Författare: strangnas

En bild med vänsterpartister och texten "Det är vår tur nu"

Sagan om mormor, jägaren och den avancerade demokratiplaneringen – eller nu skiter vi i vad lagen betyder

Skrivet av strangnas den 1 februari, 2018. Postad i Kommentarer och uttalanden, Skolpolitik.

Det finns två sätt att förhålla sig till en lag. Antingen läser man lagen bokstavstroget och gör precis som det står eller som det inte står, eller så läser man lagen och gör som det står men också enligt lagens intention.

Lite som skillnaden mellan att betala den skatt man ska för att man förstår att det var så det var tänkt att det skulle fungera, eller så läser man lagen och hittar varje möjlighet att inte betala den skatt man ska trots att man vet att det inte var så det var tänkt att fungera. Det brukar kallas avancerad skatteplanering när man utnyttjar skrivningarna för att komma undan skatt.

Majoriteten ägnar sig då åt något som kanske kan kallas avancerad demokratiplanering. Man följer lagen men struntar i vad Regering och Riksdagen faktiskt menade när de skrev och beslutade om lagen.

Regeringen skriver alltid en proposition till Riksdagen när en ny lag ska antas. Där beskriver Regeringen varför de föreslår de skrivningar de gör, vad syftet och intentionen med dem var.

Det fanns en gång i tiden en klok moderat regering (!?!?) eller något sånt… De tog en socialdemokratisk utredning och läste den. Sen förändrade de grundlagarna och ett antal andra lagar.

De hade sett att folket inte längre nöjde sig med att prata med sina valda politiker och hoppas att de skulle föra fram det man ville. Folket hade också fått upp lite fart och tyckte inte att den representativa demokratin gav de man önskade. Det gick för långsamt. En tidigare moderat (??!!) regering hade infört något som kallades

Folkinitiativ

Det gick ut på att folket skulle få aktivera den lokala politiken genom att själva kunna lyfta frågor till folkomröstning.

Kommunpolitikerna i landet tyckte förstås att detta var en genompuckad idé. Folket ska inte ha åsikter, folket ska representeras! …och så gav det ju en arena till för de som skriker högst. Inga Folkinitiativ blev till folkomröstning. Det var då den kloka (nåja..) regeringen bestämde sig för att de skulle föreslå riksdagen att förändra lagen, så att folkinitiativ någon gång faktiskt blev folkomröstning.

Detta togs inte emot med jubel men eftersom man höjde gränsen från 5 % av medborgarna till att det behövdes 10 % insamlade på som mest 6 månader så var kanske den nya arenan lite mindre. Den kloka (ergh…) regeringen var däremot väldig tydlig när den förklarade till Riksdagen vad man ville.

Ett folkinitiativ ska som huvudregel leda till folkomröstning

Riksdagen såg att det var klokt och de beslutade om en starkare mer demokratisk kommunallag. En kommunallag som skulle få med sig medborgarna in i politiken och vitalisera demokratin.

I en liten by, vi kan kalla den Strängnäs…

så bodde det en mormor, eller två faktiskt. Mormor 1 hette kanske Maria, eller kanske Eva, och det gjorde Mormor 2 också. De två bestämde över var sin klubb, vi kan kalla dom Barn- och utbildningsnämnden och Valnämnden.

Mormor Marias klubb bråkade och höll på, eller nästan halva klubben gjorde det. Den andra halvan bestämde sig för att den kloka regeringen inte alls varit så klok. ”Det var bättre förr!!” sa de och läste lagen från 70-talet istället. Där stod det klart och tydligt… folket kan inte bestämma något, folket får inte säga något och glöm folkomröstningar… vadå Folkinitiativ? Pah! Sådana nymodigheter är inte gammelmoderatiskt eller sossegrått!

Mormor Evas klubb var också bråkiga, till och med lite mer bråkiga. De tyckte att den kloka regeringen skrivit klokt. Det stod ju att 2/3 av fullmäktige kunde stoppa ett folkintitiativ från att bli en sådan där besvärlig folkomröstning.

