Författare: strangnas

(Svaret på interpellationen kan ni läsa här: https://www.strangnas.se/globalassets/upload/kommun-och-politik/kallelser-och-protokoll/01-kommunfullmaktige/2016/10-oktober/06.-interpellation-for-besvarande-om-reducerad-tid-i-hemtjansten.pdf)
(Interpellationsdebatten kan ni se här: https://strangnas.webcasterplay.net/More.aspx?ID=583FF33E-ACA9-4E1A-AE4F-3A0B4F94B5B0)

Till:  Socialnämndens ordförande

När nya riktlinjer för biståndshandläggning antogs i Socialnämnden i augusti så var syftet att …

“Föreslagen revidering av riktlinjerna är en del i det arbete som pågår för att öka träffsäkerheten vid beställning av hemtjänstinsatser samt minska volymen Biståndsbedömda och därmed utförda timmar för insatser i ordinärt boende.”

Nämnden har också på samma möte i augusti antagit bland annat dessa mål för 2017.

“C2 Tryggheten inom äldreomsorgen ska öka.

D2 Sjukfrånvaron ska minska inom alla verksamheter.

E1 Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och kostnaderna ska ligga i nivå med jämförbara kommuner.”

Om den totala volymen minskar så kommer kostnaden per timme att öka. Andelen fasta kostnader blir högre, spilltiden blir en större del av insatserna om antal timmar minskar mer än relativt antal personer. Detta skulle medföra ett ökat tryck på hemtjänsten avseende fortsatta besparingar i förhållande till fastslagen timkostnad, med den följdeffekt det kan ha på förutsättningarna att sänka sjukfrånvaron.

Ingen kan väl idag på allvar hävda att problemet med hemtjänsten är att det finns för mycket tid för omsorg och stöd. Det var i och för sig bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som reserverade sig mot beslutet, så övriga partier ser uppenbarligen hemtjänstens bekymmer som primärt ekonomiska (att de beslutade insatserna/hemtjänsten kostar för mycket).

Jag har följande frågor…

1. Hur mycket total tid per år tänker nämnden spara in på att genomföra dessa riktlinjer?
2. Vad innebär den minskade tiden i total kostnadsminskning per år?
3. Kommer tiden bara sparas genom att antalet personer som har hemtjänstinsatser minskar eller kommer det även (eller främst) bli en sänkning av tilldelad tid per person?
4. Vad är nämndens bedömning av hur många personer som får mindre tid respektive ingen tid alls efter att riktlinjerna fått fullt genomslag?
5. Hur gynnar beslutet om nya riktlinjer en minskning av sjukfrånvaron inom hemtjänsten?
   Har socialnämnden genom att anta dessa riktlinjer frångått den tidigare uttalade målsättningen att så långt det är möjligt satsa på ordinärt boende i stället för särskilt boende?
6. Hur kan ett beslut som syftar till att sänka kostnaderna/antal timmar anges i beslutsunderlaget som att inte ha några ekonomiska konsekvenser?

David Aronsson

Vänsterpartiet Strängnäs

(Ni kan läsa interpellationssvaret här: https://www.strangnas.se/globalassets/upload/kommun-och-politik/kallelser-och-protokoll/01-kommunfullmaktige/2016/09-september/04.-interpellation-till-buns-ordforande-angaende-handlingsplaner-om-hantering-av-sexuella-trakasserier.pdf)
(Ni kan tyvärr inte se interpellationsdebatten så september inte ligger ute på kommunens hemsida, https://strangnas.webcasterplay.net/Default.aspx)

Till: BUN ordf. (likalydande interpellationer med anpassade frågor lämnades även till KS ordf och till Socialnämndens ordf)

Män är problemet. Det är lätt konstaterat att om män slutade att trakassera tjejer och kvinnor och slutade göra sexuella övergrepp så skulle statistiken se helt annorlunda ut, och mycket bättre. Som man är det lätt att känna sig utpekad och misstänkliggjord, men det går inte att ducka för att det är en berättigad misstanke.

Vi är däremot alla en del av ett system som har en alldeles för hög acceptans för att tjejer och kvinnor utsätts för detta. Vi har alla kollegor, vänner, barn och syskon som både är en del av och utsätts av systemet, där kan vi göra skillnad på ett personligt plan. Vi som politiker kan påverka strukturer på ett annat sätt.

Det finns två(?) övergripande handlingsplaner som hanterar sexuella trakasserier i den kommunala författningssamlingen, ingen av dem verkar vara helt nya. En rimlig uppdateringstid för planer är vart femte år, vilket då är 2016 för den handlingsplan som gäller förskola och skola och 2017 för den som gäller kommunens anställda (inom andra områden?).

Frågor:

1. Är en uppdatering av den kommunövergripande handlingsplanen för kommunens anställda planerad i närtid?
2. Varför reglerar inte den övergripande planen även agerande i situationer där elever utsätter andra elever för trakasserier eller övergrepp? Kommer det att åtgärdas i framtida revideringar?
3. Har alla kommunala skolor och förskolor reviderade likabehandlingsplaner enligt den övergripande handlingsplanen?
4. Är du nöjd med innehållet i de kommunala skolornas likabehandlingsplaner? Medför de att alla verbala och fysiska trakasserier, som oönskad beröring, resulterar i en motverkande/repressiv åtgärd från skolans personal riktad mot förövaren?
5. Hur följs skolornas prestation inom detta område upp och vad visar uppföljningen?
6. Vissa likabehandlingsplaner ser ganska olika ut från varandra, hur sker samarbete mellan skolorna i dessa frågor?
7. Arbetar kommunen och de enskilda enheterna med att motverka att trakasserier fortfarande i för stor utsträckning inte bedöms utifrån den utsattes situation/uppfattning av händelsen? Hur sker detta arbete? Gärna med exempel på konkreta åtgärder.

David Aronsson
Vänsterpartiet Strängnäs