Skolans lokalkostnader har varit en stående punkt för alla typer av organisationsändringar och strul inom Strängnäs skolor ända sedan friskolorna började poppa upp som svampar ur marken (iallafall på Tosterön). Som en liten reaktion på Fredrik Lundgrens (fp, BUNs ordf) debattartikel och på debatten som följde på facebookgruppen Omorganisation av skolor i Strängnäs…

Statistik går att vända hur som helst. Genom att göra ett särskilt urval eller att utelämna delar av resultatet kan man skapa en bild som ser annorlunda ut än vad den kanske borde, men det är väl också ofta en fråga om tolkning.

Vad är det då vi pratar om?

Strängnäs har högre lokalkostnader än många kommuner. Vi lider som sagt var av att det tillkommit massor med yta i skollokaler i och med etableringen av friskolorna. Om man tittar på skolan som helhet har ju förstås campuseffekten en stor del.

Så… nu ska jag presentera en del statistik (år 2011 exkluderad då bara Enköping rapporterat ännu i mitt urval), och den går att tolka bokstavligen hur som helst. Vad sägs om tolkningen att lokalerna är ett problem pga hyresnivån och inte ytan? Enköping har större lokaler, Katrineholm har mycket större kostnad per kvm. Utvecklingen från 2008 och framåt är intressant i Strängnäs, eller? Vad gjorde att grundskolans lokalkostnader per kvm sköt i höjden på det sättet? Är det statistiken som är vilseledande, kvm per elev är samma 2010 som 2001? Är Katrineholms metod lösningen, dvs att över 10 års tid krympa utrymmet per elev (och det som Strängnäs försöker nu)? Kostnaden (=insatta resurser) för utbildning per elev står stilla i Strängnäs, men inte de övriga trots att Enköping nästan har samma lokalkostnad? Varsågod och tänk 😉

….och lokaler i Strängnäs över den tid som SCB har data lätt tillgängligt.

David Aronsson
Gruppledare i KF, V Strängnäs

Uppdaterades: 13 maj 2012