När nya riktlinjer för biståndshandläggning antogs i Socialnämnden i augusti så var syftet att …
“Föreslagen revidering av riktlinjerna är en del i det arbete som pågår för att öka träffsäkerheten vid beställning av hemtjänstinsatser samt minska volymen Biståndsbedömda och därmed utförda timmar för insatser i ordinärt boende.”
Nämnden har också på samma möte i augusti antagit bland annat dessa mål för 2017.
“C2 Tryggheten inom äldreomsorgen ska öka.
D2 Sjukfrånvaron ska minska inom alla verksamheter.
E1 Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och kostnaderna ska ligga i nivå med jämförbara kommuner.”
Om den totala volymen minskar så kommer kostnaden per timme att öka. Andelen fasta kostnader blir högre, spilltiden blir en större del av insatserna om antal timmar minskar mer än relativt antal personer. Detta skulle medföra ett ökat tryck på hemtjänsten avseende fortsatta besparingar i förhållande till fastslagen timkostnad, med den följdeffekt det kan ha på förutsättningarna att sänka sjukfrånvaron.
Ingen kan väl idag på allvar hävda att problemet med hemtjänsten är att det finns för mycket tid för omsorg och stöd. Det var i och för sig bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som reserverade sig mot beslutet, så övriga partier ser uppenbarligen hemtjänstens bekymmer som primärt ekonomiska (att de beslutade insatserna/hemtjänsten kostar för mycket).
Jag har följande frågor…
Hur mycket total tid per år tänker nämnden spara in på att genomföra dessa riktlinjer?
Vad innebär den minskade tiden i total kostnadsminskning per år?
Kommer tiden bara sparas genom att antalet personer som har hemtjänstinsatser minskar eller kommer det även (eller främst) bli en sänkning av tilldelad tid per person?
Vad är nämndens bedömning av hur många personer som får mindre tid respektive ingen tid alls efter att riktlinjerna fått fullt genomslag?
Hur gynnar beslutet om nya riktlinjer en minskning av sjukfrånvaron inom hemtjänsten?
Har socialnämnden genom att anta dessa riktlinjer frångått den tidigare uttalade målsättningen att så långt det är möjligt satsa på ordinärt boende i stället för särskilt boende?
Hur kan ett beslut som syftar till att sänka kostnaderna/antal timmar anges i beslutsunderlaget som att inte ha några ekonomiska konsekvenser?
Till: BUN ordf. (likalydande interpellationer med anpassade frågor lämnades även till KS ordf och till Socialnämndens ordf)
Män är problemet. Det är lätt konstaterat att om män slutade att trakassera tjejer och kvinnor och slutade göra sexuella övergrepp så skulle statistiken se helt annorlunda ut, och mycket bättre. Som man är det lätt att känna sig utpekad och misstänkliggjord, men det går inte att ducka för att det är en berättigad misstanke.
Vi är däremot alla en del av ett system som har en alldeles för hög acceptans för att tjejer och kvinnor utsätts för detta. Vi har alla kollegor, vänner, barn och syskon som både är en del av och utsätts av systemet, där kan vi göra skillnad på ett personligt plan. Vi som politiker kan påverka strukturer på ett annat sätt.
Det finns två(?) övergripande handlingsplaner som hanterar sexuella trakasserier i den kommunala författningssamlingen, ingen av dem verkar vara helt nya. En rimlig uppdateringstid för planer är vart femte år, vilket då är 2016 för den handlingsplan som gäller förskola och skola och 2017 för den som gäller kommunens anställda (inom andra områden?).
Frågor:
Är en uppdatering av den kommunövergripande handlingsplanen för kommunens anställda planerad i närtid?
Varför reglerar inte den övergripande planen även agerande i situationer där elever utsätter andra elever för trakasserier eller övergrepp? Kommer det att åtgärdas i framtida revideringar?
Har alla kommunala skolor och förskolor reviderade likabehandlingsplaner enligt den övergripande handlingsplanen?
Är du nöjd med innehållet i de kommunala skolornas likabehandlingsplaner? Medför de att alla verbala och fysiska trakasserier, som oönskad beröring, resulterar i en motverkande/repressiv åtgärd från skolans personal riktad mot förövaren?
Hur följs skolornas prestation inom detta område upp och vad visar uppföljningen?
Vissa likabehandlingsplaner ser ganska olika ut från varandra, hur sker samarbete mellan skolorna i dessa frågor?
Arbetar kommunen och de enskilda enheterna med att motverka att trakasserier fortfarande i för stor utsträckning inte bedöms utifrån den utsattes situation/uppfattning av händelsen? Hur sker detta arbete? Gärna med exempel på konkreta åtgärder.
I kommunallagens 5 kapitel 63 § föreskrivs fullmäktige att i en arbetsordning beskriva de ytterligare föreskrifter som behövs för fullmäktiges sammanträden. Vad fullmäktiges arbetsordning ska innehålla framgår av 64 §. En av de områden som ska vara med är (punkt 8) handläggning av motioner, interpellationer och frågor.