– Det står här i underlaget att den ju kommer att kosta lika mycket som en reklamfilm på stationen (100 tusen kronor)!!! Eller dubbelt så mycket som de årliga underhållskostnaderna för den där erekt… erh… stela saken som pek… ahh.. utsiktstornet som en annan klubb tvingat på oss… fast på bara ett år!!.
– Hugaligen… det låter dyrt!
– För att inte tala om hur jobbigt det är att fixa fram röstkort, och valsedlar, och personal… eller… vänta? … det är ju val! Om vi gör det samtid..
– SSHHH!!!
– Låt oss nu titta på alla faktorer, som mormor Eva säger, och då barn ser vi ju att det är dyrt och opraktiskt och en massa annat viktigt så det är klart att det inte ska bli en folkomröstning! ELLER HUR!
– För övrigt kommer vi ju ändå att strunta i den (och folket) så då kommer de ju bara bli ledsna om de får rösta först. Det är ju inte så kul att bli ignorerad. Då är det bättre att vi inte ger dem några förhoppningar genom en folkomröstning.
– Ja! den är ju dyr och besvärligt också! och för övrigt tycker jag att skollokalsutredningen var jättebra så vi behöver inga åsikter från folket!

I den lilla byn fanns också en jägare, vi kan kalla honom Jacob. Jägaren hade ett egen klubb, han kallade den för Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen läste lagen….
– Men!? Det står ju här i lagen att fullmäktige får rösta nej. Då föreslår vi det!

– Varför?
Det är ju bara meningen att använda om man vill rösta om något olämplig, som att anställa någon annan som kommunchef, eller något som fullmäktige säger huh!? om (som att måla Strängnäsbron blå, vilket ingen förstår), eller något som folk blir kränkta av (som att utropa majoriteten-suger-dagen) som man ska säga nej till folkomröstning. Det var ju meningen att folkinitiativ skulle leda till folkomröstning. Det var ju det Regeringen skrev. Tänk nödbroms!

– Jamen de blir ju så ledsna sen när de röstat och vi struntat i dem och redan beslutat tvärt om.
– Va?!
– Sen får vi ju säga nej! NEJ! Enlig lagen får vi säga nej, nej! NEEEJ! NEJ! NEPP! NEJJJ!

Snipp snapp snut så var inte alls sagan slut…. för sen kommer fullmäktige. Där bestämmer den stora snälla vargen, han vill nog att folket ska rösta (om inte annat för att han inte tyckte att skollokalsutredningen var något bra).

[och även om sagan är lite vinklad så är den skrämmande sanningsenlig]

Om ni läst så här långt och vill veta mer om folkomröstningar och om detta ärende så har vi skrivit andra saker i en mer seriös ton.

Anteckning till protokollet KS 31 jan (angående BUNs underlag till folkinitiativärendet)

Strukturerat kring folkinitiativ (med koppling till ärendet och nämnderna)

Ser S och M medborgarna som en belastning utan kompetens?

Vi stödjer folkomröstning!

Majoriteten får alltid den opposition som den förtjänar!

Ser S och M medborgarna som en belastning utan kompetens?

Skrivet av strangnas den 25 januari, 2018. Postad i Kommentarer och uttalanden, Skolpolitik.

Detta är ett lite tekniskt inlägg. Anledningen är att Valnämnden, som igår (onsdag 24 jan 2018) tog beslut om att inte genomföra en folkomröstning med siffrorna 5-4 i votering, är en valteknisk facknämnd. Vi som sitter där behandlar inte sakfrågan, vi tar inte ställning till bakgrunden till ett folkinititiativ mer än att se på att lagarna är uppfyllda, att en omröstning är praktiskt och ekonomiskt genomförbar…. eller så borde det vara.

1 kap. Statsskickets grunder
1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.
Den offentliga makten utövas under lagarna.

– Regeringsformen (en av grundlagarna)

När riksdagen införde folkinitiativ (det vill säga att medborgarna i en kommun kan begära folkomröstning i en fråga) så skrev regeringen så här i den proposition som föregick en större demokratisk reformation av bland annat kommunallagen.

Folkinitiativet skapar förutsättningar att föra in medborgarna i den politiska processen och erbjuder dem en kanal för direkt påverkan, samtidigt som det sker inom ramen för det representativa systemets beslutsformer. Folkinitiativet bidrar på så sätt till att förena deltagardemokratin med den representativa demokratin.

När då Barn- och utbildningsnämnden går till beslut på ett underlag som beskriver folkomröstning som beslutande och avvisar den med stöd av propositionen för 1977-års kommunallag så har de hamnat helt snett. https://www.ekuriren.se/strangnas/skarp-v-kritik-mot-beslutsunderlag/

När Barn- och utbildningsnämndens ordförande i radion går ut och säger att medborgarna inte ska få avgöra en så här viktig fråga så förolämpar hon inte bara den samlade kompetensen hos de som bor i den här kommunen, hon visar också att hon verkligen inte förstått vad frågan om folkinitiativ gäller.

