Skip to main content

Författare: strangnas

Motion: Ändring av arbetsordningen avseende interpellationer m.m.

I kommunallagens 5 kapitel 63 § föreskrivs fullmäktige att i en arbetsordning beskriva de ytterligare föreskrifter som behövs för fullmäktiges sammanträden. Vad fullmäktiges arbetsordning ska innehålla framgår av 64 §. En av de områden som ska vara med är (punkt 8) handläggning av motioner, interpellationer och frågor.

I kommunallagens 5 kap 49 – 56 §§ regleras interpellationer och frågor. Likheterna är slående på sådant sätt är att de paragrafer som reglerar interpellationer i huvudsak gäller även frågor, med skillnad att frågor inte behöver/ska vara försedda med motivering. Det framgår av propositionen att lagen ska läsas så att Fullmäktiges ordförande kan vägra att behandla frågor som är av interpellationskaraktär. Av 52 § framgår bland annat att Interpellationer får ställas av ledamöterna och riktas till ordföranden i en nämnd eller en fullmäktigeberedning samt till de förtroendevalda i övrigt som fullmäktige bestämmer.

Den 23 februari 2015 antogs den senaste versionen av fullmäktiges arbetsordning. I 26 – 27 §§ regleras vissa tillägg till kommunallagen avseende handläggning av interpellationer och frågor. Enligt arbetsordningen får frågor ställas till fullmäktiges ordförande, detta förtydligande saknas för interpellationer.

Fullmäktiges presidium har idag en faktisk handläggning som får tolkas som att den syftar till att ge interpellanter (och motionärer) en chans att korrigera inlämnad handling så att den enligt presidiet blir i enlighet med arbetsordning och kommunallag. Det är ett bra sätt att undvika repeterad hantering av interpellationer och motioner som har mindre fel. Att den beredningen medför att interpellationer förhindras att behandlas (läggas på KF dagordning) är dock felriktat. Att fullmäktiges presidium utan protokollföring beslutar att enligt kommunallagen inlämnade handlingar inte ska få behandlas kan inte vara i enlighet med grundläggande förvaltningsprinciper eller offentlighetsprincipen. Presidiets behandling av ärenden bör framgå av arbetsordningen för att vara transparent och reglerad.

Förslag
5 § i arbetsordningen som reglerar presidiets uppdrag innehåller inget avseende hanteringen av ärenden och inkomna handlingar. Idag gör presidiet beredande handläggning vilken bör framgå av arbetsordningen.

Av 10 § framgår att ordförande bestämmer vilka handlingar som skickas till ledamöter och ersättare. Det är en rimlig hantering men det är i fullmäktiges intresse att se vilka handlingar som kommer in till fullmäktige och som ingår i fullmäktiges beslutsansvar. Minst alla ärenden som är formulerade som interpellationer och motioner (som per definition lämnas av fullmäktigeledamöter) bör alltid tas upp på dagordningen samt distribueras till fullmäktige. Fullmäktige bör alltid få möjlighet att utöva det ansvar som det har i att avgöra om ärenden får framställas.

Eftersom fullmäktiges presidium har ansvar för viktiga frågor som arbetssätt inom förtroendemannaorganisationen, lokaldemokrati, medborgardialog etc. bör frågor och interpellationer kunna ställas till presidiet inom åtminstone detta område, eftersom ingen annan ansvarig förtroendevald finns. Det framgår av arbetsordningen att så kan ske gällande frågor. Det bör utökas till interpellationer för att kunna ställa mer komplexa frågor och inhämta större mängder information än vad som är tillåtet vid en fråga.

Jag yrkar att

1. Fullmäktiges arbetsordning 5 § ändras i huvudsak enligt följande

Nuvarande Ändring
Presidiet ska utifrån ett fullmäktigeperspektiv ansvara för att utveckla lokaldemokrati, medborgardialog och arbetssätt inom förtroendemannaorganisationen,samt vara remissinstans för demokratifrågor. Arbetet ska stärkafullmäktige som beslutande organ, vitalisera det politiska arbetet i hela organisationen samt utveckla kvaliteten i det politiska beslutsfattandet.

