EU-parlamentet antog den 24 november 2020 en resolution om hemlöshet. Hemlösheten ska arbetas bort till år 2030 och de uppmanar till att använda “Bostad först”. Detta sammanfaller förstås även med den sociala delen av Agenda 2030 som ska vara ledande för Strängnäs kommun.
Hemlöshet är en av de svåraste formerna av fattigdom och berövande som måste undanröjas genom målinriktad och integrerad politik.
Europaparlamentets resolution om åtgärder mot hemlösheten i EU
Socialnämndens utredning tidigare i år pekade på att det bland kommuninvånarna finns hemlöshet i alla stadier från akut hemlöshet till de som bor tillfälligt hos bekanta.
Därför har jag följande fråga.
Vilka åtgärder finns i nuläget och vilka planeras för att jobba bort hemlösheten från Strängnäs kommun, för kommuninvånarnas skull och så att Strängnäs gör sin del för att få bort hemlösheten till år 2030?
Nu flaggar både privata och kommunala bostadsbolag för stora hyreshöjningar. Allmännyttan aviserar i vissa kommuner högre höjningar än de privata bolagen.
Vi är intresserade att veta hur Strängnäs bostad AB kommer att hantera årets och nästa års kostnadsökningar. Kommer hyresgäster i Strängnäs också att drabbas av kraftigt höjda hyror eller har bolaget utrymme och direktiv att hantera denna höjning långsiktigt?
I ägardirektiven för Strängnäs fastighet AB, som ska speglas i direktiv till dotterbolaget Strängnäs bostad AB, så står det.
“Inom ramen för affärsmässighet med iakttagande av de särskilda regler som gäller för allmännyttiga bostadsföretag ska bolagets verksamhet präglas av ett socialt ansvar för bostadsmarknaden i kommunen.”
Därför har jag följande frågor.
Medger ägardirektiven att bolaget med hänvisning till ett socialt ansvar självt tar en resultatpåverkan att hantera på längre sikt istället för full kostnadstäckning från hyresgästerna?
Vilka direktiv och öppningar avseende hyreshöjningar har majoriteten gett bolaget avseende kostnaderna som inflationen och omvärldsläget medfört?
I Strengnäs Tidning den 17 september står att läsa följande:
”Bengt, 85, är gisslan i sin egen vägförening
Bengt Malmqvist, 85, trodde det skulle räcka med ett telefonsamtal för att lämna över ansvaret från Stallarholmens vägförening till kommunen. I stället hamnade han i en infekterad och flerårig process som tvingar honom att fortsätta arbeta gratis flera timmar i veckan.”
Vidare i artikeln kan vi läsa följande:
att Stallarholmens vägförening kontaktade kommunen för 4 år sedan och ville lämna över ansvaret till kommunen.
att arbetet inför övertagandet beräknas till en miljon kronor plus lantmäterikostnad på 400,000 kronor, när kostnaden för arbetet först beräknades till 500,000.
att kostnaden för övertagandet ska fördelas på de 900 medlemmarna.
Mina frågor är:
Har kommunen gjort precis allt rätt för att åstadkomma ett snabbt och smidigt övertagande av ansvaret från Stallarholmens vägförening?
Om inte: vad har gått fel?
Hur har kostnaderna för arbetet kunnat stiga till det dubbla?
Hur ser kommunens plan ut? När kan övertagandet ske och till vilken kostnad?
Anser du, i din roll som kommunstyrelsens ordförande, att det är rimligt att Stallarholmens vägförening ska behandlas enligt ovanstående?
Om inte: Hur ser din plan ut för att på bästa och snabbaste sätt lösa konflikten med Stallarholmens vägförening?
Framtiden är osäker på många sätt. Det pågår krig i vårt närområde. Europa stryper gasleveranserna från Ryssland och behovet av el är enormt. Dessutom måste kol- och olja fasas ut NU om vi ska kunna klara FN:s mål om högst 1,5 graders temperaturhöjning.
Redan upplever vi dramatiska effekter av det varmare klimatet med översvämningar, torka, svårsläckta bränder och extrema värmeböljor. Det enda vi kan göra för att bromsa temperaturökningen hos oss och i resten av världen, är att fasa ut allt fossilt bränsle NU.
Ovanpå detta är det rörliga elpriset i Sverige högre än någonsin. Fakta är att Sverige och resten av Europa behöver producera ofantligt mycket mera ren el. För att klara klimatanpassningen och samtidigt klara det framtida behovet av el. Vi behöver dessutom snabbt bygga ut laddinfrastrukturen för att klara att ladda alla framtida elbilar. År 2030 ska vi vara helt fossilfria.
Men vi kan säkerställa vårt lokala framtida energibehov, och på kuppen göra Strängnäs mer attraktivt. Om viljan finns.
Det absolut enklaste, billigaste och framför allt snabbaste sättet att skapa mer el lokalt, är genom att installera solceller i stor skala. Överskottsproduktion av el kan sedan omvandlas till exempelvis vätgas, i syfte att jämna ut effekten i nätet över dygnet och över året. På så sätt kan kommunens samlade elproduktion utökas i stor skala.
Därför föreslår Vänsterpartiet att kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen följande uppdrag:
Att alla kommunala byggnader ska optimeras med solceller på taken. Detta gäller hela det kommunala fastighetsbeståndet; skolorna, förskolorna, särskilda boenden, kommunhuset, hyreshusen och alla övriga kommunala fastigheter.
Att detta ska vara helt genomfört och elproduktionen helt igång senast år 2030.
Att säkerställa det lokala energibehovet förenar klimatnytta med attraktivitet för kommunen, för privatpersoner och för företagen. Vilket både i närtid och på sikt genererar många nya jobb, fler inflyttningar samt ökade skatteintäkter.
Det finns faktiskt bara fördelar med lokal energisatsning med solceller på alla kommunala tak.
