Etikett: Miljö-Klimat

Detta är vad jag sa angående tidsplanen för utbyggnad av kommunalt VA till omvandlingsområden på KF den 26 april 2011.

KF § 21

I Djupvik/Storudden så finns matningsledningar till och från området framdraget sedan 2009. En hel del av fastigheterna i områdets utkant i strandkanten ut mot Storudden är anslutna, liksom en handfull fastigheter i Lundby-delen av det för övrigt redan detaljplanelagda Djupvik.

Därför förstår jag inte att man inte fortsätter med att gräva i området för att ansluta kvarvarande fastigheter. Anslutningsavgifterna som kan betala för kostnaden att ansluta området kommer ju inte förrän fastigheterna ansluts. Att arbetet påbörjats och fastighetsägarna i hela området informerats, i kombination med det plötsliga stoppet, har förstås haft effekt för de fastighetsägare som förväntat sig att få kommunalt VA inom kort.

Delvis utifrån detta undrar jag vad är grunden för prioriteringsordningen? Om vi i fullmäktige ska ta ett beslut så måste vi ju veta vilket underlag som finns för förslaget? Är det miljöhänsyn som avgör, storleken på projektet (dvs SEVABs kostnader), hur omvandlat området redan är eller är det förvaltningens andra planer som styr?

Som det ser ut nu så är allt vi har att gå på för att prioritera en viktig åtgärd ut miljö-, hälsa- och omvandlingshänseende ett protokoll från SEVAB där det i princip bara står vad beslutet ska vara.

Varför Överselö och Ytterselö står med i listan skulle också vara kul att veta. Menar man att hela ön är ett omvandlingsområde?

Jag yrkar att ärendet återremitteras för komplettering så att fullmäktiges ledamöter kan se underlaget för föreslagen prioritering samt för inkludering av Håstahagsvägen i Stallarholmen.

Motivering: För att fullmäktige ska kunna göra en relevant prioritering krävs underlag ur miljösynpunkt (utsläpp), hälsa (befintlig vatten) samt en avvägning mellan beräknade kostnader och potentiella intäkter. Enligt tidningsuppgifter så avser SEVAB att ansluta Håstahagsvägen inom kort, denna saknas i prioriteringslistan.

[Under den fortsatta diskussionen tryckte jag på att det är en stor och viktig åtgärd för miljö och möjligheten till omvandling, samt något som kan drabba enskilda hår, vilken förtjänar bättre underlag]

David Aronsson
Gruppledare KF

Detta är vad jag sa och yrkade på fullmäktige den 26 april 2011 angående förslaget till Klimat- och energiplan med energieffektiviseringsstrategi.

KF 11

Jag tycker inte att lönsamhet ska stå med som krav när vi pratar om energieffektivisering i en klimat och energiplan. Varje investering ska givetvis vägas mot andra tänkbara investeringar, men med tanke på hotet från ökande koldioxidhalter så måste det kunna finnas möjlighet att genomföra energibesparingar som inte kräver att de är finansiellt lönsamma. Definitionen på ordet lönsamt lär väl också kunna variera en del mellan förvaltningen och bolagen och mellan de kommunala bolagen.

Planen har vissa element som är lite udda för en plan som gäller 2011 till 2014. I första hand gäller det nulägesbeskrivningarna som generellt beskriver situationen för minst två år sedan. Sen gäller det även diverse händelser, som Pfizers nya fabrik, dubbelspår på svealandsbanan och i princip hela koldioxidutsläppsavsnittet på sidorna 11:19 och 11:20 som inte är aktuella för den perioden utan bara borde vara en del av sifferunderlaget för den totala energianvändningen och koldioxidutsläppen på väg in i 2011.

Det blir också lite konstigt när DSM:s nedläggnings stora påverkan på oljeförbrukning och till viss del elförbrukningen inte slår igenom på den totala energianvändningen per innevånare. Vilket förstås beror på att siffrorna kring total energianvändning gäller för 2008 och inte 2010.

Om syftet med revideringen var att skapa ett mer relevant dokument än det som antogs 2006 så har man förstås lyckats, men dokumentet känns å andra sidan inte direkt relevant för 2011.

Jag tycker helt enkelt inte att planen som den ser ut nu är bra nog. Däremot har den remitterats rätt omfattande så det är väl bara att konstatera att detta ändå får lov att ses som bra nog. Därför tänkte jag låta bli att yrka återremiss utan nöjer mig med att yrka avslag på att-sats två [gällande krav att energibesparingsåtgärder ska vara lönsamma]

Jag kan inte heller låta bli att påpeka att ur läsbarhetssynvinkel så är liggande text inte en höjdare, framför allt inte för de som har lässvårigheter. Det hade ju inte varit något problem att skriva ut stående med kanske några tabeller liggande.

Detta är vad vi framförde i KF gällande ny anslutningstaxa för VA. Se även Strängnäs tidning.

KF §12
Områden omvandlas ju vare sig vi vill eller inte. Det är inte alltid avloppslösningarna är sådana att det lämpar sig att 200 fritidshus blir permanenta.
När kommunen går in och skapar ett verksamhetsområde så skapar det en väldig turbulens och med en ytterligare höjd taxa, det blir nu runt 200 000 kr för en normalstor tomt, så riskerar omvandlingen att ske gradvis och långsamt med avloppslösningar som inte alltid är optimala.
Det är ett samhällsintresse att avloppssystemen är väl utbyggda och att alla hus (i alla fall i närhet till vatten) har bra avloppslösningar.

[Fortsatt debatt gällde om skattepengar var aktuella att använda eller inte]

Vi är ju alla överens om att det är på grund av miljöskäl som vi ansluter områden. Varför skulle man då inte kunna använda skattepengar. Det gör vi ju för andra miljöinvesteringar.

Jag yrkar…

1. Avslag på attsats 1 i kommunstyrelsens förslag till beslut
2. Att merkostnader vid anslutning av omvandlingsområden även delfinansieras genom kommunens investeringsplan som en miljöinvestering.

David Aronsson, Vänsterpartiet