Skip to main content

Etikett: Skola

Lokalkostnader… statistik och allmänt lurendrejeri

Skolans lokalkostnader har varit en stående punkt för alla typer av organisationsändringar och strul inom Strängnäs skolor ända sedan friskolorna började poppa upp som svampar ur marken (iallafall på Tosterön). Som en liten reaktion på Fredrik Lundgrens (fp, BUNs ordf) debattartikel och på debatten som följde på facebookgruppen Omorganisation av skolor i Strängnäs

Statistik går att vända hur som helst. Genom att göra ett särskilt urval eller att utelämna delar av resultatet kan man skapa en bild som ser annorlunda ut än vad den kanske borde, men det är väl också ofta en fråga om tolkning.

Vad är det då vi pratar om?

Strängnäs har högre lokalkostnader än många kommuner. Vi lider som sagt var av att det tillkommit massor med yta i skollokaler i och med etableringen av friskolorna. Om man tittar på skolan som helhet har ju förstås campuseffekten en stor del.

Så… nu ska jag presentera en del statistik (år 2011 exkluderad då bara Enköping rapporterat ännu i mitt urval), och den går att tolka bokstavligen hur som helst. Vad sägs om tolkningen att lokalerna är ett problem pga hyresnivån och inte ytan? Enköping har större lokaler, Katrineholm har mycket större kostnad per kvm. Utvecklingen från 2008 och framåt är intressant i Strängnäs, eller? Vad gjorde att grundskolans lokalkostnader per kvm sköt i höjden på det sättet? Är det statistiken som är vilseledande, kvm per elev är samma 2010 som 2001? Är Katrineholms metod lösningen, dvs att över 10 års tid krympa utrymmet per elev (och det som Strängnäs försöker nu)? Kostnaden (=insatta resurser) för utbildning per elev står stilla i Strängnäs, men inte de övriga trots att Enköping nästan har samma lokalkostnad? Varsågod och tänk 😉

Nyckeltal för kommunernas förskoleklass, grundskola och obl. särskola efter region,
nyckeltal och tid
  2000 2001 2005 2006 2010
0381 Enköping          
grundskolan, kostnad totalt per elev (kr) 51800 56086 63174 67035 89639
grundskolan, kostnad per elev för undervisning (kr) 25200 27343 31020 32812 41008
grundskolan, kostnad per elev för läromedel/utrustning/skolbibl (kr) 3500 3688 3000 3292 5005
grundskolan, kostnad per elev för skolmåltider (kr) 2600 2998 3545 3825 4081
grundskolan, kostnad per elev för elevvård (kr) 700 769 1481 1743 2555
grundskolan, lokalkostnad per elev (kr) 11900 11726 13045 13891 19288
grundskolan, lokalkostnad per kvadratmeter (kr) 710 694 751 782 969
grundskolan, lokalyta per elev (kvm) 17 17 17 18 20
grundskolan, kostnad per elev för skolskjuts (kr) 2250 2497 3050 3268 4320
0483 Katrineholm          
grundskolan, kostnad totalt per elev (kr) 53800 54572 70797 77027 88861
grundskolan, kostnad per elev för undervisning (kr) 29400 30702 36924 38407 45983
grundskolan, kostnad per elev för läromedel/utrustning/skolbibl (kr) 3100 3164 3600 3814 5992
grundskolan, kostnad per elev för skolmåltider (kr) 2900 3027 3416 3538 5162
grundskolan, kostnad per elev för elevvård (kr) 1090 1121 1576 1658 2162
grundskolan, lokalkostnad per elev (kr) 9700 9338 11078 12418 16217
grundskolan, lokalkostnad per kvadratmeter (kr) 530 598 719 896 1381
grundskolan, lokalyta per elev (kvm) 18 16 15 14 12
grundskolan, kostnad per elev för skolskjuts (kr) 1690 2061 2894 3042 4442
0486 Strängnäs          
grundskolan, kostnad totalt per elev (kr) 50300 57097 71181 74020 87076
grundskolan, kostnad per elev för undervisning (kr) 28100 30101 36988 38941 38563
grundskolan, kostnad per elev för läromedel/utrustning/skolbibl (kr) 1500 1650 2093 2640 2289
grundskolan, kostnad per elev för skolmåltider (kr) 3500 3594 4163 4241 3609
grundskolan, kostnad per elev för elevvård (kr) 900 929 2256 2436 2840
grundskolan, lokalkostnad per elev (kr) 8700 9342 11346 12127 20252
grundskolan, lokalkostnad per kvadratmeter (kr) 540 530 740 782 1150
grundskolan, lokalyta per elev (kvm) 16 18 15 16 18
grundskolan, kostnad per elev för skolskjuts (kr) 1660 1947 2379 2636 3058

