Skip to main content

Författare: strangnas

Balanskravet är inte viktigare än verksamheten

Debattartikel inskickad till Eskilstuna-Kuriren (vad jag vet publicerades den inte /David)

I kommunallagens åttonde kapitel finns det omtalade balanskravet som får politiker över hela landet att nu genomföra drastiska och ogenomtänkta besparingar på allt från den demokratiska styrningen (politikerna) till förskola och åldringsvård. Kommunal verksamhet måste få vara långsiktig och stabil. Att kommunens ekonomi inte går ihop i lågkonjunktur är en effekt av variationerna i det ekonomiska systemet. Det behöver inte leda till några akuta åtgärder, så länge kostnadsökningen hålls ned under nästa högkonjunktur.

Strängnäs kommun, med bolag, har gjort investeringar för hundratals miljoner de senaste åren. Nu vill vi ha en investering i de mjuka delarna av Strängnäs ekonomi. Vi vill att kommunen ska fortsätta att förbättra och stärka den kommunala verksamheten och acceptera en underbalanserad budget. Syftet är att sänka sjukfrånvaron, komma ur lågkonjunkturen snabbare och för att alla barn och ungdomar ska få en trygg start i livet. Vi anser att det är en minst lika viktig och kostnadseffektiv investering som t.ex. markberedning i Gorsingeskogen. Kostnaderna är i samma storleksordning, så ”investeringen” att underbalansera budgeten i några år borde inte heller leda till någon panik i de kommunpolitiska leden (förutsatt att man avvisar balanskravet).

Vi kommer att arbeta mot de drastiska sparförslag som nu kommer från både majoriteten och den övriga oppositionen. Det är skrämmande att en majoritet som borde styras av S lägger besparingsförslag på t.ex resurscentrum. Vi står fast vid vårt förslag till budget för nuvarande strategisk plan och det strukturbidrag till förskolorna på tio miljoner som KF beslutade om (totalt 608 miljoner). För att betala det föreslog vi 10 öre högre skattehöjning än majoriteten och ytterligare 50 öre under 2010. Det är vår långsiktiga politik som bygger på den nivå vi vill att verksamheten ska hålla. Att prognosen för BUN utan besparingar också är 608 miljoner för 2009 visar att vi tänkt rätt. Vår inställning till verksamheten ändras inte för att den kapitalistiska ekonomin går in i en av sina återkommande kriser. Är balanskravet värt de brutala besparingar som nu föreslås? Det tycker definitivt inte vi.

David Aronsson, gruppledare Kommunfullmäktige
Ebbe Ollman, ledamot Kommunfullmäktige
Sandrina Moretti, ledamot Socialnämnden

Ramin Nikzad, ersättare Barn- och utbildningsnämnden

Lars Lundvall, ledamot Teknik- och fritidsnämnden

Vänsterpartiet Strängnäs

Motion: Lokaler

Idag belastar lokalkostnader enskilda kommunala verksamheter. Fastighetsbolaget tar ut hyra från kommunen som sedan dras på nämnders och enskilda verksamheters budget.

Det är inte så ofta som nämnderna haft reell möjlighet att faktiskt påverka besluten och det är KS/KF som har tagit de yttersta besluten. Enskilda verksamheter har sällan någon möjlighet att själva bestämma lokaler och förhandla lokalkostnader. Speciellt tydligt är detta inom skolsfären, men även andra verksamheter påverkas ibland negativt av beslut utanför deras möjlighet att påverka.

Jag anser att kostnader som skapas av en högre nivå i den politiska organisationen, och som inte kan styras av den enskilda verksamheten, inte ska ligga i nämndernas budgetar. Om de definitiva besluten om lokaler tas i KS/KF så är det där kostnaden ska ligga. Det blir orimligt att t.ex. en enskild skola ska drabbas av kostnader som går ut över verksamheten för att KS har beslutat om nya lokaler.

Nyttan av drift i bolagsform av små kommunala enheter i mindre kommuner kan ifrågasättas. Ökade administrativa kostnader och försvårad möjlighet till samverkan med andra kommunala verksamheter medför att drift i förvaltningsform är att föredra.

Därför yrkar jag att:

  1. samtliga lokalkostnader förs över från enskilda verksamheter/nämnders budgetar till KS budget. En administrativ korrigering av samtliga budgetar utifrån detta bör ske omgående.
  2. Fastighetsbolagets verksamhet utreds och förutsättningarna för, samt konsekvenserna av, en avbolagisering (med driftsansvar inom förvaltningen, med KS som huvudman) återrapporteras till KF.

David Aronsson
V Strängnäs

Motion: vice Gruppledare

Motion angående införande av vice gruppledare i KF

Det är inte alltid gruppledarna kan vara närvarande på gruppledarmöten. Det kan vara många olika anledningar, t.ex. jobb, barn eller att man helt enkelt är någon annanstans. I alla andra förtroendeuppdrag har vi ersättare som går in. Det har inte gruppledarna.

Det har diskuterats politiska sekreterare för att avlasta gruppledare och andra förtroendevalda. En vice gruppledare skulle göra det möjligt för två personer att dela praktiska och administrativa delar av uppdraget.

Det vi föreslår bryter inte mot likabehandlingsprinciper då samtliga partier har möjlighet att fördela arbetsuppgifter mellan två personer, eller inte. Detta gör det även möjligt att dela arvodena eftersom det är just en fråga om olika mängd arbetsuppgifter.

Vice gruppledare förekommer i en lång rad kommuner, både stora och små.

Yrkande;

Att…

1. Partier ges rätt att utse både gruppledare och vice gruppledare.

2. Arvodeskommittén får i uppdrag att föreslå en förändring av arvodesbestämmelserna enligt principen i till motionen bifogad förslag på ändring av punkt 3 i arvodesbestämmelserna.


_____________               ___________               ________________
David Aronsson               Dag Bremberg               Terese Holmberg

Vänsterpartiet                 Mariefredspartiet          Miljöpartiet


Förslag på ändring av arvodesbestämmelserna

3. Månadsarvodering gruppledare

Funktion

Gruppledare – Gruppledare för partier med mer än 1 tillsatt mandat i KF.

Vice gruppledare – Ställföreträdare för Gruppledare med uppgifter enligt partiintern fördelning

Parti Mandat Andel*
(s) 16 25
(m) 13 25
(fp) 5 20
(c) 4 20
(kd) 2 20
(mfp) 2 20
(mp) 2 20
(sp) 2 20
(v) 2 20
(sd) 1

* När en vice gruppledare utses för ett parti så fördelas 2/3 av arvodet till gruppledaren och 1/3 till den vice gruppledaren.