Författare: strangnas

Bjud in mig och berätta vad du vill att vi ska arbeta med

Skrivet av strangnas den 11 maj, 2018. Postad i Val 2018.

Jag sitter och funderar på varför man ibland inte ser att kommunvalet och riksdagsvalet är olika. I riksdagen sitter alla partier som har blivit invalda och samma är det i kommunfullmäktige.

I regeringen sitter bara dom som har makten just nu, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, men i kommunstyrelsen sitter alla partier som har fått 4 mandat eller är med i en valteknisk samverkan. Då i kommunstyrelsen kan det vara samma partier som har mandat i kommunfullmäktige. Jag insåg förra gången jag satt i kommunfullmäktige att det finns olikheter mellan regeringen och kommunstyrelsen för i kommunen ska man samarbeta för att se till att det blir bra för så många det går i kommunen.

Sen har vi ett annat problem, att det inte i dag är så många medlemmar i dom olika partierna. Ofta är det på medlemsmötena man bestämmer vad man ska jobba för inom politiken. I Strängnäs är det 10 partier i kommunfullmäktige. Vi säger att det är mellan 50 – 150 medlemmar i varje parti, nu räknar jag på 150 och 10 partier och då blir det 1500 personer som har lättare att påverka vad som ska hända i Strängnäs kommun. Kolla hur många invånare det finns nu men hitta bara en siffra från 2015 och då var det över 34 000. Tar man bort 1500 från den siffran är det blir 32 500 invånare.

Jag är med på kommunlistan för Vänsterpartiet till valet i höst, och jag har ca 100 vänner och mina partikamrater och vad dom tycker vet jag. Men ska jag kunna bli en bra politiker i Strängnäs vill jag även få vet vad du vill att vi ska arbeta för i vår Strängnäs kommun.

Därför vill jag att ni bjuder in mig till er för att prata om hur vill vi att Strängnäs kommun ska utvecklar. Till ert arbete, idrottsklubben, dansklubben, pensionärsföreningen, om ni vill till släktmiddagen, vi kan få en trevlig diskussion om vad vi vill ska hända i vår kommun i framtiden.

Ni kan få tag i mig genom gula sidorna eller på nätet, slå på mitt namn Gunnar Bjälkebring.

Debatt: Ta en omstart i frågan om skolnedläggningar!

Skrivet av strangnas den 18 april, 2018. Postad i Kommentarer och uttalanden, Skolpolitik.

(Detta är en debattartikel publicerad i Eskilstuna-kuriren)

Den politiska majoriteten gjorde ett misstag när skolnedläggningsärendet beskrevs i fullmäktiges tillkännagivande av de ärenden som skulle behandlas, så nu har det börjat om i kommunstyrelsen.

Låt oss rikta fokus lite annorlunda denna gång, inte på de elever som får sin skola nedlagd eller på de orter som tappar en viktig samlingspunkt, utan på de elever som är i mottagande skolor. Majoriteten (socialdemokrater och moderater) säger att åtgärden ska göra lärmiljön bättre för alla elever, bättre för lärarna och om man lyssnar på Socialdemokraterna så kommer nedläggningarna att lösa de flesta problem skolan har. Vi är rätt skeptiska.

När Mariefredsskolan expanderar och byggs om för att klämma in elever från Stallarholmsskolan, hur gynnar det eleverna på skolan? Hur förbättras lärmiljön för eleverna då? Större klasser, mindre ytor, men lite ekonomiska stordriftsfördelar.

Hur förbättras lärmiljön för eleverna på Paulinska när skolan expanderar och tar källarplan i anspråk? Majoritetens svar är att stordriftsfördelar kommer eleverna till del, de pengar eleverna tar med sig i elevpeng samt den ganska marginella hyreseffekten. Hittills har de varje år tagit bort mer pengar än så ur budget genom att inte kompensera för löneökningar, varför skulle det bli annorlunda nu?

Vi tycker att detta är att låtsas att ge extra resurser till skolan. Alla som följt budgetdebatterna under mandatperioden vet att nedläggningseffekterna som mest kommer att kompensera för löne- och prisökningar. Men bara under ett år, sen är effekten borta om besparingarna fortsätter. Det kommer inte att lyfta den kommunala skolan!

Majoritetens plan förutsätter också att Vårfruberga skola inte startar och att inte eleverna från de skolor som lägger ned får plats på friskolor. I annat fall har majoriteten bara kört över föräldrarna, försämrat den totala lärmiljön på kommunala skolor och tagit bort en del av faktorerna som borde gynna den kommunala skolan (som närhet och stabilitet). Risken för fortsatt destruktiv omstrukturering ökar.

Vi vill höja skatten och ge skolan de pengar som kommer in. Med socioekonomisk styrning på pengarna så får den kommunala skolan resurser att vända en negativ spiral. För konkurrenskraftiga löner, mindre klasser eller två-lärarsystem, samt fler pedagogiska- och administrativa stödresurser. Inga omorganisationer och nedläggningar kan ge finansiell kraft för sådana åtgärder.