Jag tycker det är svårt för allmänheten att avgöra en så viktig fråga, säger Maria Antropowa Ehrnfelt (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Strängnäs.

Ett folkinititativ SKA genomföras om inte två tredjedelar av kommunfullmäktige säger nej, för att frågan som initiativet väckt inte kan beslutas av fullmäktige och därmed inte heller kan ge någon rådgivning. Regeringen var tydliga, riksdagen antog lagändringen utan votering.

Ett folkinitiativ är rådgivande och syftar till att ge medborgarna en röst direkt in i den representativa demokratin, i en fråga tillräckligt många (mer än 10 %) vill påverka i.

Den fråga gällande nedläggningar av skolor som lyfts av folkinitiativet är en kommunal fråga. Att det har en tydlig koppling till kommunal verksamhet och det pågående ärendet om långsiktig ekonomisk planering är tydligt. Så tydligt att valnämndens ledamöter från S och M också tappade bort sig med uttalanden som

”Jag tycker att skollokalsutredningen är välgjord så det behövs ingen folkomröstning”

– moderat ledamot i Valnämnden

när de egentligen borde menat att säga

”Vi tycker inte att vi behöver råd från folket i den här frågan för vi vet bäst(!!) men vi inser att lagkraven är uppfyllda för en folkomröstning och det finns inga praktiska hinder, så det är klart det ska genomföras en folkomröstning. Det blir också flera gånger billigare och mer praktisk att genomföra nu när det kan samordnas med det allmänna valet”.

– vad en moderat ledamot i Valnämnden egentligen borde sagt.

Vi är tacksamma för den bra och tydliga argumentationen från övriga oppositionen och deras stöd för vårt yrkande om att folkomröstning ska genomföras på valdagen och stödet för att valnämnden anser att fullmäktige ska vänta med beslut i skollokalsfrågan tills folkomröstning är genomförd. Tyvärr pratade vi med en vägg som inte förstått att lagen ändrats (för 7 år sedan).

Socialdemokrater och Moderater vs Demokratin, Lagarna och Medborgarna

. 5 – 4

Vi stödjer folkomröstning!

Skrivet av strangnas den 20 januari, 2018. Postad i Kommentarer och uttalanden, Skolpolitik.

Vi stödjer det folkinitiativ om folkomröstning som startades efter att det blev klart att den politiska majoriteten i kommunen (Moderater och Socialdemokrater, denna gång med stöd av lokalpartiet Strängnäspartiet) vill lägga ned flera skolor.

Du kan läsa vad vi skrivit om skolfrågan i andra inlägg.

Vänsterpartiet om skolstrukturen – Avslag!

En skola för alla – möjligt även i Strängnäs

Eskilstuna kuriren debatt: Vi bedriver seriös opposition.

Eskilstuna kuriren debatt: En folkomröstning bör hållas samtidigt som valet

Så här kommer vår ledamot (David Aronsson) i valnämnden att yrka när frågan kommer upp:

”Jag yrkar avslag på majoritetens förslag och yrkar att Valnämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att:

En folkomröstning ska hållas i fråga om ny skolstruktur.
Folkomröstningen ska hållas i samband med det allmänna valet den 9 september 2018.
Omröstningsdistrikt och omröstningslokaler ska fullt ut sammanfalla med distrikt och lokaler för det allmänna valet.
Folkomröstningen ska besvara frågan “Anser du att förslaget att lägga ned Lännaskolan, Fogdö skola, Härads skola, Tosteröskolan samt högstadierna vid Karinslundsskolan och Stallarholmsskolan ska genomföras?” med alternativen Ja/Nej/Avstår att ta ställning.
Omröstningen ska ske med de för omröstningen relevanta förutsättningar avseende röstning som gäller vid det allmänna valet till kommunfullmäktige, exempelvis avseende förtidsröstning och röstning genom ombud, förutom att röstning inte ska kunna ske genom poströstning.
Omröstningen ska senast vara avslutad vid samma tidpunkt som för det allmänna valet till kommunfullmäktige.
Valnämnden får i uppdrag att omgående påbörja förberedelser för omröstningen, exempelvis avseende samråd med Valmyndigheten.

samt att Valnämnden beslutar att:

Uppmana Kommunfullmäktige att respektera medborgardialogen och inte avgöra frågan om skolstruktur innan en folkomröstning genomförts.”

