Skip to main content
Personer på ålderdomshem med VR-utrusning

Motion – Bygg kommunala trygghetsboenden och bryt ensamheten

Skrivet av strangnas den . Postad i Fullmäktige.

Kommunfullmäktige 29 augusti 2022

Enligt en undersökning från SCB så är 10 % i åldersgruppen 75-84 år och 15 % av åldersgruppen 85+ socialt isolerade. De träffar alltså anhöriga, vänner eller bekanta som mest någon enstaka gång per månad.

Ofrivillig ensamhet är en allvarlig hälsorisk som hos äldre ökar risken för psykisk ohälsa och demens. Det ger förstås försämrad livskvalitet.

De som har hemtjänst i Strängnäs kommun är å andra sidan mindre ensamma än i övriga landet. Det blir däremot en annan bild av problemet när det ändå är hälften av de som svarat som uppger att de är besvärade av ensamhet.

Trygghetsboende är ett sätt att bryta ensamheten. Problemet är att de privata trygghetsboendena i Strängnäs kommun är nybyggda och är i grunden vanliga hyresrätter. Detta medför att det blir ett ekonomiskt hinder för de äldre som har låg pension.

Efter en lagändring så går det att bevilja bistånd i form av trygghetsboende om kommunen väljer att inrätta ett sådant boende.

Vi föreslår därför att fullmäktige beslutar att 

  1. Ge socialnämnden i uppdrag att så snart som möjligt inrätta boendeplatser för biståndsbedömt trygghetsboende.
  2. Ge kommunstyrelsen i uppdrag att säkerställa att SFAB/SBAB bygger trygghetsbostäder.

David Aronsson                        Yvonne Knuutinen
Vänsterpartiet

Motion – Utlys klimatnödläge i Strängnäs kommun omedelbart!

Skrivet av strangnas den . Postad i Fullmäktige, Politiska dokument.

Strängnäs kommun kommer inte att kunna klara vår del av Sveriges utsläppsmål – om inte politiken agerar med kraft och nu omedelbart. 

Enligt Koldioxidbudgeten för Strängnäs kommun, utlagd på nätet 1 mars 2022, måste vi minska utsläppen med 17,4% årligen för att uppnå koldioxidneutralitet till år 2045. Att jämföra med år 2021 då vi minskade koldioxidutsläppen endast 0,4%. I nuvarande takt tar Strängnäs utsläppsbudget slut efter 4 år…

För att hålla budgeten krävs alltså omedelbara utsläppsminskningar om 17,4% årligen. Då räcker budgeten i 23 år, vilket är i linje med Parisavtalet, men som dock inte klarar kommunens eget mål om utsläppsneutralitet år 2040. 

Drygt 50% av Strängnäs kommuns koldioxidutsläpp kommer från personbilstrafiken. Därför måste kommunen nu omedelbart ge alla medborgare möjlighet att fasa ut sin egen del av personbilstrafiken som drivs med fossila drivmedel. Detta görs genom att omedelbart anlägga GC-banor utmed landsvägarna, skapa behovsstyrd och kostnadsfri busstrafik, bygga ut laddinfrastrukturen i alla kommundelar m.m. Detta är konkreta åtgärder som måste utföras av politiken. Innan medborgarna kan göra sin del.

Att utlysa klimatnödläge sätter klimatkrisen först. Det innebär att klimathänsyn ska genomsyra alla kommunala beslut både på kort och lång sikt.

Ansvaret för att ställa om från grunden kan inte i första hand läggas på invånarna själva utan fokus måste ligga på strukturell omställning. Huvudansvaret för omställning och uppföljning måste ligga på Kommunstyrelsen. Först när kommunen erkänner klimatnödläget och därtill skapar förutsättningarna för ett klimatneutralt resande, kan medborgarna göra sin egen nödvändiga omställning mot ett framtida klimatneutralt liv.

Varje dags försening gör det ännu mindre sannolikt att Strängnäs kommun ska klara vår del av Sveriges utsläppsmål.  

Vi yrkar på att fullmäktige beslutar att utlysa klimatnödläge omedelbart. 

 

Yvonne Knuutinen     David Aronsson

Peter Hjukström     Henrik Sjödahl

 

Vänsterpartiet Strängnäs

 

Bakgrund:

 En koldioxidbudget definierar den mängd koldioxid som kan släppas ut om vi ska klara de övergripande klimatmålen.