….och lokaler i Strängnäs över den tid som SCB har data lätt tillgängligt.

Nyckeltal för kommunernas förskoleklass, grundskola och obl. särskola efter region,
nyckeltal och tid
  2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
0486 Strängnäs                      
grundskolan, lokalkostnad per elev (kr) 8700 9342 9915 12070 12632 11346 12127 14254 14989 17502 20252
grundskolan, lokalkostnad per kvadratmeter (kr) 540 530 670 831 842 740 782 854 841 922 1150
grundskolan, lokalyta per elev (kvm) 16 18 15 15 15 15 16 17 18 19 18

 

David Aronsson
Gruppledare i KF, V Strängnäs

Teoretiskt stöd för folkomröstning?

I måndagen den 23 april var frågan om genomförande av kommunal folkomröstning uppe i fullmäktige. Detta är en sent nedskriven reflektion från mötet.

Majoritetens politiker gjorde sitt bästa för att med argument i stort baserade på att Barn och utbildningsnämnden redan tagit beslut i frågan. Jag antar att man menar beslutet i höstas, men det skulle väl iofs lika gärna kunnat vara beslutet att göra F-5 skolor för x antal år sedan.

Så när det var uppenbart att loppet var kört (2 tim och 50 min in på mötet) så gick Lilian Sjölund, från det teoretiskt direktdemokratikramande Miljöpartiet, upp och yrkade på återremiss…. vilket S snabbt (en halvtimme senare) hakade på. Eftersom återremiss kan ske med en minoritet (som S+Mp) så var ju frågan avgjord, det blev ingen folkomröstning den gången.

Ni kan följa fullmäktigemötet via Mats Perssons strålande websändningstjänst. Tryck c efter att videon startat för att välja ärende, folkomröstningen är ärende 16.

Det jag framförde i omgångar var…

”Förhoppningsvis vet alla var Vänsterpartiet och jag själv står i denna fråga, både det vi ska besluta om idag och kanske även i sakfrågan i sig. Jag tänkte faktiskt inte beröra sakfrågan i sig.

När fullmäktige den 19 december förra året tog beslut om att ärendet fick väckas så godkände vi att minst 10% av de röstberättigade i hela kommunen hade skrivit under ett initiativ om folkomröstning i frågan om indelning av Strängnäs stads skolor i lågmellanstadieskolor och högstadieskolor. Därmed uppfylldes kravet i kommunallagens 23 § angående när ärenden får väckas i fullmäktige.

Det var första steget.

Det vi ska besluta om idag.. som jag ser det… om frågan är en sådan som fullmäktige kan besluta om… inte huruvida det är lämpligt, praktiskt eller allmänt bra för demokratin… , utan helt enkelt om skallkraven i § 34a i kommunallagens uppfylls… det vill säga kan fullmäktige ta beslut i frågan eller inte. Att- sats ett i § 34a.

Det andra kravet i lagen är förstås att beslutet går igenom

Att majoriteten inte vill se en folkomröstning är kristallklart från beredningsunderlaget.

När jag läste texten blev jag lite fundersam..

”Endast frågor som ska avgöras av kommunfullmäktige kan bli föremål för en folkomröstning” skriver man vidare, för övrigt utan hänvisning till var man hittade detta.

Enligt kommunallagens paragraf 34as så får endast frågor som kan avgöras av fullmäktige bli föremål för folkomröstning. Detta var vad jag menade tidigare.