David Aronsson
Vänsterpartiet

Motivering

Det finns inget överhängande akut skäl till att genomföra föreslagna nedläggningar under 2018. Skolorna i fråga är möjliga att fortsätta att driva under 2018, med möjligt undantag för Länna skola om föreslagna nedskärningar för att hålla budget 2018 genomförs fullt ut. Om beslutet blir att skolor ska läggas ned så kan det istället genomföras hösten 2019 utan större kostnad för kommunen. Därför finns skäl att invänta den folkomröstning som tillräckligt många medborgare begärt innan beslut tas i frågan. Detta är en fråga om demokrati och medborgardialog samt att följa lagens intentioner med folkinitiativ. Begäran om folkomröstning har väckts som folkinitiativ innan beslut i aktuell fråga.

Frågan bör vara formulerad så att det lätt går att se vad som föreslås genomföras. Att komplicera frågan gällande var eleverna föreslås gå istället eller resulterande stadieindelning bidrar inte till värdet av omröstningen som råd till fullmäktige. Information om förslaget och dess effekter vid genomförande eller uteblivet genomförande får ske innan omröstningstillfället.

Att genomföra omröstning genom poströstning skulle sannolikt medföra svårigheter och kostnader som inte motiverar de antal röster som kan komma in via poströstning. Till skillnad från det allmänna valet är omröstningen rådgivande och kan då förväntas kräva en tydlig fördelning av andelen röster, därmed är bortfall av enstaka röster inte lika besvärande som för det allmänna valet.

För att öka deltagandet och för att förtydliga hur de röstande ser på frågan så bör det finnas ett alternativ till ja och nej. “Avstår att ta ställning” ger då viss information till fullmäktige som kompletterar valdeltagandet som signal/råd kring frågans vikt för medborgarna.

De folkomröstningar som genomförts i samband med det allmänna valet 2014 hade högt deltagande. Underlaget i ärendet är missvisande, exempelvis hade trängselskatt i Göteborg 73 % valdeltagande och i omröstning om 25 öre skattehöjning för att bygga simhall på Tjörn var det 74 % valdeltagande. Jag anser att det med väl formulerad fråga och svarsalternativ är fullt möjligt att nå ett deltagande i nivå med det allmänna valet i en folkomröstning vid samma tillfälle. Det skulle då ge en mycket tydlig signal inför beslut om skolstruktur.

Majoriteten får alltid den opposition som den förtjänar!

Skrivet av strangnas den 5 januari, 2018. Postad i Kommentarer och uttalanden, Skolpolitik.

Svar på Thore Berggrens (M) och till Strängnäspartiets debattartiklar den 27 respektive 28 december i e-kuriren. Detta är en längre version av den kortade replik som publicerades i Eskilstuna-Kuriren den 5 januari.

Det är beklämmande att politiker i majoritetspartierna så totalt misslyckats med att förstå vad oppositionen menar med att ifrågasätta beslutsunderlaget för nedläggningen av fyra skolor och två högstadier. Majoriteten har genom sitt agerande fått både den politiska och folkliga opinion som man förtjänat. Det är däremot viktigt att påpeka att oppositionen inte är enig. Anledningarna till att vara emot förslaget varierar. Att vi stod bakom en gemensam återremiss är lika mycket för att kunna få igenom just våra frågor, som att vi alla vill ha svar på alla frågor.

Skolfrågan i Strängnäs var från början en ekonomisk fråga, hur ska elevpengen och resultaten hållas uppe när kommunens totala kostnader ökar i framtiden? Därför var den en av flera utredningar i paraply-ärendet om långsiktig ekonomisk planering. Slutsatsen var att lokalkostnaderna var lite höga i grundskolan och det fanns lediga platser. Nedläggning av skolor blev då plötsligt logiskt fast att det bara var två år sedan förra omorganisationen och besparingen bara är i storleksordningen 6 miljoner per år för nämnden och mindre för kommunen.

Frågan om skollokaler har allt mer glidit över till en diskussion om bland annat resultaten i den kommunala skolan och tillgången på lärare. Det var inte en del av utredningens uppdrag och ytterligare ett skäl för oss att begära ytterligare mer konkret information.

