Skip to main content
Fikabordsmöte med block och datorer, med V-logga

Motion: Politiska arvoden på rimlig nivå

Vänsterpartiet har länge haft en annan inställning till politiska arvoden än vad andra partier har. I Strängnäs kommun har vi några gånger under senaste mandatperioderna föreslagit att de fasta arvodena sänks och kopplas loss från riksdagsledamöternas arvode. Det gör vi nu igen genom en motion om förändring av arvodesreglerna i kommunen.

“Vi tycker inte att politiker ska leva i en egen verklighet långt från vanliga medborgare. Det är också därför vi har en partiskatt för alla våra företrädare. Den gör att oavsett hur högt arvode ett visst uppdrag har, till exempel att sitta i riksdagen, så får en företrädare för Vänsterpartiet inte ut mer än 28 400 kronor i månaden.

Ta Jonas Sjöstedt som exempel. Han får idag ut 28 400 kronor i månaden efter skatt och den särskilda partiskatten. Det motsvarar en månadslön på cirka 37 900 kr/mån före skatt. I grunden får han det arvode som alla riksdagsledamöter i Sverige får (65 500 kronor i månaden). På det betalar han skatt och därefter betalar han en viss summa i partiskatt till Vänsterpartiet så att han får ut 28 400 kr.” – Vänsterpartiet om Politikerarvoden och partiskatt

De som har fasta arvoden lokalt i kommunen, landstinget och i riksdagen betalar partiskatt för att inte få för hög ersättning.

I vår motion föreslår vi en sänkning av de fasta arvodena baserat på en övergång till prisbasbeloppet som grund för beräkning. Det gör att den gällande maxgränsen på 80 % av beräkningsgrunden överensstämmer väl med gymnasielärares medellön, som vi anser är en rimlig grund, och även med partiets nivå för att betala partiskatt.

Vi gör detta för att vi tycker att de fasta arvodena idag är för höga. Vi vill inte att det ska tolkas som ett populistiskt utfall i någon sorts anda av politikerförakt. Istället vill vi ta bort förutsättningen för en som vi ser det väl grundad kritik gällande arvoden till politiker. Det är också en fråga om demokrati. Vi ska företräda väljarna med förutsättningar som inte avviker för mycket från deras verklighet. Ett arvode ska inte vara en faktor som motverkar rotation på politiska poster, att politiker försöker hålla sig kvar av ekonomiska skäl. Kritik som att “ni politiker bryr er bara om era arvoden” ska inte ha någon grund.

“Partiet motverkar att politiskt förtroendevalda berikar sig på förtroendeuppdrag…” – ur § 127 i Vänsterpartiets stadgar.

Det är däremot viktigt att komma ihåg att fritidspolitiker inte tjänar särskilt mycket pengar på sina uppdrag. Tid-/mötesarvodena är inte höga och där föreslår vi ingen ändring. Vi tycker att det är orimligt om den tidsinsats som det krävs för att delta aktivt på möten, till exempel för en nämndledamot eller ersättare att läsa in en stor mängd dokument och formulera sina egna åsikter och förslag med grund i partiets politik, inte skulle medföra en rimlig ersättning. Våra förtroendevalda och medlemmar brinner för sina politiska hjärtefrågor och lägger ned mycket tid på att driva dem politiskt och som privatpersoner. Det skulle inte vara långsiktigt hållbart om inte rimligt arvode betalades för att även ta parlamentariskt ansvar för dem.

 

David Aronsson
Gruppledare för Vänsterpartiet i kommunfullmäktige

Peter Hjukström
Ordförande för Vänsterpartiet i Strängnäs kommun

 

Fikabordsmöte med block och datorer, med V-logga

 

Motion – Utredning av förbättrad lärmiljö

Nu har som alla vet skolstruktursutredningen gått till beslut. En utredning som började som en del av krokodilgapshanteringen och syftade till att frigöra pengar för utbildning.

Vi var inte fullt ut nöjda med utredningen och inte med utredningens fokus. För att veta var pengar behövs och för att få bästa effekt så behöver behoven identifieras först. Utredningen och speciellt kompletteringen påbörjade ett sådant arbete, men med en start i pengar och med kort tid så blev det inte tillräckligt.

Vi tror inte heller att den föreslagna organisationen på långa vägar kommer att lösa de problem som skolan har. Den kommer också bidra till att skapa några nya. Vi ser att en lång rad åtgärder för att ge bättre effekt i kombination med ökade resurser behövs framöver.

