Skip to main content

Insändare – Slappt oppositionsarbete om sporthallen

Skrivet av strangnas den . Postad i Kommentarer och uttalanden.

Detta är en insändare publicerad in Strengnäs tidning den 10 juli.

I en artikel den 30 juni skriver Strengnäs tidning om beslutet i Teknik- och fritidsnämnden att gå vidare med upphandling av sporthallen på Larslunda.

Erik Granbäck som är kommunens byggprojektledare kommenterar i artikeln att ingen reserverat sig mot upphandlingen utan bara mot att kontorschefen får slutföra upphandlingen. Det stämmer inte. Enligt protokollet yrkade ingen ledamot avslag på någon punkt. Nämnden gick till ett enhälligt beslut i enlighet med framlagt förslag.

Ledamöterna från Sverigedemokraterna, Liberalerna och Strängnäspartiet valde att använda reservation mot ett enhälligt nämndbeslut för att lämna in vad som i bästa fall kan ses som protokollsanteckningar i form av brasklappar.

Det är något annat än det försök till återremiss från oppositionen som Vänsterpartiet också deltog i när fullmäktige beslutade att utöka kostnadsramen för Larslundaprojektet med 140 Mkr baserat på otydligt underlag.

Att inte försöka få till en återremiss för att komplettera underlaget eller gå rakt av på avslag, utan att istället acceptera förslaget men sen ändå lämna in reservationer är slappt oppositionsarbete. Nu gick en enhällig nämnd vidare med upphandlingen och stödde att kontorschefen slutför upphandlingen, oavsett vilka skrifter som sen lämnades in efter mötet.

Vi tycker det är positivt att kommunen kan gå vidare till upphandling för att få en central och tillgänglig arena för våra idrottsföreningar.

Ted Danson, ersättare Teknik- och fritidsnämnden och fullmäktige

David Aronsson, gruppledare fullmäktige

Replik: Gångvägen behöver inte ingå i skolgården

Skrivet av strangnas den . Postad i Kommentarer och uttalanden.

(Detta är en replik som publicerades på Strengnäs tidnings insändarsida den 24 maj 2023,)

Pontus Wennerberg och Margit Urtegård skrev den 16 maj sitt senaste inlägg i debatten gällande Benninge. De efterfrågade oppositionens syn.

Det är som sagt två frågor, delvis gällande kommunens och Strängnäs fastighets AB (SFAB) affär med Europaskolans fastighetsbolag Lyktan förvaltning AB samt delvis gällande gångstråket i östra delen av området.

Vi har hittills inte sett något övertygande argument kring varför det är bättre att kommunen äger fastigheten istället för SFAB och sen ger Lyktan tomträtt för lokaler som Lyktan äger. En tomträtt kan köpas och säljas. Den ger också starkare rätt än vad ett hyresavtal gör. Vår bild är att majoriteten, med kommunstyrelsens första steg den 31 maj, i praktiken säljer den långsiktiga beslutanderätten över området.

Nuvarande hyresavtal verkar inte vara funktionellt. Hyran är för låg för att lokalerna ska kunna underhållas långsiktigt och avtalet gör att SFAB får ta kostnader för exempelvis vattenskador. Ett omförhandlat hyresavtal framstår som ett bättre alternativ, annars går det att säga upp till 2028.

Långberget är ett viktigt friluftsområde och vi ser inget skäl för att inkludera gångvägen i varken tomträtten eller i skolgården. Gångvägen har i praktiken varit en del av Långbergets infrastruktur och koppling ned mot Nabbviken långt innan Roggeskolan etablerades. SFAB kan sätta staket längs med sidorna av den om skolan vill avgränsa sin skolgård. Förbudsskyltarna som skolan satt upp i fastighetsgräns har bara effekt på laglydiga kommuninvånare och inte på de personer som skolan har skäl att avvisa under skoltid.

David Aronsson
Gruppledare

Vänsterpartiet Strängnäs

Debatt: Det är olyckligt om någon har missat skolsystemets segregerande effekter

Skrivet av strangnas den . Postad i Kommentarer och uttalanden.

(Det här är en debattartikel som publicerades i Mariefredsposten den 12 maj 2023. Det är en delvis en replik på Strengnäs tidnings ledarredaktions svar på den här debattartikeln )

Det har kommit en del kommentarer och funderingar sedan min debattartikel om skolorna i Strängnäs kommun publicerades. En del tror att det i en kommun som Strängnäs inte kan vara segregation som är problemet.

Jag trodde att jag varit tydlig. Det som föranledde min debattartikel var en ledare i Strengnäs tidning, där man funderade kring vad som är problemet i Strängnäs skolor och varför ingen kan svara på det.

Problemet är segregation och lokalt är pengar lösningen.

Det är olyckligt om någon har missat skolsystemets  segregerande effekter. Denna påverkan finns i alla kommuner och det har ingen betydelse att Strängnäs är en rimligt välmående kommun utan tydliga socioekonomiskt utsatta områden. Man kan däremot att konstatera att SCB säger att Strängnäs kommun har störst inkomstskillnader
av kommunerna i Sörmland.

