Skip to main content

Debatt – Djurgårdsporten och Wik – LÅT STÅ!

Skrivet av strangnas den . Postad i Kommentarer och uttalanden.

Detta är en debattartikel publicerad i Strengnäs tidning 6 augusti 2024

Strängnäs fastighetsbolag SFAB har ansökt om rivningslov för Djurgårdsporten och Wik. I Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens kungörelse inbjuds de som vill att sända synpunkter, senast 9 augusti Skälen är att “möjliggöra framtida utveckling av Mariefredsskolan och förbättra trafiksituationen, genom att bygga en angöringsplats”. En utredning om hur trafiksituationen kan förbättras har gjorts 2022 av företaget Nora Consulting Engineers AB. Deras förslag presenterar åtgärder som både förbättrar trafiksituationen och räddar Djurgårdsporten och Wik.

Mariefredsskolan är överfull. Elever bussas till Stallarholmen, Åkers styckebruk samt från Stallarholmen till Mariefred. SFAB anger skolans utvecklingsbehov som skäl att riva Djurgårdsporten och Wik, som upptar en liten del av skolområdet. Skolan i Läggesta skulle stå klar 2024 men är framskjuten flera år, då kommunledningen anser att inflyttningen inte går fort nog för att man ska (våga?) starta skolbygget. Med nuvarande lokalbrist förvånar det att man inte börjar bygga skolan i Läggesta nu. Föräldrar vill ofta att barnen får gå i en skola nära hemmet, dit de kan ta sig på egen hand. Risken är att inflyttningen bromsas då ingen skola byggs på flera år.

Om Djurgårdsporten och Wiik inte rivs anser SFAB att de ska flyttas. Var de då ska ligga är inte sagt. Den kulturhistoriska betydelse de har skulle försvinna om de flyttas, då det är platsen som visar och förklarar husens historia och ger det största värdet. Ställda på en annan plats blir de anonyma, vilka gamla hus som helst, och kan inte berätta om kvarteret Rektorn 12 och dess omgivnings historia som Kronoträdgård, jakt-, betes- och nöjesmark med direkt koppling till Gripsholms slott.

I Sörmlands museums yttrande om rivningsansökan står att Djurgårdsporten och Wik bör bevaras och renoveras varsamt. Renoveringen som SFAB beräknade 2022, för att göra husen godkända, skulle kosta 14.4 -15 miljoner kronor. Det ansågs för dyrt. (Byggkunniga har hävdat att kostnaden är för högt räknad.) SFAB har länge sparat pengar på byggnaderna genom att inte underhålla dem. Verksamheten i Wik bedrivs sen åratal i icke tillgänglighetsanpassade lokaler. Wik är kommunens billigaste lokal!

Istället för att värdera äldre karaktärsbyggnader, verkar SFAB tycka att de är till besvär. Ska gamla kulturhus rivas för att kortsiktigt kompensera brist på framförhållning i att planera skolan? Det vore tragiskt för kommande och nuvarande generationer mariefredsbor och besökare. Stadens avläsbarhet och värde förvanskas om den mister två av sina viktigaste historiska byggnader som både har direkt koppling till slottet och ihop med gamla folkskolan/metallfabriken visar gamla stadskärnans östra gräns, samt berättar om Sverige vid förra sekelskiftet med folkskola, fattigstuga och ålderdomshem.

Barbro Svensson Sjöberg
Ersättare i kulturnämnden

Insändare – Det går inte att spara sig till bättre skolresultat

Skrivet av strangnas den . Postad i Kommentarer och uttalanden.

Detta är en insändare som publicerades i Strengnäs tidnings webbtidning den 26 juni 2024.

https://strengnastidning.se/insandare/artikel/det-gar-inte-att-spara-sig-till-battre-skolresultat/jp4p73kj

I en artikel i Strengnäs tidning den 23 juni beskrivs Paulinska skolans arbete utifrån att hälften av eleverna inte har godkänt i alla ämnen. Det är förstås inte bra men artikeln tappar bort alla framgångarna. Skolfrånvaron har minskat kraftigt, andelen elever som nått gymnasiebehörighet ökar. Den pedagogiskt inriktade omorganisation som sker begränsas av en budgetram men är lovande.

