövs. Skolor som ger en bra utbildning och driver utvecklingen av bostadsområden i rätt riktning. Bygg inte temporära baracklösningar för så viktig verksamhet när det ändå kommer att behövas en skola.

David Aronsson, gruppledare

Carolina Moretti, ersättare barn- och utbildningsnämnden

Vänstern i Strängnäs – Klimat och miljö – Nr 3 – 2023

Framför dig har du vår lokala tidning (som pdf-fil) Vänstern i Strängnäs.

Vänstern i Strängnäs – Nr 3, 2023

Den här gången är det ett temanummer om miljö- och klimat. Det passar oss bra. Vi är det grönaste partiet i Strängnäs kommun och det rödaste. Hållbarhet och solidaritet går hand i hand. Om klimatet går åt pepparn så kan nästan ingen köpa sig fri men på vägen dit kommer de som redan har det svårt att drabbas allra hårdast.

I detta nummer kan du läsa en del lokala artiklar och en del med ett mer nationellt fokus. Hoppas att du uppskattar tidningen!

Vill du hjälpa till med nästa nummer och för ett grönare och rödare Strängnäs  i övrigt så är det lätt att gå med i partiet. 

Gå in på vansterpartiet.se/bli-medlem och börja jobba med oss!

För några artiklar från tidningen och tidigare nummer så klicka här

Här ligger hela tidningen som bilder om det passar bättre.

Tre vänsterpartister på ett exploaterat och skövlat område

Oro inför planer på stor exploatering i Strängnäs – Vänstern i Strängnäs Nr 3- 2023

 I april i år beslutade kommunen att utreda förutsättningarna för ett planprogram för logistik- och verksamhetsområde utmed E20 från Gorsingeberget hela vägen till Grundbro och Hallmyra (planerna beskrivs på Strängnäs kommuns hemsida). Vi pratade med vänsterpartisterna Yvonne, Anna och David om den oro planerna medför.

Det här är en artikel från nr 3 – 2023 av tidningen Vänstern i Strängnäs, som ges ut fyra gånger per år till utvalda hushåll i Strängnäs och på nätet.

 Vad är det som oroar med projektet?

Anna: Projektet beskrivs som klimatsmart, men utifrån ett klimatperspektiv är det oroande att stora skogar – som ju är kolsänkor – huggs ner, berg sprängs bort och stora ytor asfalteras. Vart ska allt vatten ta vägen vid extremregn när marken är hårdgjord?

EU har tagit fram Soil strategy for 2030, för att skydda jordbruksmark för matproduktion och andra ekosystemtjänster och man identifierar kommuners byggplaner som ett av de största hoten. Ett annat hot här gäller grundvattentäkten i Gorsinge.

Yvonne: Jag är självklart orolig inför projektet, och listan på hur samhället skulle kunna påverkas är väldigt lång; naturvärden, reservvattentäkten, dagvattenutredningar, infrastruktur – allt är av stor betydelse för inflyttningen till kommunen. Rent allmänt har jag svårt att förlika mig med att man i kommunen ger företagarna så stort utrymme. Jag skulle vilja att man tvärtom ger medborgarna tolkningsrätten till hur våra gemensamma tillgångar ska användas.  

Anna: Ja, och området beskrivs som en ny stadsdel, den planlagda ytan är långt större än Strängnäs stad. Då påverkas väl långt fler än boende inom området? Dessutom skrivs att en miljökonsekvensanalys inte är nödvändig i det här skedet, men hur ska vi kunna ta ställning om alla risker inte beskrivs? En annan aspekt är förfulningen av staden. Vi har kulturhistoriska kvaliteter här som ger staden sin identitet?  

Får företagare för stort utrymme i kommunen?

David: Visst är det besvärligt med Kilenkryssets omfattande påverkan och inflytande i Strängnäs. Det finns personkopplingar till politiken, personal rör sig mellan kommunen och bolaget, det stora markinnehavet och köpen som bolaget gör. Kommunen får en allt för tillbakalutad hållning till samhällsplaneringen.

Anna: Jag tycker att det är bekymmersamt att en privat aktör får så mycket utrymme att forma en kommun. Kommunens resurser borde vara alla medborgares ansvar och rätt att utveckla. Det skapar ett demokratiskt underskott när Kilenkrysset utger sig för att utveckla Strängnäs framtid. Den framtiden bygger på en ohållbar idé om evig tillväxt, men riskerar att få miljömässiga och finansiella konsekvenser med klimatförändringarna. 

Ser ni några positiva aspekter kring projektet?

David : Omlastningscentraler behövs för att kunna ställa om till mer tåg. Användandet av redan befintlig väg- och tåginfrastruktur och det kommer skapa fler lokala arbetsplatser.

Anna: Jag förstår ju att kommunen vill skapa fler arbetstillfällen, men lönsamheten i en omlastningscentral hänger till stor del på automatisering. Skulle det ge 6 – 10.000 nya arbetstillfällen? 

Vad har Strängnäsvänstern för hållning i frågan?

David: Strängnäsvänstern har ännu inte tagit ställning till projektet. Det blir ju alltid stor påverkan av en så omfattande etablering, speciellt för de som bor och rör sig i området. Generellt vill vi minska masskonsumtionen snarare än att bygga förutsättningar för den.

Text: Nina Danson