Att utlysa klimatnödläge är ett sätt att förtydliga att vi inser att klimatförändringarna är verkliga, att de orsakats av oss människor och att åtgärderna som gjorts så här långt inte är tillräckliga för att vända utvecklingen. Det är första steget mot att göra tillräckliga begränsande åtgärder och att låta klimatet spela en tung roll i alla beslut.

Så här ska Sverige bidra till att uppfylla Parisavtalet: 2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk med nationellt fastställda miljömål:

Sverige ska år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det betyder att utsläppen inom Sveriges gränser ska vara minst 85% lägre, jämfört med 1990 års utsläppsnivåer. De resterande 15% kan uppnås genom s.k. kompletterande åtgärder. Exempelvis åtgärder i skog och mark som ökar inbindningen av koldioxid, som t.ex våtmarksrestaurering.

Observera att Strängnäs utsläppsmål är ännu skarpare än det nationella: 

Inga utsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2040.

Motion – Låt Strängnäs ta täten i ett vätgasinitiativ runt E20

Skrivet av strangnas den . Postad i Fullmäktige.

Det behövs sätt att sänka utsläppen från vägtrafiken. Det behövs också möjligheter att lagra energi från kraftproduktion som inte kan planeras (vind och sol) för att optimera användningen. 

Vätgas är ett sätt att lagra energi och ett framtidsalternativ för fossilfria transporter. I Strängnäs finns ledande solcellsinitiativ och i närområdet finns goda förutsättningar för vindkraft. Även bioeldad kraftvärme kan vara en möjlig källa för grön vätgas när värmedelen inte behövs så mycket.

Elektrifieringskommissionen har med vätgas som en del i sin handlingsplan för att elektrifiera de stora transportlederna, något som E20 får anses vara .

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/12/en-handlingsplan-for-elektrifiering-av-de-mest-trafikerade-vagarna-i-sverige/

Kommunerna och intressenterna i Inlandsbanan AB presenterade nyligen en tanke om att samarbeta om grön vätgas som drivmedel för banan. Där kan inspiration hämtas.

https://inlandsbanan.se/projekt-vatgas-i-inlandet

https://www.dn.se/debatt/rusta-upp-inlandsbanan-for-att-transportera-vatgas/

Mer information om vätgasens potential i omställningen kan ses bland Vattenfalls vätgasprojekt. Där blir också tydligt i flera av projekten att det är  samarbeten med städer/kommuner/regioner och universitet som behövs, för att öka produktionen och utöka infrastrukturen och då skapa grunden för storskalig användning och i förlängningen en omställning som fler invånare och företag kan göra.

https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/vagen-mot-ett-fossilfritt-liv/minska-industrins-koldioxidutslapp/fossilfri-vatgas

Därför föreslår Vänsterpartiet att kommunfullmäktige beslutar att:

Ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med SEVAB ta initiativ till ett vätgassamarbete med elproducenter, kommuner/regioner och andra möjliga intressenter såsom universitet i städer utmed E20, gällande infrastruktur och lokal grön vätgasproduktion.

Yvonne Knuutinen  Henrik Sjödahl
David Aronsson   Vian Faili

Vänsterpartiet Strängnäs

Motion till Strängnäs kommunfullmäktige februari 2022

 

Interpellation – Klimatanpassning 2021 – hur långt har Strängnäs kommit?

Skrivet av strangnas den . Postad i Fullmäktige.

Till Kommunstyrelsens ordförande

IVL – Svenska Miljöinstitutet har gjort en enkätundersökning till samtliga svenska kommuner: ”Klimatanpassning 2021 – så långt har svenska kommuner kommit”. IVL-rapporten se www. Ivl.se

Följande citat är klippt ur förordet till IVL-rapporten: 

”Klimatförändringarna innebär stora utmaningar för samhället. Hur stora effekterna blir beror både på omfattningen av det förändrade klimatet men också på förmågan att anpassa samhället till dessa förändringar.

I det arbetet har kommunerna en central roll eftersom de ansvarar för att genomföra konkreta åtgärder som minskar samhällets sårbarhet.”

”I Sverige spelar kommunerna en viktig roll för klimatanpassningsarbetet eftersom de genom planmonopolet har ett stort ansvar för att genomföra konkreta åtgärder och att implementera klimatanpassningsarbetet. Utredningar har visat att även om det finns en medvetenhet om klimatförändringar hos kommunerna så är det få åtgärder som faktiskt genomförs. Det klimatanpassningsarbete som pågår i kommunerna varierar stort.”