Vi har ett skolsystem som har stora brister. Den jämlika och effektiva skola vi hade finns inte längre. Den som gjorde skollagens portalparagraf om att alla elever ska lyftas till sin högsta nivå till en möjlig verklighet och inte ett dåligt skämt. I internationella jämförelser går den svenska skolan dåligt. De kraftiga segregationseffekter som det fria skolvalet och den fria etableringsrätten medfört har slagit igenom med full kraft i Strängnäs som är en friskoletät kommun. Systemet liknar snart mer skolan innan den samlade 9-åriga grundskolan infördes än den skola jag gick i.

Det ser tyvärr inte bättre ut för kommunens skolor. När flerårsplanen presenterades i juni så var Vänsterpartiet det enda parti som ville fortsätta satsa på skolorna. Samtliga budgetförslag förutom vårt har lägre budget för skolan år 2027 än för 2025. Med den flerårsplan som Socialdemokraterna och Moderaterna tagit fram får Barn- och utbildningsnämnden inte kompensation för sina ökande kostnader. Det skulle skolan inte fått med de borgerliga eller SDs förslag heller. Skolorna får nu se fram emot flera år av nedskärningar istället för förbättringar.

I artikeln uttalar sig Liberalernas Sofia Könberg. I Liberalernas förslag till flerårsplan presenteras inga ekonomiska siffror, mer än att effektiviseringskraven på nämnderna ska dubblas. Nu blev det så att förslaget inte lades fram eftersom Liberalerna inte hade någon ledamot på plats när fullmäktige debatterade budget och flerårsplan. Jag hade sett fram emot en debatt i fullmäktige om Liberalernas lokala skolpolitik. Förslaget framstod mest som ofinansierat tyckande och fina ord. Det är också fascinerande att Liberalerna inte ens lyckas presentera ett budgetförslag, någon som vi andra klarat med det stöd av förvaltningen som Liberalerna i sitt förslag skriver att de inte tror finns. Jag bjuder in till debatt här istället.

De borgerliga partierna och inte minst Liberalerna underfinansierar inte bara skolan utan är också milt sagt skeptiska till den socioekonomiska kompensation som skolor som Paulinska får för att motverka effekterna av segregationen. Friskolorna i Strängnäs har i flera år bedrivit lobbying för att ändra systemet i en mer friskolevänlig inriktning, så att de får ännu mer pengar för behov de inte har, och de borgerliga partierna lyssnar. Nu har en oroväckande utredning startat. En sådan förändring skulle vara ett slag i ansiktet på Paulinska skolans personal och elever samt en direkt stoppkloss för det förbättringsarbete som gradvis över åren gett breda positiva resultat.

Vänsterpartiets linje är att skolorna i Strängnäs kommun måste få mer pengar än skolorna i de flesta andra kommuner, eftersom vi har ett ineffektivt uppdelat lokalt skolsystem. De pengarna måste fördelas så att det i huvudsak kommer de socioekonomiskt utsatta skolorna till del. Paulinska ska kunna ta in den pedagogiska personal som behövs utan att behöva säga upp elevassistenterna. Till skillnad från övriga partier i Strängnäs fullmäktige så tror vi inte att det är möjligt att spara sig till bättre skolresultat.

David Aronsson

Gruppledare Vänsterpartiet Strängnäs

Interpellation: När och hur får bussarna bättre tågpassning?

Skrivet av strangnas den . Postad i Fullmäktige, Kommentarer och uttalanden.

Kommunfullmäktige 15 april 2024

Till kommunstyrelsens ordförande
(Väl medvetna om att frågan är aktiv i kommunstyrelsen så väljer vi att lägga vår planerade interpellation ändå)

Det finns fördelar med att åka kollektivtrafik i förhållande till bil. Förstås att släppa ut mindre växthusgaser men också praktiska genom att restiden kan läggas på att arbeta, studera eller för den delen att titta på en film istället för att köra en bil. Ett pendlarhushåll kan välja att ha en bil eller ingen bil alls om det går att pendla kollektivt.

Det finns nackdelar med att åka kollektivtrafik. En av de mer plågsamt uppenbara är tågförsening och den då bristande passningen mot kompletterande busstrafik. Den osäkerheten i hur lång tid resan tar är en negativ faktor i beslutet att ställa bilen eller som potentiell pendlare att inte skaffa en bil.

