Författare: strangnas

På valdagen är det inte bara val till kommun, landsting och riksdag utan också folkomröstning gällande skolstrukturen och de nedläggningar som gjorts. Det kanske de flesta vet om, men här kommer en information om själva sakfrågan. Vi är medvetna om att informationen är lång, men för att ni väljare ska vara fullt informerade så tycker vi att det ur demokratisk vinkel är viktigt. Vi kommer även att nu påbörja en mindre kampanj i frågan utifrån vår egen synvinkel.

Vänsterpartiet har varit emot ändringen av två skäl.

1. Det gick alldeles för fort baserat på ett snävt underlag utan hänsyn till andra områden utanför Barn- och utbildningsnämndens område (trots att det var ett uppdrag beställt av Kommunstyrelsen).
2. Flera av åtgärderna och dess effekter kan vi inte acceptera. Det gäller främst nedläggning av skolorna i Härad och Fogdö, samt flytt av högstadium från Stallarholmen till Mariefred samt möjligt bristande elevunderlag för den avvikande stadieindelningen F-6 på Karinslund och att särskolans låg- och mellanstadium blev kvar ensamma i Tosteröskolan.

Ni kan läsa allt vi skrivit om skolstrukturen här på sidan, följ länken till etiketten.

Detta är dock ändå tänkt som en neutral och faktabaserad text, för att du som väljare ska kunna göra ett bra val när du rådgiver politiken kring hur skolan ska vara strukturerad.

Bakgrund
Förra folkomröstningen
En folkomröstning genomfördes sommaren 2013 angående åtgärden att slå ihop stadierna 4-6 i Strängnäs stad till Paulinska skolan och Karinslundsskolan. Valdeltagandet blev lågt (under 20 %) och även om resultatet var ett kompakt motstånd så kan det inte ses som att det gav något råd till politikerna. Då skedde omröstingen mellan två val och inte i samband med valet som denna gång.

Ekonomisk långsiktig planering
På grund av ökande kostnader för främst omsorg av äldre och ökat antal barn, samt medföljande investeringsbehov så behövs en långsiktig hantering av den kommunala ekonomin. Kommunstyrelsen gav förvaltningen i uppdrag att utreda flera långsiktiga ekonomiska frågor.

• Utredning av skolstrukturen med syfte att frigöra resurser för en inkluderande lärmiljö.
• Omförhandling av avtal gällande Campus (inkl. gymnasium, särskola, komvux, etc.) och gamla Thomasgymnasiets lokaler (bad, simhall, särskilt boende).
• Alternativa lokaler för kommunala verksamheter på Campus.
• Ersättningsbyggande för verksamheterna i gamla Thomasgymnasiet (särskilt boende, sim- och sporthall, lokaler för teater/kulturhus), i privat eller konkurrensutsatt byggande.

I flera fall har åtgärder påbörjats eller slutförts.

Kommunfullmäktige har fattat beslut om att stänga Härads skola, Länna skola och Tosteröskolan, flytta högstadiet i Stallarholmen till Mariefred, ändra Karinslund från 4-9 till F-6 och flytta högstadiet till Paulinska. Fogdö skola blir kvar ett år för att underlätta eventuell övergång till privat drift om en friskola får godkänt från Skolinspektionen, skolan ska annars stängas. Ni kan läsa om beslutet på kommunens sida om skolutredningen.

Folkinitiativ
Ett folkinitiativ gällande skolstrukturen startades efter de första besluten. Ett folkinitiativ medför att om mer än 10 % av de röstberättigade (i kommunen drygt 25 000) skriver på ett initiativ om folkomröstning så ska fullmäktige ta upp frågan om folkomröstning.

Beslut om folkomröstning
Den 26 februari 2018 beslutade fullmäktige att en folkomröstning ska genomföras angående skolstrukturen. Samma datum men två punkter senare beslutade också fullmäktige att genomföra ändringarna/nedläggningarna.

Den 18 juni 2018 beslutades om frågans formulering och att den ska ske på valdagen.

Däremellan hade fullmäktige i april 2018 tagit om beslutet om förändring av skolstrukturen, då det första beslutet hade en felaktig beslutsbeskrivning.

Vad folkomröstningen handlar om
Folkomröstningen är rådgivande. Som vi ser det är det både en fråga om hur medborgarna ser på närheten till skolor för små barn (samt om lågstadieskolor med fritids ska finnas på de små orterna i kommunen) och storleken på skolor samt en fråga om hur den aktuella ändringen ska hanteras. Det är upp till politiken att tolka resultatet. Du som väljare kan endast genom annan opinionsbildning eller direkt kontakt med politiker påpeka vad du tycker gällande detaljer i hela frågan.

Som vi ser det är det egentligen tre skilda “block” som frågan handlar om.
Centralisering av lågstadierna i den västra delen av kommunen (Fogdö, Härad, Tosterö) till Karinslundsskolan. Organiseringen av Karinslundsskolan som F-6.
Stängningen av Länna skola.
Flytten av Stallarholmens högstadium.

Dessa är nu sammanslagna i ett paket både som åtgärd och som folkomröstningsfråga.

”Hur vill du att skolstrukturen i Strängnäs kommun ska vara?”

A: Jag vill ha en skolstruktur enligt folkinitiativets förslag, d.v.s. att landsbygdsskolorna i Fogdö, Länna, Härad samt Tosterö ska bevaras samt att Stallarholmskolans årskurs 7-9 och Karinslundsskolans årskurs 7-9 ska vara kvar där de fanns innan beslutet om förändrad skolstruktur fattades av kommunfullmäktige.

