Motion: Högre andel SALSA

Skolverket har i rapporter påpekat den ökade betydelsen av socioekonomiska faktorer, både som förklaringsmodell för försämrade skolresultat och sjunkande läsförståelseresultat. Föräldrarnas utbildningsnivå är den faktor som allra tydligast påverkar betygsutfall för eleven.

I studier har Skolverket noterat att undervisningen har förändrats till att bli mer generell, tvärt emot tanken med de förändringar som gjordes under nittiotalet. Det gör att elevens behov av stöd i hemmet ökar och föräldrarnas förutsättningar att leverera det stödet blir då avgörande.

Skolan har genom de beslut som tagits på nationell och delvis på lokal nivå blivit mer segregerad. En segregerad skola förstärker fortsatt segregering när exempelvis föräldrar med akademisk utbildning i större grad sätter eleverna i skolor med större andel föräldrar med den bakgrunden.

I Strängnäs stad har skillnaden mellan de kommunala 4-9-skolorna och motsvarande friskolor blivit mycket stor avseende vissa socioekonomiska faktorer.

AndelFlickor (%) Andel med utländsk bakgrund (%) Föräldrar med eftergymnasial utbildning (%) Meritvärde VT 2013 Uppnådde målen VT2013
Paulinska skolan 43 32 37 204 65%
Karinslundskolan 47 21 37
Friskolan Asken 46 6 66 231 95%
Europaskolan Rogge 54 10 63 239 88%
Strängnäs montesoriskola 57 11 80 241 87%

 

SALSA-modellen är ett sätt att fördela resurser. Strängnäs använder en modell framtagen i samarbete med bland annat Uppsala. Den tar hänsyn till faktorerna nedan.

  • Andel nyinvandrade elever, fördelat på 3 grupper (0-2 år, 3-6 år, >6 år eller inte invandrad)
  • Vårdnadshavarnas utbildningsnivå, fördelat på 3 grupper (förgymnasial, gymnasial, eftergymnasial eller högre)
  • Ekonomiskt bistånd (har/har inte)
  • Sammanboende vårdnadshavare (bor med båda/bor med en eller ingen)

I budget för 2014 fördelades totalt 16,8 miljoner genom SALSA-modellen till grundskolor i kommunen. Totalt uppgick verksamhetsområdet grundskolor till 355 miljoner. SALSA-fördelningen uppgick alltså till 4,7%.

De stora skillnader som finns mellan skolorna, där vissa skolor har dubbelt så mycket föräldrar med akademisk utbildning, kan inte motverkas med en ekonomisk korrigering som är så liten som 5%.

För enskild elevpengstilldelning varierade tilldelningen som mest med drygt 16 tkr per år, det är ca 20% av det totala grundbeloppet.

Vår bedömning är att den stora segregation som skett i skolorna i Strängnäs (och då främst i Strängnäs stad, men även kommunövergripande) inte motverkas i tillräcklig grad. Den stora skillnaden mellan skolorna i andel elever som klarar målen pekar på att kommunen inte kan leverera en kompensatorisk skola.

För att korrigera för det större behovet av lärartäthet och elevstöd samt för högre lärarlöner som attraktionsmedel så anser vi att SALSA-andelen av elevpengen måste öka.

En ökning av SALSA-andelen till 8% skulle under år 2014 ha medfört en fördelning av ca 30 miljoner baserat på socioekonomiska faktorer.

 

Vi yrkar att

  1. SALSA-andelen av verksamhetsområdet Grundskola ökas och fastställs till 8% för år 2015
  2. SALSA-andelen av verksamhetsområdet Grundskola ökas och fastställs till 10% år 2016, 12% år 2017, 14% år 2018. Denna fördelning bibehålls till dess att kommunfullmäktige tar ett annat beslut.
  3. En utvärdering av skolans kompensatoriska funktion genomförs årligen och redovisas som en del av årsredovisningen.

 

 

 

David Aronsson (V)                   Sandra Blanksvärd (V)              Peter Hjukström (V)

Du gillar kanske också...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *