Författare: strangnas

Marknadsexperiment hör inte hemma i hemtjänsten

Skrivet av strangnas den 30 mars, 2022. Postad i Kommentarer och uttalanden.

(Detta är ett inlägg publicerat 30 mars 2022 i en debatt på Strengäs tidnings debattsida, läs vårt första via denna länk.)

Lennart Nilsson svarar den 23 mars på bland annat vår debattartikel. Han hävdar att vår debattartikel bygger på ideologi och svepande påståenden. Låt oss då beskriva fakta i frågan om valfrihetssystem i hemtjänsten, LOV.

Mindre än hälften av de med omsorgsbehov väljer utförare.

Under de senaste sex åren har LOV-bolagen inte ett enda år i snitt haft fler utbildade undersköterskor än den kommunala utföraren, det största bolaget har aldrig nått upp till LOV-kravet på 65 % utbildade undersköterskor. Att ha utbildad personal är en avgörande kvalitetsfaktor, speciellt om den som får omsorg börjar uppvisa en oroande hälsoförsämring.

LOV innebär att de som får omsorg är geografiskt utspridda och fri etableringsrätt för bolag. Ett privat bolag med verksamhet i Strängnäs tätort kan tacka nej till någon som bor långt ute på Selaön, det kan förstås inte kommunen. Ju fler utförare det finns desto mer av hemtjänstpersonalens tid går åt till bilkörning. År 2015 körde den kommunala hemtjänsten 4,23 kilometer per timme hemtjänst, fram till år 2018 hade det ökat till 5,09 kilometer per timme hemtjänst. LOV är grundläggande ineffektivt.

Nilsson skriver att hemtjänsten även innan LOV visade på “röda siffror”, men att en budget är underfinansierad säger inget om kostnadsläget. År 2012 var kostnaden per brukare 8 % högre i Strängnäs än riket. År 2020 var kostnaden 32 % högre än riket. Detta är på grund av LOV.

Att mäta kvalitet i hemtjänsten med stöd av en enkät innebär vissa svårigheter. De senaste åren har det bara varit 58-70 % av de som får hemtjänst som själva eller tillsammans med en samboende partner svarat på enkäten. Det har också bara varit 64-73 % av de som svarat som vet hur man framför synpunkter eller klagomål på utförandet. De som då inte klarar att svara på enkäten, de som sannolikt har det största omsorgsbehovet, hur väl mäts deras upplevelse av hemtjänsten? Hur många av de vet hur man framför klagomål?

Den kommunala personalen har inget behov av att skönmåla sin arbetssituation, hur mycket för fort de kör mellan insatser och hur insatsen gått. Det är god grund för kvalitetsbedömning, till skillnad från en konkurrensutsatt vinstdrivande verksamhet. Det är därför det finns kvalitetskrav i LOV-avtalen. Krav som inte följs av bolagen, vilket nämnden knappt agerat på.

Av åtta bolag som varit aktiva är tre kvar. Resten har slutat självmant eller tvingats sluta när det till slut infördes grundläggande krav för att få tillstånd att bedriva hemtjänst. Av de tre bolagen är det bara ett enda som har en ekonomisk situation som uppfyller kraven i LOV-avtalen.

Det är Nilsson som är ideologiskt förblindad när han tror att det går att skapa effektiv och kvalitetsbaserad hemtjänst i nuvarande organisationsform.

I svaret på vår motion om att avveckla LOV den 1 jan 2024, och fram till dess kraftigt skärpa kvalitetskraven, fick vi veta att först i mars i år infördes digital tidsredovisning även för de privata utförarna. Med tanke på hur det sett ut i ett stort antal kommuner med fusk med tidsredovisning så är det en nivå av tillit vi önskat att kommunen inte haft.

När vi säger att “hemtjänsten ska vara effektiv och bra, inte billig” så menar vi att kvalitet och effektivitet ska gå före kostnadspress och underbudgeteringens fokus på röda siffror. Effektivitet, det vill säga hur mycket kvalitet man kan leverera per krona, är viktigare än kostnadsnivån. LOV är inte effektivt.

David Aronsson
Kommunstyrelsen

Merja Kylmämaa
Socialnämnden

Peter Hjukström
Fullmäktigeledamot

Vänsterpartiet Strängnäs

Motion – Utlys klimatnödläge i Strängnäs kommun omedelbart!

Skrivet av strangnas den 28 mars, 2022. Postad i Fullmäktige, Politiska dokument.

Strängnäs kommun kommer inte att kunna klara vår del av Sveriges utsläppsmål – om inte politiken agerar med kraft och nu omedelbart.

Enligt Koldioxidbudgeten för Strängnäs kommun, utlagd på nätet 1 mars 2022, måste vi minska utsläppen med 17,4% årligen för att uppnå koldioxidneutralitet till år 2045. Att jämföra med år 2021 då vi minskade koldioxidutsläppen endast 0,4%. I nuvarande takt tar Strängnäs utsläppsbudget slut efter 4 år…

För att hålla budgeten krävs alltså omedelbara utsläppsminskningar om 17,4% årligen. Då räcker budgeten i 23 år, vilket är i linje med Parisavtalet, men som dock inte klarar kommunens eget mål om utsläppsneutralitet år 2040.

Drygt 50% av Strängnäs kommuns koldioxidutsläpp kommer från personbilstrafiken. Därför måste kommunen nu omedelbart ge alla medborgare möjlighet att fasa ut sin egen del av personbilstrafiken som drivs med fossila drivmedel. Detta görs genom att omedelbart anlägga GC-banor utmed landsvägarna, skapa behovsstyrd och kostnadsfri busstrafik, bygga ut laddinfrastrukturen i alla kommundelar m.m. Detta är konkreta åtgärder som måste utföras av politiken. Innan medborgarna kan göra sin del.

Att utlysa klimatnödläge sätter klimatkrisen först. Det innebär att klimathänsyn ska genomsyra alla kommunala beslut både på kort och lång sikt.

Ansvaret för att ställa om från grunden kan inte i första hand läggas på invånarna själva utan fokus måste ligga på strukturell omställning. Huvudansvaret för omställning och uppföljning måste ligga på Kommunstyrelsen. Först när kommunen erkänner klimatnödläget och därtill skapar förutsättningarna för ett klimatneutralt resande, kan medborgarna göra sin egen nödvändiga omställning mot ett framtida klimatneutralt liv.

Varje dags försening gör det ännu mindre sannolikt att Strängnäs kommun ska klara vår del av Sveriges utsläppsmål.

Vi yrkar på att fullmäktige beslutar att utlysa klimatnödläge omedelbart.

Yvonne Knuutinen David Aronsson

Peter Hjukström Henrik Sjödahl

Vänsterpartiet Strängnäs

Bakgrund:

En koldioxidbudget definierar den mängd koldioxid som kan släppas ut om vi ska klara de övergripande klimatmålen.

Att utlysa klimatnödläge är ett sätt att förtydliga att vi inser att klimatförändringarna är verkliga, att de orsakats av oss människor och att åtgärderna som gjorts så här långt inte är tillräckliga för att vända utvecklingen. Det är första steget mot att göra tillräckliga begränsande åtgärder och att låta klimatet spela en tung roll i alla beslut.

Så här ska Sverige bidra till att uppfylla Parisavtalet: 2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk med nationellt fastställda miljömål:

Sverige ska år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det betyder att utsläppen inom Sveriges gränser ska vara minst 85% lägre, jämfört med 1990 års utsläppsnivåer. De resterande 15% kan uppnås genom s.k. kompletterande åtgärder. Exempelvis åtgärder i skog och mark som ökar inbindningen av koldioxid, som t.ex våtmarksrestaurering.

Observera att Strängnäs utsläppsmål är ännu skarpare än det nationella:

Inga utsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2040.

Listan i kommunvalet i Strängnäs 2022

Skrivet av strangnas den 15 mars, 2022. Postad i Val 2022.

Vänsterpartiet Strängnäs har haft sitt årsmöte och då fastställt sin lista i valet till kommunfullmäktige i höst. Listan består av 26 namn.

Det är en stark lista med för fullmäktige och politiken flera nya namn, men också flera namn som väljare som känner Strängnäs och politiken i Strängnäs kommer att känna igen.

Vänsterpartiet har idag 4 ledamöter och två ersättare i fullmäktige, men vi räknar med att vi har minst 5 ledamöter efter valet i höst.

