Skip to main content

Författare: strangnas

Interpellation – Hur jobbar presidiet?

Skrivet av strangnas den . Postad i Okategoriserade.

(Denna interpellation har än så länge fastnat hos presidiet innan behandling i fullmäktige, på grund av att fullmäktiges ordförande inte nämns som övriga av fullmäktige beslutade mottagare av interpellationer)

Mottagare: Leif Lindström , KF ordförande

Jag vill börja med att klargöra att detta inte är dold kritik eller smygargumentation. Även om jag villigt erkänner att det var Sverigedemokraternas motion, exemplet nedan, som föranleder denna interpellation (något sorts sista-droppen-princip). Det är ett ärligt menat försök att få en diskussion kring fullmäktigepresidiets roll.

Presidiet har som jag ser det en viktig roll i att styra vilka ärenden som tas upp på fullmäktige samt även att ge ledamöterna vägledning kring fullmäktiges roll och kompetensområde.

När motioner och interpellationer tas upp för första beslut kring om de får framställas eller inte så går det normalt väldigt fort. Du som kommunfullmäktiges ordförande hinner ibland knappt läsa klart ärendemeningen innan du konstaterar att det inte finns någon på talarlistan och att fullmäktige kan gå till beslut. Oftast inväntas inga reaktioner från fullmäktige utan du som ordförande tolkar KFs mening och beslutar i nästan ett andetag.

Jag tycker att det ibland, betoning på ibland, har medfört att ärenden fått framställas när de egentligen skulle krävt viss bearbetning och resonemang/diskussion för att iallafall jag skulle tycka att frågan om de fick framställas är helt klargjord.

Fullmäktiges och nämndernas uppgifter klargörs i kommunallagen.

9 § Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget, främst
1. mål och riktlinjer för verksamheten,
2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,
3. nämndernas organisation och verksamhetsformer,
4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
5. val av revisorer,
6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,
7. årsredovisning och ansvarsfrihet,
8. folkomröstning i kommunen eller landstinget, och
9. extra val till fullmäktige.
   Fullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i denna lag eller i andra författningar. Lag (2010:1414).

13 § Nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning skall handha.
   Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har delegerat till dem.

ExempelPå fullmäktige i februari la Sverigedemokraterna fram en motion som heter ”Gemensamt policydokument mellan partier gällande vid tal/torgmöten osv.”. Den syftar till att ta fram ett policydokument som reglerar politiska partier (måste ses som partiernas medlemmars) agerande vid andra partiers sammankomster.

Eftersom den framställs som en motion och inte informellt mellan partier så förutsätter jag att KF eller den nämnd KF delegerar till tar beslut i frågan. I detta fall beslutades att KF skulle ta beslut i frågan (i och med remittering till KS och ingen delegation).

Det jag då ställer mig frågande till i detta exempel är hur den motionen ligger inom KFs kompetensområde. KFs beslut gäller den kommunala verksamheten och allmänheten genom ex. ordningsföreskrifter. KF kan inte anses ha beslutanderätt genom ordningsföreskrifter i frågor som gäller grundlagsskyddade frågor, som yttrandefrihet. KF kan inte besluta kring något som ska gälla för de politiska partierna utanför fullmäktigesalen och den kommunala verksamheten. Fullmäktige har inget mandat att besluta om ordningsföreskrifter för politiska partiers medlemmar, annat än som kommunmedborgare.

Hur ska då fullmäktige kunna ta beslut i denna motion? Varför får den då framställas?

Frågeställningen

  1. Hur arbetar presidiet rent praktiskt med förberedande arbete inför att motioner och interpellationer framställs?
  2. Hur skulle presidiet agera om det uppstår tveksamhet ifall en motion eller interpellation verkligen får framställas?
    a.       Låter presidiet motioner och interpellationer som i praktiken inte kan beslutas eller besvaras ändå framställas för beredning?
    b.      Kontaktar presidiet gruppledare och framställande ledamot/-möter om det uppstår frågetecken?
  3. Hur ser presidiet på att alltid ta en exempelvis 10 sekunder paus mellan ärendemening, tolkning av fullmäktiges mening och beslut så att vi aningens tröga ledamöter hinner reagera? På ett standardlångt KF-möte blir det 10-talet minuter längre möte.

David Aronsson
Vänsterpartiet Strängnäs

Motion: Så undviker eller minskar vi antalet halkolyckor!

Skrivet av strangnas den . Postad i Fullmäktige.

Många skadar sig i halkolyckor under vinterhalvåret. Kvinnor är överrepresenterade i alla åldersgrupper från tonåren och upp till 80+. Antalet olyckor som medför sådana skador att personen uppsöker sjukvården uppgår till knappt 10 per 10 000 personer. Att förebygga sådana skador minskar inte bara lidandet för de som drabbas, det undviker ofta en stor kostnad för kommunen.