Friskolan Karlavagnen (F-3) och den kommunala Karinslundsskolan (F-6) ligger båda på Tosterö i Strängnäs stad. Det är 300 meter mellan skolorna och det tar ungefär 3 minuter att gå mellan dem. Bland föräldrarna till eleverna på Karlavagnen har 69 % eftergymnasial utbildning, medan motsvarande siffra för Karinslund är 33 %. Att barn har utländsk bakgrund är inte en av de tyngre faktorerna för
hur väl de kommer att klara sig i skolan, men det är ändå symptomatiskt för segregationen att Karinslundsskolan har 51 % elever med utländsk bakgrund medan Karlavagnen har för få för att Skolverket alls ska vilja redovisa det i statistiken.

Hur kan man inte se att detta är segregation? Att barnen har blivit uppdelade efter föräldrarnas utbildning är ett stort problem i klassrummen. Jag kan inte se andra skäl än ideologiska när såväl lokalpolitiker som liberala Strengnäs tidnings ledarredaktion duckar för det.

Det är ett strukturellt problem. Det går att motverka lokalt med en utökning eller en förändring av hur skolpengen fördelas. Hur skolan sedan använder pengarna, till tvålärarsystem, små grupper, elevassistenter, bättre läromedel, har jag som politiker och förälder definitivt åsikter om men hur skolan bedrivs i den dagliga  verksamheten är faktiskt rektorns ansvar och kompetensområde. Det är inte en fråga för direkt politisk styrning.

David Aronsson
Gruppledare

Debattartikel: Det är segregationen som är skolans problem

Skrivet av strangnas den . Postad i Kommentarer och uttalanden.

[Detta är en replik på en ledare i Strengnäs tidning den 1 maj 2023. Publicerad i Mariefredspostens papperstidning och på Strengnäs tidnings web den 5 maj]

På Strengnäs tidnings ledarsida upprepas de felaktigheter som sprids av Strängnäspartiet och Liberalerna gällande främst de kommunala skolorna i Strängnäs.

I åratal har vi i Vänsterpartiet tjatat på majoriteten och de övriga partierna att öppna ögonen för segregationens effekter i skolorna i Strängnäs, den socioekonomiska situationen och bristen på likvärdighet. När det till slut började kännas som att socialdemokraterna och tillräckligt många moderater började se vad vi såg, nämligen att de socioekonomiska effekterna och då speciellt föräldrarnas utbildningsnivå blivit ett problem, så kommer nya och nygamla lokalpolitiker in i debatten. Nu börjar allt om från början igen.

All forskning pekar på att föräldrarnas utbildningsnivå är den tyngsta bakgrundsfaktorn av de som påverkar förutsättningarna för eleven att nå kunskapsmålen. Det är också den viktigaste faktorn i Skolverkets SALSA-modell som bland annat Liberalerna hänvisade till i den debattartikel som ledarredaktionen ser som “beviset” för att segregationen inte är problemet.

Mellan 2004 och 2017 förväntade modellen att Mariefredskolan skulle få stabilt omkring 80-85 % av eleverna godkända i alla ämnen. År 2022 förväntades det vara 71 % godkända. Därför att Skolverkets modeller reagerar på de socioekonomiska effekter som segregationen ger, som att föräldrarnas utbildningsnivå sjönk. Sen kan man fundera på om skolan misslyckades med att möta den förändringen, för de faktiska resultaten sjönk snabbare. Det var inte 10 år sedan effekten kom, det var det år som Gripsholmsskolans första åk 9 gick ut.

SALSA-modellen är ett viktigt sätt att beskriva några tunga socioekonomiska effekter i ett skolperspektiv på ett sätt som går att förstå. Det man däremot måste komma ihåg är att det är en statistisk modell, även om modellen är bra på att beskriva verkligheten så är den inte verkligheten. Det finns så många faktorer som påverkar att statistik aldrig blir något annat än ett utvecklingsverktyg för den enskilda skolan. Det är inte ett sätt att jämföra skolor.

Det dataunderlag som finns visar däremot vad problemet är. Skolorna i Strängnäs kommun har segregerats med avseende på föräldrarnas utbildningsnivå. Eftersom den styrande majoriteten ännu inte gör tillräckligt åt det i finansieringen av skolan så kommer den likvärdiga skolan inte uppkomma som av magi.

Ledarredaktionen på Strengnäs tidning verkar inte se att Gripsholmsskolan med 79 % av föräldrarna med eftergymnasial utbildning och 4 % elever med utländsk bakgrund och Paulinska skolan med 44 % av föräldrarna med eftergymnasial utbildning och 47 % elever med utländsk bakgrund arbetar under olika förutsättningar. Skolpengen har inte justerats nog för att möta det.

Jag har som förälder under de senaste 8 åren sett förbättringen i Paulinska skolans arbete. Det finns helt klart saker kvar att jobba med men skolan uppfyller sitt uppdrag så väl som budgeten medger och i stort utifrån den förväntan som Skolverkets modeller har på skolan. Det är också den enda kommunala skolan som under en tid haft uppåtgående förväntan från modellen, sannolikt för att segregationen som kom med friskolorna i Strängnäs stad nu börjar återställas. Det syns dock inte i resultaten ännu.

Det är däremot inte tillräckligt att en socioekonomiskt missgynnad skola presterar som förväntat, likvärdig skola förutsätter en överprestation. Det räcker inte budgeten till idag och det påverkar de samlade resultaten för kommunen.

David Aronsson
Gruppledare
Vänsterpartiet Strängnäs

Grafer med underlag från Salsadatabasen. Klicka på dem för större bild.