I kommunallagens 5 kap 49 – 56 §§ regleras interpellationer och frågor. Likheterna är slående på sådant sätt är att de paragrafer som reglerar interpellationer i huvudsak gäller även frågor, med skillnad att frågor inte behöver/ska vara försedda med motivering. Det framgår av propositionen att lagen ska läsas så att Fullmäktiges ordförande kan vägra att behandla frågor som är av interpellationskaraktär. Av 52 § framgår bland annat att Interpellationer får ställas av ledamöterna och riktas till ordföranden i en nämnd eller en fullmäktigeberedning samt till de förtroendevalda i övrigt som fullmäktige bestämmer.
Den 23 februari 2015 antogs den senaste versionen av fullmäktiges arbetsordning. I 26 – 27 §§ regleras vissa tillägg till kommunallagen avseende handläggning av interpellationer och frågor. Enligt arbetsordningen får frågor ställas till fullmäktiges ordförande, detta förtydligande saknas för interpellationer.
Fullmäktiges presidium har idag en faktisk handläggning som får tolkas som att den syftar till att ge interpellanter (och motionärer) en chans att korrigera inlämnad handling så att den enligt presidiet blir i enlighet med arbetsordning och kommunallag. Det är ett bra sätt att undvika repeterad hantering av interpellationer och motioner som har mindre fel. Att den beredningen medför att interpellationer förhindras att behandlas (läggas på KF dagordning) är dock felriktat. Att fullmäktiges presidium utan protokollföring beslutar att enligt kommunallagen inlämnade handlingar inte ska få behandlas kan inte vara i enlighet med grundläggande förvaltningsprinciper eller offentlighetsprincipen. Presidiets behandling av ärenden bör framgå av arbetsordningen för att vara transparent och reglerad.
Förslag 5 § i arbetsordningen som reglerar presidiets uppdrag innehåller inget avseende hanteringen av ärenden och inkomna handlingar. Idag gör presidiet beredande handläggning vilken bör framgå av arbetsordningen.
Av 10 § framgår att ordförande bestämmer vilka handlingar som skickas till ledamöter och ersättare. Det är en rimlig hantering men det är i fullmäktiges intresse att se vilka handlingar som kommer in till fullmäktige och som ingår i fullmäktiges beslutsansvar. Minst alla ärenden som är formulerade som interpellationer och motioner (som per definition lämnas av fullmäktigeledamöter) bör alltid tas upp på dagordningen samt distribueras till fullmäktige. Fullmäktige bör alltid få möjlighet att utöva det ansvar som det har i att avgöra om ärenden får framställas.
Eftersom fullmäktiges presidium har ansvar för viktiga frågor som arbetssätt inom förtroendemannaorganisationen, lokaldemokrati, medborgardialog etc. bör frågor och interpellationer kunna ställas till presidiet inom åtminstone detta område, eftersom ingen annan ansvarig förtroendevald finns. Det framgår av arbetsordningen att så kan ske gällande frågor. Det bör utökas till interpellationer för att kunna ställa mer komplexa frågor och inhämta större mängder information än vad som är tillåtet vid en fråga.
Jag yrkar att
1. Fullmäktiges arbetsordning 5 § ändras i huvudsak enligt följande
Nuvarande
Ändring
Presidiet ska utifrån ett fullmäktigeperspektiv ansvara för att utveckla lokaldemokrati, medborgardialog och arbetssätt inom förtroendemannaorganisationen,samt vara remissinstans för demokratifrågor. Arbetet ska stärkafullmäktige som beslutande organ, vitalisera det politiska arbetet i hela organisationen samt utveckla kvaliteten i det politiska beslutsfattandet.
Vid sammanträde …
Presidiet ska utifrån ett fullmäktigeperspektiv ansvara för att utveckla lokaldemokrati, medborgardialog och arbetssätt inom förtroendemannaorganisationen,samt vara remissinstans för demokratifrågor. Arbetet ska stärkafullmäktige som beslutande organ, vitalisera det politiska arbetet i hela organisationen samt utveckla kvaliteten i det politiska beslutsfattandet.
Presidiet ska granska inkomna motioner, interpellationer och medborgarförslag och uppmärksamma de/den inlämnande personen på formalia eller detaljer som enligt presidiets bedömning förhindrar behandling, framställan eller genomgörande av förslaget.
Protokoll eller mötesanteckningar ska föras vid presidiets möten.
Vid sammanträde …
Fullmäktiges arbetsordning 10 § ändras i huvudsak enligt följande
Nuvarande
Ändring
Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordföranden när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag.
Kommunstyrelsens och …
Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordföranden när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag.Ärenden utformade som interpellationer eller motioner som lämnats in före kungörelse av ett fullmäktigesammanträde ska alltid komma upp för behandling på det aktuella sammanträdet.
Kommunstyrelsens och …
Fullmäktiges arbetsordning 26 § ändras i huvudsak enligt följande
Nuvarande
Ändring
En ledamot får ställa en interpellation till ordföranden i en nämnd ellerfullmäktigeberedning.
En interpellation …
En ledamot får ställa en interpellation till ordföranden i en nämnd, fullmäktigeberedning eller i fullmäktige.En interpellation ställd till ordföranden i fullmäktige får endast beröra lokaldemokrati, medborgardialog och arbetssätt inom förtroendemannaorganisationen (inkluderande fullmäktiges handläggning avseende formalia, processer och handläggningstider).