Att använda halkskydd/broddar är ett bra sätt att hålla sig på benen. Det visar en undersökning som Lunds tekniska högskola, Region Skåne och Transportstyrelsen gjort baserat på det nationella trafikskaderegistret STRADA.

Ett antal kommuner delar ut broddar/halkskydd till pensionärerna. Det är stora och små kommuner i hela landet, bland annat Haninge, Boden, Göteborg, Malmö och Huddinge.

Ett enkelt sätt att rent praktiskt hantera utdelningen är att alla kommunmedborgare över 65 år får ett brev med en kupong skickat hem till sig. Den kupongen kan de sedan ta till en av de butiker som listas i brevet för att hämta sina halkskydd.

Ett annat sätt är att låna ut halkskydd på biblioteken på samma sätt som böcker.

För att minska antal halkolyckor yrkar vi att:

  1. Kommunen tillhandahåller broddar/halkskydd till i första hand personer över 65 år.
  2. Halkskydd kan lånas ut eller delas ut förslagsvis via Biblioteken eller kommunens medborgarkontor.

 

David Aronsson                 Sandra Blanksvärd             Peter Hjukström

Vänsterpartiet

 

 

Motion: Ge värdefulla skogsområden skydd

Skrivet av strangnas den . Postad i Fullmäktige.

I samband med gallringarna och föryngringsavverkningarna i Lötområdet uppmärksammades vi på kommunens skogsvårdsplan för de kommunalägda skogsområdena.

I området har en variation på åtgärder gett allt från orörda områden och naturvårdshuggning till rena kalhyggen. Det är uppenbart att kommunen och Mellanskog värderar delar av skogen olika inom ett så relativt begränsat område. Det är förstås något som vi uppskattar. Kommunen ska vara en ansvarsfull skogsägare. Syftet med all kommunal verksamhet måste vara långsiktighet.

I skogsvårdsplanen finns områden betecknade med huggningsklass S3. Det är skog som är mogen för avverkning, som ofta är 120 år eller äldre (200 år den äldsta i planen), men där man undviker avverkning av naturvårdsskäl.

Dessa skogsområden är ofta hemvist för rödlistade arter och ger ibland ett urskogsliknande intryck för de personer som går i skogen. Det gör dem viktiga både som natur- och som friluftsområde.

De aktuella områdena är ibland naturvårdsområden och klassade som värdefulla av Skogsstyrelsen, några omfattas av Natura 2000-lagstiftningen. Istället för att kommunen endast förlitar sig på ansvarsfulla förvaltare och en skogsvårdsplan för de S3-områden som inte har lagstiftningsskydd så vill vi att dessa områden får ett bättre skydd.

 

Vi yrkar att:

  1. Alla kommunens avdelningar i skogsvårdsplanen med huggningsklass S3 inventeras avseende rödlistade arter.
  2. Minst 10 av de mest värdefulla S3-områdena avsätts som kommunala naturreservat med naturvårdsyfte.

 

 

David Aronsson                          Sandra Blanksvärd                     Peter Hjukström
Vänsterpartiet Strängnäs

Motion: Jämställd historia

Skrivet av strangnas den . Postad i Fullmäktige.

Historia är ett ständigt aktuellt och engagerande ämne. Dessutom är historia en viktigt del i kommunens varumärke. Jämställdhet är en av de mänskliga rättigheterna. Kvinnor och män ska kunna ha frihet att kunna ta del av kommunens historia på samma villkor.

En kommun ska företräda alla invånare även när det kommer till deras historia, exempelvis både kvinnor och män eller nyinflyttade och de som bott här länge.

Ett exempel på när det inte riktigt fungerat att skapa extern kommunikation som lyfter fram alla grupper i kommunen är texten om Strängnäs historiska årtal på kommunens hemsida. Där namnges inte en enda kvinna, däremot 7 män. Perspektivet kan även tolkas som väldigt gammalmodigt där det som räknas som viktiga årtal är mestadels sådant som har med beslutsfattare och infrastruktur att göra. Ett så begränsat urval stänger också ute större delen av alla de som levde och verkade i kommunen i historisk tid och även idag.

En text med en mer utförlig beskrivning av Strängnäs historia med ett brett perspektiv och ett syfte att ge besökare/nyinflyttade/intresserade en känsla för var kommunens rötter finns kan ge förutsättningar för att inkludera fler grupper. Som kommuninnevånare upplever vi det som ojämställt och odemokratiskt och vill att texten/sidorna omarbetades för att inkludera fler Strängnäsinvånares historia, både vi som lever här idag och de som levat och verkat i staden förr.

 

Vi yrkar att:

  1. Styrdokument för jämställd kommunikation av kommunens kultur och historia för verksamheter som Multeum och kommunens aktivitet på internet tas fram.
  2. Historiasidorna på kommunens hemsida utvecklas så att alla grupper kan känna sig inkluderade och en mer komplett bild av kommunens historia beskrivs.

 

 

David Aronsson                 Sandra Blanksvärd             Peter Hjukström
Vänsterpartiet Strängnäs