Strängnäs kommun har inte inkommit med svar på enkätundersökningen (se www.IVL.se), och därför ställer jag samma frågor här:

  Arbetar er kommun i dagsläget med klimatanpassning (att förebygga negativa effekter av klimatförändringar)?

  Har det fattats ett politiskt beslut om att ni ska arbeta med klimatanpassning?

  Har kommunen formulerat specifika mål för klimatanpassningsarbetet?

  Har kommunen avsatt särskilda personella resurser för klimatanpassningsarbetet?

  Har ni avsatt finansiella resurser för klimatanpassningsarbetet?

 Identifiera risker och sårbarheter

  Har ni analyserat hur historiska väderhändelser (t.ex. tidigare översvämningar) påverkade kommunen?

  Har ni gjort en övergripande analys över hur kommunen kan påverkas av framtida klimatförändringar?

  Vilka typer av klimatförändringar har ni inkluderat i analysen?

  Stigande havsnivåer

  Förändrade flöden i sjöar och vattendrag

      Ökad nederbörd (t.ex. skyfall)

  Ökad temperatur

  Ras och skred

        Erosion

  Annat

  Har ni använt er av olika klimatscenarier i analysen?

  Vi har använt oss av flera olika klimatscenarier

  Vi har använt oss av ett klimatscenario

      Vi har inte använt oss av något/ några klimatscenarier

Vilket/vilka tidsperspektiv har ni använt i analysen?

  Kort sikt (t.ex. 2020-2030)

  Medellång sikt (t.ex 2040-2060)

      Lång sikt (t.ex. 2060-2100)

Har ni analyserat hur olika sektorer kan påverkas?

Vilka sektorer ingår i analysen av hur kommunen kan påverkas av framtida klimatförändringar?

  Turism

  Jord- och skogsbruk

      Hälsa

  Fjärrvärme

  Elsystem

        Dricksvanförsörjning

  Dagvatten- och avloppsystem

  Kommunikationer

        Bebyggelse och byggnader

        Annat

Samverkar ni med angränsande kommuner i era analyser om hur framtida klimatförändringar kan påverka er?

Har räddningstjänsten gjort någon kartläggning/analys kopplat till gräs- eller skogsbränder?

Vilka typer av åtgärder har ni kartlagt?

  Tekniska åtgärder (t.ex. vallar, dagvattensystem)

  Administrativa åtgärder (t.ex riktlinjer för nybyggnation)

      Gröna åtgärder (t.ex våtmarker)

  Annat

Åtgärder

Har ni genomfört klimatanpassningsåtgärder?

Planerar ni att genomföra klimatanpassningsåtgärder?

Hur har de genomförda klimatanpassningsåtgärderna finansierats?

  Ordinarie budget

  VA-taxa eller andra avgifter

      Statliga bidrag

  Medel från privat sektor

  EU-bidrag

        Annat

Handlingsplan för åtgärder

Vad innehåller handlingsplanerna?

  Övergripande beskrivningar av åtgärderna som ska genomföras

  Detaljerade beskrivningar av de olika åtgärderna som ska genomföras

      Uppgifter om vem/vilka som är ansvariga för de olika åtgärdernas genomförande

  Tidsplan för när de olika åtgärderna ska vara genomförda

  Uppgifter om vilka personella resurser som krävs för att genomföra de olika åtgärderna

        Kostnadsuppskattningar för de olika åtgärderna

  Finansieringsmöjligheter och budget för de olika åtgärderna

  Annat

Resultat: Att följa upp klimatanpassningsarbetet

Följer ni upp och utvärderar ert klimatanpassningsarbete?

Vad följer ni upp i ert klimatanpassningsarbete?

  Analysen av hur kommunen kan påverkas av framtida klimatförändringar

  Identifieringen av olika alternativ vad gäller klimatanpassningsåtgärder

      Prioriteringen och urvalet av klimatanpassningsåtgärder

  Genomförande av klimatanpassningsåtgärderna

  Integreringen av klimatanpassningsarbetet i befintliga processer

        Samarbete över olika förvaltningar

  Annat

Kommunernas arbete med att jämställdhetsintegrera klimatanpassningsarbetet

Arbetar ni med att jämställdhetsintegrera klimatanpassningsarbetet (finns det t.ex. uppdelad statistik på hur kvinnor och män påverkas av klimatförändringar)?

Yvonne Knuutinen

Vänsterpartiet Strängnäs