Frågan är inte huruvida fullmäktige ska eller bör besluta i en fråga, inte heller om det är lämpligt eller inte, utan helt enkelt om man kan… Givetvis kan fullmäktige välja att besluta kring stadieindelning av skolor.

Kommunstyrelsen trycker i texten på att folkomröstning kan vara en del av beredningen i ett ärende om så fullmäktige önskar. ”Folkomröstning kan även väckas genom ett sk. Folkinitiativ”… det är ju det som hänt i det här fallet. Det är inte fullmäktige som begärt en folkomröstning som en del av en beredning. Det är ett nytt ärende enligt 23 §, precis som man ska göra, precis som om vi hade lämnat en motion i frågan.

På sid 16:4 skriver kommunstyrelsen att ”Som nämnts är institutet folkomröstning ett led i ett ärendes beredning” och fortsätter in på hanteringen av stadieindelningsärendet i BUN (Barn och utbildningsnämnden.

Men varför är det egentligen relevant? Om vi hade motionerat i frågan, hade det då varit relevant att BUN sedan tidigare tagit ett beslut i frågan? Nej, givetvis inte. Vår votering hade inte stoppats bara för att BUN redan tagit beslut. Och det är ingen skillnad på ett ärende väckt genom ett folkinitiativ eller ett ärende väckt i enlighet med en motion.

Detta ärende är helt separat från barn och utbildningsnämndens beslutade ärende om stadieindelning, bortsett från att de behandlar samma ämne. Precis som kulturnämndens begäran om pengar eller Moderaternas motion om vaktmästare gör inom sina specifika sakområden.

Det finns ingen karantänstid för beslut. Ett beslut som tas idag kan vi om i morgon, det kan ju vara bra eller inte. Att BUN tog ett beslut har ingen betydelse, vi kan ta om beslutet ändå.

Genomförande av en rådgivande folkomröstning kring stadieindelning av Strängnäs stads skolor förhindras som sagt var inte av att nämnden tog samma beslut.

Ett ärende har alltså väckts. Fullmäktige kan besluta i frågan. Om då mindre än två tredjedelar av ledamöter säger nej så ska en folkomröstning hållas.

För att vara övertydlig…
34 a § Har ett folkinitiativ väckts enligt 23 § andra stycket ska fullmäktige besluta att folkomröstning ska hållas, om
1. den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den, och
2. inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget.

Jag yrkar bifall till folkinitiativet och avslag till kommunstyrelsens förslag till beslut”

…som reaktion på Miljöpartiets och Socialdemokraternas återremiss (med argument kring krav på detaljer och att 90% av folkomröstningsförslagen, i landet, har fallit) så framförde jag i princip följande.

”Jag är förvånad. Som vänsterpartist har jag lite svårt att se hur Miljöpartiet och Socialdemokraterna kan stå här och säga att man är för folkomröstning… och sedan inte riktigt kan förklara varför man inte röstar för folkomröstning. Det blev så krystat…

En återremiss i det här läget känns som ren förhalningsteknik, speciellt om man egentligen är för folkomröstningar så är detta ren taktik.

Kring detaljerna om folkomröstningen så står det i folkomröstningslagen vilka frågor som ska avgöras av fullmäktige i anslutning till beslutet att genomföra en folkomröstning. Vi ska samråda med valmyndigheten kring vilken dag den ska genomföras, vi kan inte göra saker i fel ordning. Jag har svårt att se att vi skulle kunna samråda med Valmyndigheten kring vilken dag vi ska genomföra den, innan vi har beslutat att genomföra den.

…och sedan det här med att 90% av folkomröstningarna har avslagits. Det var ju som sagt var innan lagen ändrades för att Riksdagen tyckte att man skulle underlätta folkomröstning.

Jag tycker inte heller att detta är en svår fråga. Om man följer folkinitiativets modell… Ska skolorna i Strängnäs stad indelas F-6 och 7-9? Ja eller Nej?”

Vänsterpartiet är för att det genomförs en folkomröstning. Något annat är egentligen otänkbart.