Som vi förstår det beror den bristande passningen bland annat på att bussarna rent fysisk även kör andra linjer, som då inte kan försenas på grund av tåget.

Därför önskar vi svar på följande frågor

  1. Vad skulle det kosta per år att ha bussar som uteslutande kör Läggesta – Mariefred, Läggesta – Stallarholmen, Läggesta – Åkers styckebruk, med specifik uppgift att flexibelt passa tågen?
  2. Är det omöjligt för Strängnäs kommun att komplettera busstrafiken snabbare än genom den ordinarie tilläggsbeställningen?
  3. Skulle en stadsbusslinje i Mariefred kunna vara ett delsvar på fråga 1? Vad skulle det då kosta?

 

David Aronsson      Yvonne Knuutinen     Merja Kylmämaa

Debatt – Läggestaskolan borde inte falla på skolpengsstrulet

Skrivet av strangnas den . Postad i Kommentarer och uttalanden, Skolpolitik.

Detta är en debattartikel som publicerades i Strengnäs Tidning den 17 februari 2024.

Varför byggs inte Läggestaskolan nu? Mariefredsskolan är överfull och Åkerskolan kommer heller inte kunna fyllas hur mycket som helst.

En inte obetydlig faktor är också vad kommunen vill ha för inflyttning till Läggestaområdet. Är det arbetande föräldrar som uppskattar platsen och förutsättningarna eller är det områden som kommer att bidra till Strängnäs kommuns allt mer skeva befolkningsprognos? Hur ser kommunen på sin roll i att forma, planera och styra samhällsutvecklingen?

Skolan i Läggesta har varit en fråga sedan skolutredningen 2018 som resulterade i stängda småskolor och flytten av högstadiet från Stallarholmsskolan. Då nämndes också behovet av en skola i Läggesta. Det är år 2025 som varit det år som nämnden hållit fast vid som det år som skolan skulle vara klar, detta trots att prognoserna hittills sagt att behovet var 2024.

Nu har prognoserna ändrats igen. Skolan är försenad. Byggnationer blir inte av i den takt som var tänkt. Det har heller inte flyttat in så många barnfamiljer som man trodde. Att det inte flyttar in barnfamiljer kanske är just för att det inte finns någon skola?

Vi kan inte se att det finns något som hindrar att kommunen ordnar med den avfart som behövs för skolområdet och den övergång som barnen från Marielund och Läggesta behöver för att komma över vägen. Därefter kan en ordentlig skolgård, den önskade lokala gymnastiksalen och en första etapp av skolan byggas på rätt plats. I enlighet med gällande detaljplan för området.

Skolchefen nämner i en artikel att en skola som inte är full går ut över skolpengen. Ja, Strängnäs kommun har hälften av eleverna i friskolor. Friskolor som i någon sort omvänd rättvisa kräver att få sin del av kommunens kostnadsökning för en ny kommunal skola.

Systemet är som det är och går man emot det så brukar minst en av friskolorna överklaga beslutet. Det borde dock vara fullt möjligt att runda den delen av systemet. Låt Barn- och utbildningsnämnden hyra de delar av skolan och annat som de använder, anpassa hyran efter det slitage och den ventilation etc. som uppstår respektive behövs för ett mindre antal elever. Avtala om en kostnad för nämnden som inte medför en märkbar ökning av kostnaden per elev, använd de flexibla delarna av systemet för att balansera elevpengen. Gå inte i systemets fälla i onödan. Låt kommunstyrelsen stå för kostnaderna för lokaler som inte används som utbildningslokaler och lägg exploateringskostnader för ytor och vägar i exploateringsprojektet och inte i skolans budget.

Marknadsskolans udda finansieringssystem ska inte förhindra att kommunen planerar och bygger de skolor som behövs. Skolor som ger en bra utbildning och driver utvecklingen av bostadsområden i rätt riktning. Bygg inte temporära baracklösningar för så viktig verksamhet när det ändå kommer att behövas en skola.

David Aronsson, gruppledare

Carolina Moretti, ersättare barn- och utbildningsnämnden