 

 

 

 

 

 

 

 

Vid sammanträde …

Presidiet ska utifrån ett fullmäktigeperspektiv ansvara för att utveckla lokaldemokrati, medborgardialog och arbetssätt inom förtroendemannaorganisationen,samt vara remissinstans för demokratifrågor. Arbetet ska stärkafullmäktige som beslutande organ, vitalisera det politiska arbetet i hela organisationen samt utveckla kvaliteten i det politiska beslutsfattandet.

 

Presidiet ska granska inkomna motioner, interpellationer och medborgarförslag och uppmärksamma de/den inlämnande personen på formalia eller detaljer som enligt presidiets bedömning förhindrar behandling, framställan eller genomgörande av förslaget.

 

Protokoll eller mötesanteckningar ska föras vid presidiets möten.

 

Vid sammanträde …

 

  1. Fullmäktiges arbetsordning 10 § ändras i huvudsak enligt följande
Nuvarande Ändring
Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordföranden när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag. 

 

 

 

Kommunstyrelsens och …

Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordföranden när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag.Ärenden utformade som interpellationer eller motioner som lämnats in före kungörelse av ett fullmäktigesammanträde ska alltid komma upp för behandling på det aktuella sammanträdet.

 

Kommunstyrelsens och …


  1. Fullmäktiges arbetsordning 26 § ändras i huvudsak enligt följande
Nuvarande Ändring
En ledamot får ställa en interpellation till ordföranden i en nämnd ellerfullmäktigeberedning. 

 

 

 

 

En interpellation …

En ledamot får ställa en interpellation till ordföranden i en nämnd, fullmäktigeberedning eller i fullmäktige.En interpellation ställd till ordföranden i fullmäktige får endast beröra lokaldemokrati, medborgardialog och arbetssätt inom förtroendemannaorganisationen (inkluderande fullmäktiges handläggning avseende formalia, processer och handläggningstider).

 

En interpellation ….

 

 

David Aronsson

Vänsterpartiet Strängnäs

Interpellation – Hur jobbar presidiet?

(Denna interpellation har än så länge fastnat hos presidiet innan behandling i fullmäktige, på grund av att fullmäktiges ordförande inte nämns som övriga av fullmäktige beslutade mottagare av interpellationer)

Mottagare: Leif Lindström , KF ordförande

Jag vill börja med att klargöra att detta inte är dold kritik eller smygargumentation. Även om jag villigt erkänner att det var Sverigedemokraternas motion, exemplet nedan, som föranleder denna interpellation (något sorts sista-droppen-princip). Det är ett ärligt menat försök att få en diskussion kring fullmäktigepresidiets roll.

Presidiet har som jag ser det en viktig roll i att styra vilka ärenden som tas upp på fullmäktige samt även att ge ledamöterna vägledning kring fullmäktiges roll och kompetensområde.

När motioner och interpellationer tas upp för första beslut kring om de får framställas eller inte så går det normalt väldigt fort. Du som kommunfullmäktiges ordförande hinner ibland knappt läsa klart ärendemeningen innan du konstaterar att det inte finns någon på talarlistan och att fullmäktige kan gå till beslut. Oftast inväntas inga reaktioner från fullmäktige utan du som ordförande tolkar KFs mening och beslutar i nästan ett andetag.

Jag tycker att det ibland, betoning på ibland, har medfört att ärenden fått framställas när de egentligen skulle krävt viss bearbetning och resonemang/diskussion för att iallafall jag skulle tycka att frågan om de fick framställas är helt klargjord.

Fullmäktiges och nämndernas uppgifter klargörs i kommunallagen.

9 § Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget, främst
1. mål och riktlinjer för verksamheten,
2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,
3. nämndernas organisation och verksamhetsformer,
4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
5. val av revisorer,
6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,
7. årsredovisning och ansvarsfrihet,
8. folkomröstning i kommunen eller landstinget, och
9. extra val till fullmäktige.
   Fullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i denna lag eller i andra författningar. Lag (2010:1414).