Det är tråkigt att Strängnäspartiet och företrädare för majoriteten, som är huvudman för de kommunala skolorna, envisas med att svartmåla skolorna långt bortom vad som är rimligt. Några av de kommunala skolorna presterade 2014-2016 bättre än vad Skolverkets modeller visar att de borde göra (åren innan precis som modellen) och några sämre än modellen. Liknande förhållande gäller friskolorna, där några är bättre än modellen och några sämre. Skillnaden mellan skolorna kan enligt Skolverkets modeller i stort sett helt förklaras av den segregation som uppstått genom införande av skolval och i princip fri etableringsrätt för friskolor.

Det är huvudmannens ansvar att följa skollagen och att skolorna klarar sitt kompensatoriska uppdrag –

“1 kap 4 § Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen”.

I januari 2014 skrev Skolinspektionen en artikel där de påpekade att väldigt få kommuner gjorde tillräckligt för att uppväga de socioekonomiska skillnaderna. Strängnäs och sittande majoritet är inget undantag. Vi hade velat se kraftfulla åtgärder. Vi hade i vårt (fullt finansierade) budgetförslag för 2018 många gånger högre resurstillskott till de kommunala skolorna än vad skolnedläggningarna kommer att ge ens om de får full effekt. Vi har inte det tunnelseende som Thore Berggren skriver om i sin artikel. Vi tycker helt enkelt inte att majoritetens förslag är bra, och det verkar majoriteten och Berggren ha mycket svårt att förstå.

Givetvis behövde vi begära återremiss. Främst Socialdemokraterna och Strängnäspartiet för fram argument och nära på drömlika visioner alternativt mardrömmar som helt saknar koppling till underlaget och de mycket små förväntade ekonomiska effekterna av nedläggningarna. Vi vill därför se att majoriteten överhuvudtaget tänkt på det som kommunstyrelsen ska göra, nämligen hela kommunen.

Ett folkinitiativ har fått tillräckligt med underskrifter och det är en fråga som fullmäktige kan besluta om. Då borde ärendet invänta underlaget i form av resultatet i folkomröstningen. SKL är tydliga med att tanken med folkinitiativ inte var att rådgivande folkomröstningar skulle genomföras efter att beslut är fattat, men att det är fullt möjligt. Frågan blir nu hur majoriteten ser på medborgardialogen.

Vi kommer att noga värdera de svar som vi förhoppningsvis får på våra och övrig oppositions frågor. Däremot kan vi redan nu konstatera att vi inte kommer att stödja förslaget som det ser ut nu, delar av det är inte prioriteringar som vi vill stödja. Vi tycker att det finns ett värde i en levande landsbygd med små lokala skolor, så länge det är pedagogiskt väl fungerande verksamhet. Vi tycker att det i en skolvalsituation är olyckligt om det inte går att välja ett lokalt högstadium på Stallarholmsskolan eller välja mellan två kommunala högstadier i Strängnäs stad. Det gynnar inte den kommunala skolan att alternativen på den kommunala sidan blir färre. Istället borde alternativen utvecklas och åtminstone Paulinska och Karinslund få tydliga profiler så att de blir fullvärdiga alternativ till varandra och till friskolorna.

Låt oss också hoppas att vi slipper upprepa att detta är en prioriteringsfråga! Vi i Vänsterpartiet är också helt oense med majoriteten kring prioriteringen. Majoriteten med Socialdemokraterna och Moderaterna har satt ramen för kostnaderna för skolan, en för liten ram. Nedläggningar av skolor blir då ett sätt för Barn- och utbildningsnämnden och förvaltningen att flytta resurser inom ramen. Anledningen till förslaget att lägga ned skolor är prioritering av pengar.

Det är för Moderaterna, Strängnäspartiet och tyvärr Socialdemokraterna viktigare att inte höja skatten än vad det är att bygga en levande kommunal skola. Att som Strängnäspartiet flytta arbetsuppgifter från Socialnämnden till Barn- och utbildning är inte att satsa 60 miljoner! Det är att svika eleverna på de kommunala skolorna och att inte ta sitt ansvar som huvudman.

Låt oss börja om under 2018 och då fokusera tydligt på skolans behov och organisering, inte på lokalkostnader och pengar. Vi visade vägen i vårt budgetförslag, Strängnäspartiet lämnade inte något förslag alls.

Vi som skrev under debattartikeln i tidningen har lite olika syn på framlagt förslag och bor i olika delar av kommunen. När vi skrev under så visar vi att vi ändå är eniga i vår kritik mot hur ärendet hanteras och mot de grundlösa påståendena från Berggren och Strängnäspartiet.