Vi förstår att de förslag vi egentligen skulle vilja lägga skulle kräva utredningar kring förutsättningarna innan det skulle gå att ta ställning till förslaget. Därför lägger vi denna motion som en utredningsmotion. Vi förväntar oss ett svar där förutsättningarna och nyttan med att genomföra de utredningar vi föreslår vägs mot kostnaderna för att genomföra dem.

Att vi föreslår att kommunstyrelsen ska få uppdraget är för att det inte är fråga om att genomföra åtgärder inom skolan på ett sätt som ligger inom Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde utan en fråga om utredningar kring aspekter både inom och utanför skolans väggar. Utredningar som lättast finansieras och organiseras från Kommunstyrelsen, på samma sätt som skolstrukturutredningen.

Sjukfrånvaron och fokus på pedagogik

Sjukfrånvaron hos skolpersonalen är en av landets högsta. Det är ett personligt lidande och resulterar även i att Strängnäs skolor tappar kompetent personal. Den stressande arbetsmiljön och ibland en känsla av otillräcklighet har lyfts som skäl för att motståndskraften mot att bli sjuk är lägre.

Vi vill att lärarna får fokusera på att lära ut. I andra kommuner har man provat att avlasta lärarna delar av tjänster, som mentorskap och administrationen kring kontakter med föräldrar, till andra yrkeskategorier som kanske också är bättre lämpade för uppgiften. Ett utökat samarbete med andra kommunala verksamheter, som bibliotek och kulturskola, har också prövats. Vi vill att förutsättningarna i Strängnäs kommun utreds för att ge underlag för åtgärder.

Likaså har rektorernas pedagogiska ledarskap har efterfrågats och nämns i strukturutredningen. Även där finns metoder att flytta rektorernas fokus mer mot pedagogiken genom att se över chefsskapet för icke-pedagogisk personal och för administration.

Vi har tidigare i vår budget föreslagit administrativa chefer eller tjänster för att minska den icke-pedagogiska arbetsbördan för rektorerna. Det skulle underlätta både chefssituationen och ge förutsättningar för mer pedagogiskt ledarskap. Hur detta kan ske, vilka effekter som kan förväntas och vad det skulle kosta vill vi få en utredning av.

Elevhälsan

Skolstruktursutredningen pekade på det orimliga i att vi har en elevhälsa som är underfinansierad och att personalen samtidigt är utspridd på flera enheter.

Vi förstår genom våra kontakter med funktionsrättsrörelsen att elevhälsan idag inte hinner hjälpa till att identifiera alla elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De hinner inte heller med att stötta elever och deras lärare i en utsträckning som skulle varit önskvärd. Detta är ett viktigt område som rätt finansierat inte bara ger elever en bättre skola och livssituation utan som på lång och kort sikt även är samhällsekonomiskt fördelaktig.

Vi vill att det genomförs en utredning för att visa på vilken bemanning och struktur elevhälsan skulle behöva för att de enligt dem själva och lärarna ska kunna lyfta alla de elever som behöver extra stöd.

Utlokaliserade lokaler i den mindre skolstrukturen

Skolstrukturutredningen genomfördes på kort tid, beslutade och ska sedan verkställas snabbt. Detta ställer till vardagssituationen för familjer där barn måste hämtas och lämnas långt ifrån från hemmet, när de under VT 2018 var närmre eller på gångavstånd från hemmet.

Förutsättningarna att fortsätta att använda lokalerna i Länna och Härad för viss utbildning och för fritids bör utredas då det skulle ge en mindre påverkan för barnen. Det skulle också kunna finnas möjlighet till av skolan samordnad transport istället för att enstaka föräldrar hämtar sina barn på olika tider på skolan eller fritids. Det skulle minska transporterna och behovet av skolskjuts för enskilda elever samtidigt som skoldagen sannolikt blir kortare och mer strukturerad för barnen.

Vi föreslår en utredning gällande vilka effekter utlokaliserade lokaler skulle ge för eleverna, personalen och den totala lärmiljön. Likaså vilka ekonomiska konsekvenser en sådan lösning skulle få.