13 § Nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning skall handha.
   Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har delegerat till dem.

ExempelPå fullmäktige i februari la Sverigedemokraterna fram en motion som heter ”Gemensamt policydokument mellan partier gällande vid tal/torgmöten osv.”. Den syftar till att ta fram ett policydokument som reglerar politiska partier (måste ses som partiernas medlemmars) agerande vid andra partiers sammankomster.

Eftersom den framställs som en motion och inte informellt mellan partier så förutsätter jag att KF eller den nämnd KF delegerar till tar beslut i frågan. I detta fall beslutades att KF skulle ta beslut i frågan (i och med remittering till KS och ingen delegation).

Det jag då ställer mig frågande till i detta exempel är hur den motionen ligger inom KFs kompetensområde. KFs beslut gäller den kommunala verksamheten och allmänheten genom ex. ordningsföreskrifter. KF kan inte anses ha beslutanderätt genom ordningsföreskrifter i frågor som gäller grundlagsskyddade frågor, som yttrandefrihet. KF kan inte besluta kring något som ska gälla för de politiska partierna utanför fullmäktigesalen och den kommunala verksamheten. Fullmäktige har inget mandat att besluta om ordningsföreskrifter för politiska partiers medlemmar, annat än som kommunmedborgare.

Hur ska då fullmäktige kunna ta beslut i denna motion? Varför får den då framställas?

Frågeställningen

  1. Hur arbetar presidiet rent praktiskt med förberedande arbete inför att motioner och interpellationer framställs?
  2. Hur skulle presidiet agera om det uppstår tveksamhet ifall en motion eller interpellation verkligen får framställas?
    a.       Låter presidiet motioner och interpellationer som i praktiken inte kan beslutas eller besvaras ändå framställas för beredning?
    b.      Kontaktar presidiet gruppledare och framställande ledamot/-möter om det uppstår frågetecken?
  3. Hur ser presidiet på att alltid ta en exempelvis 10 sekunder paus mellan ärendemening, tolkning av fullmäktiges mening och beslut så att vi aningens tröga ledamöter hinner reagera? På ett standardlångt KF-möte blir det 10-talet minuter längre möte.

David Aronsson
Vänsterpartiet Strängnäs

Motion: Så undviker eller minskar vi antalet halkolyckor!

Många skadar sig i halkolyckor under vinterhalvåret. Kvinnor är överrepresenterade i alla åldersgrupper från tonåren och upp till 80+. Antalet olyckor som medför sådana skador att personen uppsöker sjukvården uppgår till knappt 10 per 10 000 personer. Att förebygga sådana skador minskar inte bara lidandet för de som drabbas, det undviker ofta en stor kostnad för kommunen.

Att använda halkskydd/broddar är ett bra sätt att hålla sig på benen. Det visar en undersökning som Lunds tekniska högskola, Region Skåne och Transportstyrelsen gjort baserat på det nationella trafikskaderegistret STRADA.

Ett antal kommuner delar ut broddar/halkskydd till pensionärerna. Det är stora och små kommuner i hela landet, bland annat Haninge, Boden, Göteborg, Malmö och Huddinge.

Ett enkelt sätt att rent praktiskt hantera utdelningen är att alla kommunmedborgare över 65 år får ett brev med en kupong skickat hem till sig. Den kupongen kan de sedan ta till en av de butiker som listas i brevet för att hämta sina halkskydd.

Ett annat sätt är att låna ut halkskydd på biblioteken på samma sätt som böcker.

För att minska antal halkolyckor yrkar vi att:

  1. Kommunen tillhandahåller broddar/halkskydd till i första hand personer över 65 år.
  2. Halkskydd kan lånas ut eller delas ut förslagsvis via Biblioteken eller kommunens medborgarkontor.

 

David Aronsson                 Sandra Blanksvärd             Peter Hjukström

Vänsterpartiet