Hela listan

David Aronsson, 48, Miljöinspektör, Strängnäs
Yvonne Knuutinen, 62, Arkitekt, Strängnäs
Merja Kylmämaa, 58, Socionom, Strängnäs
Ted Danson, 39, Företagare, Stallarholmen
Carolina Moretti, 28, Studerande, Strängnäs
Nina Danson, 50, Beteendevetare, Stallarholmen
Barbro Svensson Sjöberg, 68, Sjuksköterska/Samtalsterapeut, Mariefred
Nils-Arne Andersson, 71, Företagare, Strängnäs
Vian Faili, 46, Akutsjuksköterska, Strängnäs
Henrik Sjödahl, 53, Färjkarl, Strängnäs
Annette Magnusson, 57, Civilingenjör, Strängnäs
Peter Hjukström, 67, Pensionär, Mariefred
Kajsa Steude, 46, Specialistsjuksköterska, Strängnäs
Gerardo Vergara, 58, Betongarbetare, Strängnäs
Birgitta Lexell Karlsson, 68, Pensionär, Strängnäs
Grade Beronja, 56, Järnsmed, Mariefred
Sandrina Moretti, 70, Pensionerad fritidspedagog, Strängnäs
Anders Lid, 30, Teamledare, Strängnäs
Camilla Ferngren, 40, Studerande, Strängnäs
Tanja Henriksson, 74, Socionom, Strängnäs
Sahverdi Polat, 65, Pensionär, Strängnäs
Susanna Román, 60, Arbetslös, Strängnäs
Ulf Norström, 76, Pensionär, Mariefred
Ching-Pei Tsai Aronsson, 47, Sjuksköterska, Strängnäs
Karin Ternulf Larsson, 68, Pensionerad lärare, Strängnäs
Ulf Brolin, 73, Pensionär, Strängnäs

Debatt – Kan Strängnäs satsa framåt

Skrivet av strangnas den 15 mars, 2022. Postad i Kommentarer och uttalanden.

Vad skulle Strängnäs ha att vinna på att vara progressiva och framtidstänkande i sitt klimatarbete?

Med oroligheter i vår närhet samt klimatproblem i vår framtid så blir det allt tydligare att vi måste göra något för att säkerställa vårt energibehov på kort och lång sikt för att ha möjlighet till fortsatt utveckling, stabilitet och fred.

Därav Vänsterpartiets motion i kommunfullmäktige den 14 februari om att Strängnäs ska vara en del av vätgasexpansionen och därmed en del av att säkerställa att Sverige fortsatt kommer ha en trygg och hög produktion av klimatsmart energi som vi själva råder över.

Vad skulle då Strängnäs som kommun tjäna på att ligga i framkant på detta klimatarbete och hur skulle det gå till?

Vätgas är en energibärare med möjlighet till lagring, som framställs av vatten och elektricitet. Det handlar om att tillvarata närproducerad elektricitet från sol, vind och kraftvärmeverk och omvandla den till vätgas, för att om igen omvandlas till el när den närproducerade elen inte täcker behovet.

Att säkerställa att kommunen har en jämn, stabil och klimatneutral eltillförsel ökar kommunens attraktivitet och konkurrenskraft.

Strängnäs är en pendlingskommun i dagsläget, där en stor del av befolkningen arbetar på annan ort. Ökande energipriser kommer på sikt att minska attraktiviteten för just denna inflyttning och vidare boende i kommunen. Det kommer att behövas arbetstillfällen i närområdet så att dess befolkning som inte har råd att pendla eller har möjlighet att arbeta hemifrån kan finna arbete på orten så kommunen fortsatt kan vara attraktiv. Så vätgasproduktionen skapar inte bara stabilitet i elnätet utan även stabilitet på arbetsmarknaden med arbeten som tilltalar ett större antal invånare.

Då vätgas inte bara kan användas i gasform för att säkerställa elnätets stabilitet eller för att tanka vätgasbilar med bränsleceller utan även kan slås ihop med infångad koldioxid för att därigenom skapa ett syntetiskt flytande bränsle som liknar etanol. Det ses som en dellösning för framförallt tunga transporter likt flyg, sjöfart och lastbilar. En sådan anläggning skulle kunna etableras i Strängnäs och skapa ännu bättre stabilitet på arbetsmarknaden och bidra till att minska svenskt beroende av klimatskadligt importerat bränsle.

Kommunen kan även skapa förutsättningar så att mer takytor och mark används till att generera elektricitet, tex montera solceller på sina egna tak, hyra ut tak till någon som vill använda det eller hyra tak där de inte nyttjas. Kommunen kan främja solceller vid nyproduktion av bostäder, till exempel genom att reducera bygglovskostnader för de som placerar sina tak i optimalt förhållande till solen och monterar solceller, verka för att privatpersoner som önskar producera mer el än de själva gör av med kan sälja den utan att de anses som elproducenter. Kommunen behöver även verka för en översiktsplanering som visar vart och hur vi kan placera mer vindkraft utan att det stör natur och människor alltför mycket, för att inte tillståndsprocesserna skall dra ut på tiden.

Henrik Sjödahl
Yvonne Knuutinen

Fullmäktigeledamöter för Vänsterpartiet Strängnäs