Skolskjutsar för ett mer jämlikt skolval

Någon gång 2009 så var vi ett av få partier som drev att det skulle vara skolskjuts till alla skolor. Detta för att friskolornas socialt segregerande effekt skulle minska. Det kan genomföras på olika sätt. Eskilstunas modell med gratis bussresor till alla ungdomar är ett sätt, en utökning av skolskjutsreglerna ett annat. Rätt till skolskjuts till och från fritids är också en viktig fråga då förutsättningarna för föräldrar att hämta elever på skolan varierar. För att samordnad resa med äldre syskon ska vara möjlig behöver också skolskjuts kunna ske från fritids.

Vi vill se vilka effekter vi kan få på det fria skolvalet om tillgång till skjutsande föräldrar inte blir en faktor i val av skola.

Hanteringen av de lärmiljöförbättrande förslag som kommit

Den aningens missriktade dialogen i skolstruktursutredningen gav många inspel kring hur lärmiljön både fysiskt och organisatoriskt kan förbättras. Med skolor som växer i antalet elever så behöver skolmiljön förbättras fysiskt. Det kan gälla allt från ventilation och ljus till skolgårdens och korridorernas utformning. Det kan också behövas mer icke-pedagogisk personal som kan se alla elever.

Vi vill att utredningen fortsätter på detta spår och konkretiserar vad som skulle kunna förbättras, vilka effekter det skulle ge och vad det skulle betyda i kostnader.

Särskolan

Grundsärskolan var inte en del av utredningen när skolstrukturen för grundskolan utreddes. Grundsärskolan påverkas däremot då den efter beslut angående skolstruktur blir en helt separerad skola.

Vi vill se en utredning av effekterna av det samt förutsättningar och kostnader för att återintegrera särskolan med en grundskola.

 

Vi yrkar på att fullmäktige beslutar att ge Kommunstyrelsen i uppdrag att …

  1. Genomföra en utredning, enligt ovan beskrivna motiv, för att identifiera metoder för att underlätta både chefssituationen för rektor/lärare och att ge förutsättningar för mer pedagogiskt ledarskap från rektorerna. Utredningen ska visa hur detta kan ske, vilka effekter som kan förväntas och vad det skulle innebära i ökad årlig budget och engångskostnader.
  2. Genomföra en utredning, enligt ovan beskrivna motiv, för att visa på vilken bemanning och struktur elevhälsan skulle behöva för att de enligt dem själva och lärarna på ett effektivt sätt ska kunna bidra till att alla elever når sin fulla potential. Utredningen ska föreslå förbättringsmöjligheter, effekter och årliga löpande kostnader för förslag.
  3. Genomföra en utredning av förutsättningar, effekter på elevernas totala lärmiljö och kostnader med att fortsätta att använda de stängda skolorna i Länna och eventuellt Härads lokaler för viss utbildning och för fritidsverksamhet, utifrån ovan beskrivna motiv.
  4. Genomföra en utredning, enligt ovan beskrivna motiv, av skolskjutsituationen med fokus på effekterna på det fria skolvalet och förutsättningarna för elever med skolskjuts att utnyttja fritids. Utredningen ska föreslå förbättringsmöjligheter, effekter och kostnader.
  5. Genomföra en fortsatt utredning gällande förbättringar i fysisk och organisatorisk lärmiljö som konkretiserar vad som skulle kunna förbättras, vilka effekter det skulle ge och vad det skulle betyda i engångskostnader och löpande årliga kostnader.
  6. Genomföra en utredning de sociala och pedagogiska effekterna av att återintegrera särskolan med en grundskola. Utredningen ska visa förväntade pedagogiska och sociala effekter, förutsättningar samt engångskostnader och löpande årliga kostnader.

 

David Aronsson              Sandra Blanksvärd

Peter Hjukström              Yvonne Knuutinen

Vänsterpartiet Strängnäs

I augusti 2016 lämnade vi in interpellationer till KF om sexuella trakasserier

Från interpellationen:

Män är problemet. Det är lätt konstaterat att om män slutade att trakassera tjejer och kvinnor och slutade göra sexuella övergrepp så skulle statistiken se helt annorlunda ut, och mycket bättre. Som man är det lätt att känna sig utpekad och misstänkliggjord, men det går inte att ducka för att det är en berättigad misstanke.

Vi är däremot alla en del av ett system som har en alldeles för hög acceptans för att tjejer och kvinnor utsätts för detta. Vi har alla kollegor, vänner, barn och syskon som både är en del av och utsätts av systemet, där kan vi göra skillnad på ett personligt plan. Vi som politiker kan påverka strukturer på ett annat sätt.

