Vilken inverkan har LOV på hemtjänsten?
Vi kommer att under en tid framöver genom kontakter med hemtjänsten, utifrån underlag vi själva hämtar, genom interpellationer och genom opinionsarbete granska och ifrågasätta LOV-systemet, för vi ser att hemtjänsten skulle behöva ett annat system. Ett system där personalen hinner att ge brukarna den hjälp de behöver, hinner förflytta sig mellan brukarna och ändå hinner med sina lagenliga raster och nödvändiga pauser. Det här är en text som bygger på en interpellation som kommer upp på fullmäktige i februari 2019.
Socialnämnden granskar alla LOV-utförare en gång per år. Jag har nu läst igenom och försökt analysera vad granskningarna egentligen säger om situationen i hemtjänsten avseende LOV-systemet. Jag begärde ut genomförda granskningar mellan 2014-2018, rapporten 2014 saknade däremot sifferunderlag.
När jag tittade på rapporterna så syns samma tendens som alltid i valfrihetssystem, den kommunala utföraren har mer formell kompetens.
Lägre formell kompetens hos de privata utförarna
Det finns ett krav på formell kompetens i Strängnäs kommuns LOV-system.
Av utförarens tillsvidareanställda och visstidsanställda med anställning tre månader eller längre ska minst 65 % ha kompetens som undersköterska, alternativt vara utbildad i pedagogik, behandlingsarbete eller liknande.
[LOV-underlag 2019, punkt 8.6]
Socialnämnden följer upp de anställdas kompetens årligen, men bedömer den utifrån hela utförarkollektivet inklusive den kommunala utföraren. Sedan 2015 har detta då varit över 65 %. Anledningen till den aktuella interpellation var just att jag såg i 2018 års granskning att kraven ansågs uppfyllda trots att två privata utförare ligger på 41 % respektive 31 % i andel undersköterskor. Det samma gällde 2016 och 2017 när en annan utförare var nere på 50 % (2018 låg de på 60 %).
Utifrån underlaget i granskningen gjord oktober 2018 så kan man se att för första gången så ligger totalandelen för de privata utförarna under 65 %. För kommunen låg ett av de nya distrikten under gränsen (58 %) men i medel är kommunen på 75 % (de nya är sammanslagna i grafen för att kunna jämföra med tidigare år).
Som ni kan se på grafen ovan så har två utförare haft en stadigt nedåtgående trend på andelen undersköterskor bland den långtidsanställda personalen. Anledningen till att man misslyckas rekrytera när andra klarar det har förstås flera olika anledningar, rykte, arbetsförutsättningar, personalgruppens befintliga sammansättning, personalförmåner, lönenivå etc. Det kan också vara en rent statistisk effekt ifall man tappar en enda undersköteska i ett litet bolag, men det är inte fallet denna gång som man kan se på antalet tilldelade biståndstimmar per månad.
Det man ser i omsorgssektorn liksom i skolan är att de privata utförarna har lägre formell kompetens bland sina anställda, det kan mycket väl ha att göra med lönenivåerna. Det finns flera indikationer på att privat anställda har lägre löner eller har ofördelaktiga arbetstider (se exempelvis detta https://www.kommunal.se/nyhet/anstallda-i-privat-aldreomsorg-har-lagre-lon-och-samre-villkor).
Med medellön för Strängnäs kommun för Undersköterska respektive Vårdbiträde så skulle de privata utförarna som ligger lägst i andel undersköterskor spara nära 150 tkr per år i sänkta lönekostnader jämför med 65 % kravet och drygt 300 tkr per år jämfört med de flesta kommunala distrikten. Det är förstås inte mycket pengar för en utförare med 1 500 timmar i månaden, totalt är det närmre 1 miljon kr per år som kommunen betalar i lönekostnader för att ha högre formell kompetens hos de anställda än de privata utförarna (om de anställda kan antas ha medellöner för omsorgen i Strängnäs enligt Kommunals underlag).
Ineffektiv logistik
När det är fler utförare som levererar hemtjänst i samma områden så leder det till en ineffektiv logistik. Det blir längre mellan brukarna (eftersom man då och då åker förbi någon annan utförares brukare), mer tid i bil i förhållande till tid hos brukaren. Kommunen ersätter inte den tiden för någon utförare. Den kommunala hemtjänsten har problem med kostnaderna i förhållande till ersättningen, och förstås med sina höga sjuktal.
En av de större utförarna har i oktober tilldelats 149 timmar per månad och anställd (fast och tillfälligt anställda på minst 3 månader, enligt LOV-underlagets definition). De flesta andra utförare ligger omkring 100 timmar. En normal heltidsmånad är drygt 160 timmar.
Det betyder att andelen transporttid för denna utförare, eller antalet timanställda som faller ur statistiken, är helt annorlunda än för övriga utförare eftersom de kan lägga 50 % mer tid per långtidsanställd personal än övriga utförare.
Vad vi vill veta den här gången
Så därför ställer vi dessa frågor till Socialnämndens ordförande.
- Gäller inte LOV-kraven för specifika utförare under varje specifikt år som det står i LOV-underlaget?
[Uppenbarligen så har nämnden sett utförarna som en grupp och bedömt på helheten vilken kompetens som brukarna som grupp får hjälp av, en granskning utifrån brukargruppsperspektiv och inte utförarperspektiv] - Vilken typ av avvikelse från de uppställda kraven på LOV-utförare skulle behövas för att nämnden ska kräva korrigerande åtgärder?
[Det finns bristen på undersköterskekompetens, men även andra delar brister mer eller mindre mycket. Vilka krav ställer egentligen nämnden på de privata företag som vill tjäna pengar på våra äldre och personer med funktionsnedsättning?] - Anser du att det är en allvarlig avvikelse när utförare inte uppfyller ett formellt kompetenskrav och under lång tid misslyckas med att hantera avvikelsen genom nyrekryteringar (trots att andra utförare klarar det)?
[Helt enkelt… vad har kraven på utförarna egentligen för betydelse?] - Har du eller presidiet granskat hur mycket tid som tilldelas LOV-utförare så att det går att säkerställa att brukarnas tid inte används för transport-/spilltid?
[Hur ser man till att utförare inte får mer uppdrag än vad de klarar av? Hur säkerställer nämnden att det finns tillräckligt med anställda för att utföra jobbet?]
David Aronsson
Vänsterpartiet Strängnäs
