Jag röstar för det samhälle jag vill leva i och vad jag tror är bäst för alla.
Jag har alltid varit aktiv i den feministiska debatten och på senare tid även miljödebatten men i olika privata initiativ och har både hört och själv uttryckt att politikerna måste ta mer ansvar och skynda på utvecklingen.
Efter Metoo och sommarens obehagliga hetta fick jag en skopa självinsikt; att jag som stark, frisk, vuxen måste ta mer ansvar och vill jag att andra ska göra nått måste jag såklart börja själv. Därför återvände jag till Vänsterpartiet.
Jag vill ha ett samhälle där demokratin inte stannar vid fabriksportarna, där vinstintresset inte står över miljö och en hållbar utveckling. Jag gick med i partiet för att jag ville vara med och avskaffa kapitalismen, som jag såg/ser är roten till orättvisor och miljöförstöring.
Man kan också uttrycka det som att jag organiserade mig i VPK, som partiet hette då 1980, för att jag ville vara med och arbeta för demokratisk socialism. Då jag såg så mycket orättvisor, både nationellt och globalt, och insåg att det är bara tillsammans man kan göra samhälleliga förändringar.
Frågor till Barn- och utbildningsnämndens ordförande. Kommunfullmäktige 29 oktober 2018
Andel behöriga till yrkesprogram har för Strängnäs kommunala skolor den senaste mandatperioden sjunkit från 84,5% till 78,5%. Det genomsnittliga meritvärdet för kommunala skolor har sjunkit från 213,9 till 206,5. Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är på några skolor år 2017/18 inte mer än runt 60%.
Om en elev befaras inte uppnå kunskapskraven i ett ämne ska enligt Skollagen extra anpassningar göras, dvs åtgärder som inte är omfattande och som kan göras av läraren i klassrummet. Om det inte räcker, ska behovet av särskilt stöd utredas skyndsamt. Det särskilda stödet ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram som talar om vad, hur, av vem och när relevanta åtgärder ska utföras. Det ska också följas upp ofta för att se om åtgärderna gör att eleven uppnår kunskapskraven.
Enligt den av revisionen beställda rapporten Granskning av insatser för elever i behov av särskilt stöd 2015/16 ges särskilt stöd till alla elever som behöver det, men inte alltid omgående, eller i den form eller omfattning som behövs.
För många av de nior som gick ut den kommunala skolan 2017/18 konstaterades redan i sexan att bara 70,5% av dem uppnådde kunskapskraven i alla ämnen. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår idag inte att analysera förekomst och kvalitet på det särskilda stödet.
Därför ställer jag följande frågor.
Hur många elever i den kommunala skolan har särskilt stöd?
Hur är det särskilda stödet fördelat mellan årskurser?
Vi har flera gånger tidigare lämnat in förslag och frågor gällande den undermåliga styrningen av skolornas och andra kommunala verksamheters arbete mot kränkande särbehandling och sexuella trakasserier. Det har vi nu gjort igen med mandatperiodens första interpellationer.
Vi vill veta när kommunen kommer att styra upp arbetet. Det duger inte att de övergripande styrdokumenten år efter år fortsätter vara lassgamla och inaktuella. Det ger inte signalen om ett prioriterat område och ger ingen ram åt skolledningar och andra chefer när de ska hantera trakasserier i sina verksamheter.
Det blev ju inte bättre att den bild vi fått från skolungdomar bekräftades i Barn- och utbildningsnämndens internkontroll. Hanteringen av trakasserier och kränkande särbehandling fungerar inte så bra som det ska. Rutiner följs inte och de övergripande (inaktuella) dokumenten fokuserar inte på att stötta den som utsatts. Elever berättar för oss om att det tar månader efter anmälan innan det faktiskt händer något. Då är det inte konstigt att eleverna avstår från att anmäla!
Från Kommunstyrelsens underlag:
”Diskriminering och kränkande behandling
Granskningen av antalet anmälda kränkningar i DF-respons har jämförts med elevernas svar på enkätundersökningen som utförts vid respektive grundskola våren 2017. Eleverna har svarat på om de har utsatts för kränkningar i skolan och om de har berättat detta för någon vuxen. Resultat av elevernas svar på enkäterna jämfördes med antalet anmälda kränkningar och visade att det borde finnas fler anmälda kränkningar i DF-respons. Att det råder differens mellan enkätsvaren och anmälningar kan tyda på att eleverna inte berättar för en vuxen att de känt sig kränkta. Avvikelse.
Åtgärd: I samband med läsårsstart 2018/19 kommer verksamheterna få en påminnelse om de rutiner som finns framtagna för utredning av kränkande behandling. Utbildningskontoret hade under vårterminen 2018 även en utbildning för för skolcheferna i dokumentation, utredning och rutiner vid kännedom om kränkande behandling.” (KS 31/10 Internkontroll)
Jag röstar för det samhälle jag vill leva i och vad jag tror är bäst för alla.