Vi uppmanar majoriteten att inte stressa fram beslutet en gång till. Utred det som fortfarande saknas, invänta valet och folkomröstningen. Sen kan vi diskutera den kommunala skolan igen.

David Aronsson
Barbara Kreil Öhman
Catarina Hellmark
Peter Hjukström

Vänsterpartiet Strängnäs

Det är inte seriöst att gå vidare med skolnedläggningarna nu

Skrivet av strangnas den 13 april, 2018. Postad i Kommentarer och uttalanden.

Majoriteten i kommunstyrelsen (i detta fall S+M+Sp) beslutade igår (12 april 2018) inte helt oväntat att be fullmäktige att upphäva tidigare beslut och ta ett nytt beslut om att lägga ned och omstrukturera skolor.

Följande anteckning lämnade vi till protokollet.

Sedan beslutet fattades förra gången så har förändringar skett. Det gäller exempelvis förutsättningarna att ta emot elever i befintliga lokaler på Mariefredsskolan. Förutsättningarna för skolorna att genomföra förändringen inför HT18 är också sämre nu när det kommer att gå längre tid innan beslut fattas, därmed är syftet med ett snabbt beslut otydligare.

Att inte invänta besked hur det blir med Vårfruberga friskola skapar en onödig okänd faktor som kan medföra behov av upprepad omorganisation (vilket skulle vara dåligt för förmågan att behålla personal och sämre för elever samt den kommunala skolan som helhet).

Vänsterpartiet kvarstår vid tidigare framförda synpunkter gällande skolnedläggning och omorganisation. Utredningen är inte komplett för beslut i Kommunstyrelsen utan är ett underlag för vissa skolspecifika frågor i ärendet. Resultatet av den folkomröstning som beslutats ska genomföras behövs också som underlag i ärendet för att få med ett mer kommunövergripande perspektiv som är kommunstyrelsens ansvarsområde. En mer komplett konsekvensanalys gällande mottagande skolors förutsättningar samt berörda orters framtida befolkningssammansättning, förutsättningar för föreningsliv etc. behövs också i ärendet.

Att inte invänta folkomröstning och kommande val med troligt majoritetsbyte innan beslut och genomförande av en så här stor förändring är inte väl hanterad kommunal demokrati.

Fullmånen över Länna skola (används med fotografen Roland Zerpes godkännande)

Beslutsmening på förvaltningsrättens beslut att inhibera skolnedläggningsbeslutet

Varför kommunen inte ska överklaga förvaltningsrättens beslut

Skrivet av strangnas den 7 april, 2018. Postad i Kommentarer och uttalanden.

För mig är det både en demokratifråga och en formaliafråga. Det blev fel och skolnedläggningsbeslutet borde ogiltigförklaras. Om jag råkar gå in som ordinarie på det kommande KS-mötet så är det den linje jag kommer att hålla.

Jag kommer här att redogöra för hur jag ser på Förvaltningsrättens beslut om att inhibera skolnedläggningsbeslutet.

Som de flesta (iallafall i kommunen) vet så har det tagits ett beslut om att lägga ned flera mindre skolor och två högstadier. Vänsterpartiet har haft åsikter om hur beslutet om att lägga ned skolor kom till och på själva beslutet, på mest alla aspekter av det (effekt/nytta för eleverna i kommunen, underlaget, demokrati/medborgardialog etc..). Det kan ni läsa via etiketten Skolstruktursutredning (som har totalt 8 ytterligare inlägg). Förvaltningsrätten inhiberade sedan beslutet (tillfälligt förklarade det ogiltigt, länk till Strengnäs tidning/Ekuriren) och det får den bara göra ifall det finns anledning att tro att beslutet kommit till på ett felaktigt sätt.

Den 12 april ska Kommunstyrelsen fatta beslut gällande att överklaga Förvaltningsrättens beslut om att inhibera KFs beslut. Samtidigt ska kommunstyrelsen besluta om ett yttrande i själva ärendet (medborgares överklagan av KFs och BUNs beslut). Dessa handlingar är just nu inte tillgängliga (inte för mig som ersättare heller), endast kallelsen finns. De kommer någon gång innan och efter mötet att finnas på kommunstyrelsens sida för handlingar.

Majoriteten har framfört upprepade gånger att vi har representativ demokrati, så t.ex. kommunala folkomröstningar är slöseri med tid (fritt citerat). Som jag ser det är förutsättningen för en representativ demokrati att de som representerar också vet vad medborgarna tycker i frågor. Ska vi inte ta reda på det då? Jo, det är klart att vi ska och det gör vi förstås. Vi som har kommunpolitiska uppdrag pratar med våra egna medlemmar och de ger oss information från sina kontaktnät. Vi pratar med medborgare i olika sammanhang både i person och på nätet. Som enskilda partier eller politiker kan vi däremot aldrig täcka hela den röstberättigade gruppen. Det är för många personer även för alla partier tillsammans att aktivt söka upp. Vi kan inte heller praktiskt prata med alla de som inte får rösta ännu som påverkas direkt av detta beslut (skolelever i grundskolan). En förutsättning är då att medborgarna också själva hör av sig till oss. För att de ska kunna göra det inför ett beslut så måste de veta att det ska fattas och när beslutet kommer. Även om man vet att ett ärende är aktivt så har alla personer egna liv och egna saker att hålla koll på. Påminnelsen om att kontakta en politiker kanske inte blir akut om det inte är uppenbart att tiden rinner ut.