Jag ställde de här frågorna för att jag undrar vad kommunen och kontoren gör för att minska förekomsten av sexuella trakasserier. … och då åtgärder på ett systematiskt sätt. Det är en sak att ha beredskap för att motverka och hantera sexuella övergrepp, en annan sak att komma åt de trakasserier som är en del av de flesta kvinnor och flickors vardag.

De som jobbar i kommunala verksamheter, barnen i skola och förskola, äldre eller boende på grupphem spenderar en rätt betydande del av sin vakna tid i verksamheter som drivs av kommunen. Därför har kommunen som jag ser det en bra möjlighet att putta den idag ordentligt sneda strukturen lite lite åt rätt håll.

 

Frågor:

  1. Är en uppdatering av den kommunövergripande handlingsplanen för kommunens anställda planerad i närtid?
  2. Varför reglerar inte den övergripande planen även agerande i situationer där elever utsätter andra elever för trakasserier eller övergrepp? Kommer det att åtgärdas i framtida revideringar?
  3. Har alla kommunala skolor och förskolor reviderade likabehandlingsplaner enligt den övergripande handlingsplanen?
  4. Är du nöjd med innehållet i de kommunala skolornas likabehandlingsplaner? Medför de att alla verbala och fysiska trakasserier, som oönskad beröring, resulterar i en motverkande/repressiv åtgärd från skolans personal riktad mot förövaren?
  5. Hur följs skolornas prestation inom detta område upp och vad visar uppföljningen?
  6. Vissa likabehandlingsplaner ser ganska olika ut från varandra, hur sker samarbete mellan skolorna i dessa frågor?
  7. Arbetar kommunen och de enskilda enheterna med att motverka att trakasserier fortfarande i för stor utsträckning inte bedöms utifrån den utsattes situation/uppfattning av händelsen? Hur sker detta arbete? Gärna med exempel på konkreta åtgärder.

Frågorna i interpellationerna riktades till ordförandena i kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden.

Ni ser svar och interpellationerna här…

Kommunstyrelsen, Socialnämnden, Barn- och utbildningsnämnden

Med tanke på #metoo så kan det kanske det är dags att efterfråga svar igen?

Alla de berättelser vi har sett senaste veckan har haft en chockerande uppvaknande effekt för många.

Förhoppningsvis kan samhället på alla nivåer nu på allvar arbeta för att stoppa alla sexuella trakasserier innan de inträffar och därmed även arbeta mot sexuella övergrepp.

Angående svaret på fråga nr 1 angående uppdatering av handlingsplanen, så uppfattar nog rätt många människor det som jag tror jag skulle göra… att frågan inte är prioriterad ifall de styrande dokumenten uppenbarligen inte är uppdaterade. För oavsett hur väl använd planen är så finns det några uppenbara fel i den, hänvisningar till gamla dokument och sånt.

(och för övrigt är ”Kommunövergripande handlingsplan/rutiner vid misstanke om sexuella trakasserier eller övergrepp mot barn/elever i förskoleverksamhet/skola” fortfarande i en ouppdaterad version från år 2011)

Det jag saknar, både i de skolors planer jag läst och i svaret, är förståelsen just för att vi alla är en del av systemet. Att all utredning, faktainsamling, tolkningar och bedömningar är färgade av det samhälle vi lever i, inte det vi vill ha.

Därför tycker jag till exempel att riktlinjen att skolpersonalen inte ska vara dömande mot förövaren riskerar att hamna fel. Att man i terminologin väljer ett neutralt ord som ”utsättare” ger en signal. I skolmiljön, vid de vardagliga trakasserierna, så är det skolan som måste sätta normen. Det är skolpersonalen som utan minsta otydlighet måste visa att handlingsplanens mål om att det inte ska förekomma kränkningar och trakasserier gäller i alla situationer. Förstås därför att det är något som eleverna behöver ha med sig även efter sin skolgång.

När man till exempel enligt Paulinskas plan informerar eller har möte med vårdnadshavare och när man upprättar kränkningsanmälan så tycker jag att skolans linje ska vara lika svartvit som i planen. Det finns ju ingen tvekan om vem det är som brutit mot skolans mål.

David Aronsson
Gruppledare för V Strängnäs i kommunfullmäktige