Kommunallagen kan läsas i Lagrummet, liksom lagen om kommunala folkomröstningar. Information finns även på Valmyndighetens hemsida.

David Aronsson

==== Uppdatering  2012-05-14====

Läs även Dag Brembergs (Mfp) inlägg i dagens E-kuriren.

Vad vi pratade om på senaste gruppmötet

Bara för att ni som inte var med och ni som skulle kunna vara intresserade av att vara med ska kunna se vad vi pratade om senast så får ni här lite insikt i lokalföreningens inre liv…

I går kväll (23 februari 2012) hade vi gruppmöte där vi diskuterade lokal politik och annat smått och gott…

Vi var 11 personer som med hjälp av en macka var höll ut mellan 19:30 och 23:00.

På dagordningen stod framför allt rapport och genomgång av de nämnder vi är representerade i samt förstås KS och KF. Detta till synes småtråkiga innehåll blev en livlig diskussion om flera ärenden i olika nämnder (kultur, social, BUN) allt från folkomröstningen om skolans stadieindelning till verksamhetsområden för kommunalt VA (dvs vilka områden med egna vatten- och avloppslösningar som ska få möjlighet/tvingas att anslutas till kommunalt VA).

Vi stödjer för övrigt utan reservationer kravet på folkomröstning. Frågan är möjlig att rösta om och rätt antal personer har begärt att den ska genomföras. För oss är det en fråga om demokratisk hederlighet. Att majoriteten nu genomför en stor omorganisation av personalen och eleverna samt genomför fysiska förändringar i skolmiljön när inget tyder på  något annat än att det blir folkomröstning i frågan i höst är inte i linje med vad vi tycker är rationellt eller ett agerande som inspirerar till politiskt aktivitet och stärker förtroendet för den lokala politiken (agerandet antyder att majoriteten oavsett utgång av folkomröstningen tänker strunta i resultatet).

I övrigt funderade vi på hur vi bättre ska nå ut till strängnäsborna, och då kanske speciellt de områden där vi inte klarat att vara så aktiva hittills. Vi ökar i medlemsantal och vi känner av en stärkning i opinionen… det ger en styrka och optimism som vi nu ska hålla igång på bästa sätt. Ni kan ju se detta inlägg som en första liten del av att vi nu bli mer aktiva.

Insändarsvar kring skolan i Strängnäs

Denna insändare publicerades i Eskilstuna-Kuriren med Strängnäs tidning i slutet på januari.

Majoritetens gruppledare i Strängnäs framför i en insändare den 11/1 en del kloka argument för hur viktigt det är med en bra skola och fritidsverksamhet för barn.  Vi ställer upp på de flesta av de vackra orden. Det är bara det att mycket av det de skriver inte kopplar till verkligheten. De räknar upp flera bra satsningar men det mest grundläggande för att få en skola och fritids med bra kvalité fattas, nämligen tillräckligt med personal. Fritids i vår kommun har bland de största barngrupperna i Sverige och har väldigt få fritidspedagoger i verksamheten.

Under de senaste sex åren så har personaltätheten på fritids i Strängnäs, enligt Skolverkets statistik, gradvis nästan halverats. Andelen personal som har pedagogisk högskoleutbildning har sjunkit från hälften till en tredjedel. Ingen annan kommun i länet har genomgått en så omfattande omställning till det sämre.

Ingrid Fäldt (s) och ni andra gruppledarna skriver att ni vill ha fler pedagoger i skolan. Ni har ju majoritet – gör något åt det! Vi har år efter år hört era partier prata om fler pedagoger. I praktiken har ni istället skurit ned pengarna som ska betala för det, årets budget är ingen avvikelse. Ni säger att ni skapar goda förutsättningar för att våra barn ska få stimulans och känna trygghet. Det tycker inte vi att ni gör. Mittenalliansens upprustade lokaler kommer öka hyrorna även i grundskolan. Kommer barn- och utbildningsnämnden få täckning för det, eller går låg skatt och snygga lokaler före pedagoger även denna gång?

David Aronsson
Lasse Pettersson
Vänsterpartiet Strängnäs