B: Jag vill ha en skolstruktur i enlighet med kommunfullmäktiges beslut den 23 april 2018, §69, d.v.s. att förskoleklasserna, grundskolorna och fritidshemmen i Fogdö skola, Länna skola, Härad skola och Tosterö skola ska upphöra, att verksamheten i Stallarholmskolans och Karinslundssko­lans årskurs 7-9 ska upphöra samt att verksamhet i förskoleklass, grund­skolans årskurs 1-3 och fritidshem påbörjas vid Karinslundsskolan.

C: Jag avstår från att ta ställning.

Vad betyder förslagen
Detta är förstås Vänsterpartiets åsikt kring hur förslagen bör tolkas som råd till politikerna.

A. Ett arbete påbörjas att återställa skolstrukturen i den mån det är möjligt. Efter beslutet har elever börjat på olika skolor, lärare har bytt arbetsplats och i vissa fall slutat i kommunen. Lämpligheten i en snabb återställning kan diskuteras och likaså om det är möjligt att ex återstarta en skola i Länna, men ett beslut enligt A innebär att medborgarna vill att det ska finnas lokala skolor för små barn och att Stallarholmen är stort nog (eller blir stort nog) för ett högstadium. Detta är då det som kommunen som huvudman för den kommunala skolan ska leverera på sikt.

Om det blir en friskola på Fogdö finns förstås inget underlag för en kommunal skola på samma ställe.

B. Skolstrukturen som den är nu (inga skolor i Länna, Härad, Tosterö, F-6 på Karinslund och Stallarholmen) kvarstår med tillägget att även Fogdö skola läggs ned som kommunal skola. Om det blir en friskola i Fogdö eller inte kan inte kommunen besluta om, så det är inget folkomröstningen påverkar.

C. Detta innebär i praktiken samma sak som B, men är också en signal om att man överlåter till politiken att bestämma utan råd från medborgarna. Det kan ju förstås också betyda att man inte känt att det finns underlag nog (delvis det vi försöker ändra på med denna text).

Vänsterpartiet stödjer alternativ A men kommer att agera utifrån resultatet oavsett vad det blir.

Grunden för att genomföra ändringen
Det beslutade förslaget medför enligt utredningen ca 5 miljoner i nettobesparing för skolan (minskade lokalkostnader, ökade kostnader för skolskjuts). Besparingen för kommunen som helhet blir mindre eftersom lokalerna kvarstår hos fastighetsbolaget och det i flera av lokalerna fortsätter att vara förskola, samt i Tosteröskolan även särskolans låg- och mellanstadie. Om samtliga barn flyttar enligt planen så flyttas 16,3 miljoner skolpeng till de nya skolorna.

Detta medför vissa stordriftsfördelar, som att tjänster som skolsköterskor och vissa specialpedagogiska tjänster inte behöver delas på så många skolor samt att klassstorlekar kan bli mer optimala. Lärarna får också fler kollegor att spontaninteragera med under dagen.

Minskade lokalkostnader och ökad effektivitet på skolorna minskar också lokal-/skolpengen till friskolorna, så det medför också lite minskade kostnader för nämnden.

Det hela ska ge ökade resurser, bättre undervisning och bättre arbetsmiljö för lärarna genom bättre tillgång till kollegor och pedagogiska bollplank.

(Som jämförelse så är Barn- och utbildningsnämndens budget som helhet 839 miljoner.
I verkligheten så har flyttar inte fullt ut skett enligt planen, Stallarholmen – Mariefred verkar däremot blivit så, så effekten på skolpengen lär underskrida 16,3 miljoner.)

Varför skolstrukturen bör återgå till sin tidigare form
Små barn får nu längre till skolan och behöver åka skolskjuts alternativt använda fritids i större omfattning och får längre dagar om föräldrar hämtar på skolan. Förutsättningarna för de familjer som valt att bo i Härad, Länna eller Fogdö ändras drastiskt.

Förutsättningarna för fortsatt byggnation och inflytt av barnfamiljer ändras i de aktuella områdena. Barnfamiljer är en stor grund för annan service (förskolor, bussar etc.) och näringsverksamhet på orterna. Om barnfamiljerna väljer att bo på andra ställen så minskar servicen för alla andra.

Stallarholmens attraktivitet som ort minskar och skolans positiva inverkan på lokalsamhället likaså när högstadiet flyttas. Det är en återgång till hur det var på 80-talet när Stallarholmseleverna bussades till Mariefred. Stallarholmen växer nu kraftigt och underlaget för ett högstadium minskar inte med tiden.

Skolskjutsarna och utsläppen av koldioxid från dessa ökar, liksom från bilar de föräldrar som på grund av skolskjutsarnas utformning eller fritids/skolskjutsregler väljer köra själva.

Utredningen pekar på ett framtida behov av en ytterligare F-9 skola i Mariefred/Läggesta/Åker-området. Att då stänga två högstadier och avveckla befintliga (och billigare än nybyggda) skollokaler är fel tänkt.

Särskolan tappade genom Tosteröskolans stängning möjligheten att på ett naturligt sätt inkludera eleverna på särskolan med elever i samma ålder, i enstaka ämnen eller på raster och aktiviteter.

Den kommunala skolan måste vara den närmast och självklara valet för att attrahera elever även i de äldre stadierna. Det är friskolorna som skapat ineffektiv skolstruktur inom den kommunala skolan och åtgärden medför ytterligare elever för friskolorna.

De ekonomiska effekterna av åtgärden kommer att tas bort av fler elever till friskolor, elever till andra kommunala skolor än tänkt och att kommunen kvarstår som fastighetsägare av de tomma lokalerna.

De årliga budgeteffektiviseringarna/nedskärningarna för Barn- och utbildningsnämnden är i samma storleksordning som effekterna av ändringen.

Har ni några frågor så hör gärna av er till oss!