Överklagandet

Överklagandet är delvis baserat på kommunallagens 5 kapitel 13 §.

13 § Ordföranden ska tillkännage tid och plats för varje sammanträde med fullmäktige och uppgifter om de ärenden som ska behandlas. Fullmäktiges sammanträden ska tillkännages på kommunens eller landstingets anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen.

Den paragrafen är rätt anspråkslös om det inte vore för rättsfall som har förtydligat var gränserna går för hur förvirrande beskrivningen av ett ärende får vara och ändå räcka till för att vara ”uppgifter om de ärenden som ska behandlas”.

I flera fall som avgjorts i domstol som jag googlat fram så skriver domstolen i beslutet i princip följande …

Huvudsyftet med bestämmelserna om kungörelse är att kommunmedlemmarna ska hållas underrättande om när och var kommunens beslutande organ träffar sina avgöranden och vilka frågor som ska behandlas. För att uppnå detta syfte och för att kommunmedlemmarna ska kunna direkt av kungörelsen utläsa vad som ska behandlas vid sammanträdet, måste alla de ärenden som ska förekomma tydligt anges i kungörelsen (se RÅ 1990 ref. 18 samt RÅ 1981:2:78).

(just denna text är från https://www.helagotland.se/img/2016/5/10/12651959.pdf, står på sidan 18 i rättens bedömning och den är för övrigt en intressant dom gällande hur luddig en ärendebeskrivning får vara)

Ärendet

I detta fall var skolstruktursutredningen en del av ett större KS-ärende som heter Långsiktig ekonomisk planering. Det var också vad KS/KF kallade fortsättningen på ärendet när man beslutade att genomföra ett av förslagen i utredningen (att lägga ned ett antal skolor/stadier).

Inför beslutet så var det nästan tragiskt att se personer som var engagerade i frågan som skrev i sociala medier ungefär “Har de lyssnat på oss och ändrat sig?! Ärendet skulle komma för beslut men det är inte på dagordningen!”. Att det gick att missförstå vad “Långsiktig ekonomisk planering” faktiskt gällde är uppenbart.

Ska då inte alla veta allt vad som händer i kommunen och framför allt när det händer? Nej, varför? Många som engagerat sig i skolfrågan denna gång har haft direkt anknytning till den, exempelvis som föräldrar eller mor-/farföräldrar, och det har varit svårt nog att hålla koll på turerna. Som jag ser det syftar lagen till att exempelvis en medborgare som värnar om Härad och Härads utveckling ska förstå att det faktiskt är på gång ett beslut om att lägga ned Härads skola, när hen får information om vad fullmäktige ska besluta om. Det är inte lokaltidningen roll att föra fram det redaktionellt, inte heller radions. Fullmäktige ska göra det jobbet så att medborgarna kan reagera och kontakta sina (representerande) politiker innan beslutet är fattat. I detta fall har fullmäktige inte gjort det. Ärendebeskrivningen är extremt intetsägande och är med marginal mer otydlig än vad de beslut jag googlat mig till blev upphävda på grund av.

Slutsats

Jag tycker inte att beslutet om inhibition ska överklagas. Enligt min bedömning har KS/KF (och sen följdaktligen BUN) helt enkelt gjort fel, det borde KS acceptera. Jag tycker också att kommunstyrelsen bör lämna ett yttrande till rätten om att man har för avsikt att stoppa genomförandet och ta om beslutet i laga ordning. Denna gång då lugnt och fint med god framförhållning… och efter folkomröstningen i frågan.

Detta är en formaliafråga, men det är inte bara en formaliafråga. En grund för en fungerande representativ demokrati har åsidosatts. Det är inte formaliafel att sucka över, det är demokrati.

(…och borde vi ledamöter i fullmäktige ha fattat att det var en knasig ärendemening? Ja! Visst borde vi ha gjort det. Jag brukar själv försöka hålla koll på formalian och jag kan tycka att jag borde förstått att det var ett felbeskrivet ärende med tanke på att jag fick förklara för enskilda personer att det var skolnedläggningsärendet. I det allmänna haveriet i detta ärende så tänkte jag inte på det, fast att jag sett att folk missförstod dagordningen. Det fanns liksom nog saker att tänka på och påpeka ändå.)

David Aronsson

Gruppledare/ledamot i fullmäktige
Ersättare i kommunstyrelsen
Vänsterpartiet Strängnäs