Är författningssamlingen aktuell?

INTERPELLATION

Till kommunalrådet Jacob Högfeldt

I 3 kap 30 § i Kommunallagen står det att “Gällande kommunala föreskrifter ska finnas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller landstingets webbplats”. Därför antog KS 2014-02-14 en policy angående uppdatering av författningssamlingen. Enligt den ska varje kontor meddela stabsavdelningen om nya dokument skapas eller några ändringar sker i de befintliga.

Taxor är tvingande att ha i författningssamlingen, men ett flertal av dem i samlingen är gamla. Taxa 2010 för uppdragsverksamhet är nog äldst, men flera är från 2015.

Arkivbeskrivning för BUN är från 2007, vilket i och för sig kan vara den senaste versionen.

Strängnäs kommun har också valt att ha flera olika typer av dokument i författningssamlingen, inte bara de föreskrifter som det är lagkrav på att ha där.

Författningssamlingen har tyvärr blivit som en gammal Sfi-fi bok, där åren har passerat handlingen.  Ett exempel är Biblioteksplanen som hänvisar till Vision 2010. Flera av planerna i författningssamlingen är gamla eller slutat vara giltiga. Vissa har inte bara ersatts genom nya beslut, de finns i två versioner i författningssamlingen.

Ett flertal dokument i författningssamlingen hade redan slutat att gälla när styrdokumentet om uppdatering antogs av KS i feb 2014.

Vänsterpartiet vill mot denna bakgrund ställa följande frågor:

  • Hur ska medborgarna veta om det är gällande föreskrifter som ligger där om samlingen i vissa delar uppenbarligen inte uppdateras?
  • Ingår författningssamlingen i internkontrollen?
  • Följer kommunen lagkravet kring författningssamling?
  • Vilka åtgärder innehåller kontorens/nämndernas rutiner för uppdatering av samlingen efter nya beslut?

David Aronsson, Vänsterpartiet

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Interpellation – Reducerad tid i hemtjänsten

(Svaret på interpellationen kan ni läsa här: http://www.strangnas.se/globalassets/upload/kommun-och-politik/kallelser-och-protokoll/01-kommunfullmaktige/2016/10-oktober/06.-interpellation-for-besvarande-om-reducerad-tid-i-hemtjansten.pdf)
(Interpellationsdebatten kan ni se här: http://strangnas.webcasterplay.net/More.aspx?ID=583FF33E-ACA9-4E1A-AE4F-3A0B4F94B5B0)

Till:  Socialnämndens ordförande

När nya riktlinjer för biståndshandläggning antogs i Socialnämnden i augusti så var syftet att …

“Föreslagen revidering av riktlinjerna är en del i det arbete som pågår för att öka träffsäkerheten vid beställning av hemtjänstinsatser samt minska volymen Biståndsbedömda och därmed utförda timmar för insatser i ordinärt boende.”

Nämnden har också på samma möte i augusti antagit bland annat dessa mål för 2017.

“C2 Tryggheten inom äldreomsorgen ska öka.

D2 Sjukfrånvaron ska minska inom alla verksamheter.

E1 Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och kostnaderna ska ligga i nivå med jämförbara kommuner.”

Om den totala volymen minskar så kommer kostnaden per timme att öka. Andelen fasta kostnader blir högre, spilltiden blir en större del av insatserna om antal timmar minskar mer än relativt antal personer. Detta skulle medföra ett ökat tryck på hemtjänsten avseende fortsatta besparingar i förhållande till fastslagen timkostnad, med den följdeffekt det kan ha på förutsättningarna att sänka sjukfrånvaron.

Ingen kan väl idag på allvar hävda att problemet med hemtjänsten är att det finns för mycket tid för omsorg och stöd. Det var i och för sig bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som reserverade sig mot beslutet, så övriga partier ser uppenbarligen hemtjänstens bekymmer som primärt ekonomiska (att de beslutade insatserna/hemtjänsten kostar för mycket).

Jag har följande frågor…

  1. Hur mycket total tid per år tänker nämnden spara in på att genomföra dessa riktlinjer?
  2. Vad innebär den minskade tiden i total kostnadsminskning per år?
  3. Kommer tiden bara sparas genom att antalet personer som har hemtjänstinsatser minskar eller kommer det även (eller främst) bli en sänkning av tilldelad tid per person?
  4. Vad är nämndens bedömning av hur många personer som får mindre tid respektive ingen tid alls efter att riktlinjerna fått fullt genomslag?
  5. Hur gynnar beslutet om nya riktlinjer en minskning av sjukfrånvaron inom hemtjänsten?
    Har socialnämnden genom att anta dessa riktlinjer frångått den tidigare uttalade målsättningen att så långt det är möjligt satsa på ordinärt boende i stället för särskilt boende?
  6. Hur kan ett beslut som syftar till att sänka kostnaderna/antal timmar anges i beslutsunderlaget som att inte ha några ekonomiska konsekvenser?

 

David Aronsson

Vänsterpartiet Strängnäs

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Interpellation angående handlingsplaner om hantering av sexuella trakasserier – BUN

(Ni kan läsa interpellationssvaret här: http://www.strangnas.se/globalassets/upload/kommun-och-politik/kallelser-och-protokoll/01-kommunfullmaktige/2016/09-september/04.-interpellation-till-buns-ordforande-angaende-handlingsplaner-om-hantering-av-sexuella-trakasserier.pdf)
(Ni kan tyvärr inte se interpellationsdebatten så september inte ligger ute på kommunens hemsida, http://strangnas.webcasterplay.net/Default.aspx)

Till: BUN ordf. (likalydande interpellationer med anpassade frågor lämnades även till KS ordf och till Socialnämndens ordf)

Män är problemet. Det är lätt konstaterat att om män slutade att trakassera tjejer och kvinnor och slutade göra sexuella övergrepp så skulle statistiken se helt annorlunda ut, och mycket bättre. Som man är det lätt att känna sig utpekad och misstänkliggjord, men det går inte att ducka för att det är en berättigad misstanke.

Vi är däremot alla en del av ett system som har en alldeles för hög acceptans för att tjejer och kvinnor utsätts för detta. Vi har alla kollegor, vänner, barn och syskon som både är en del av och utsätts av systemet, där kan vi göra skillnad på ett personligt plan. Vi som politiker kan påverka strukturer på ett annat sätt.

Det finns två(?) övergripande handlingsplaner som hanterar sexuella trakasserier i den kommunala författningssamlingen, ingen av dem verkar vara helt nya. En rimlig uppdateringstid för planer är vart femte år, vilket då är 2016 för den handlingsplan som gäller förskola och skola och 2017 för den som gäller kommunens anställda (inom andra områden?).

Frågor:

  1. Är en uppdatering av den kommunövergripande handlingsplanen för kommunens anställda planerad i närtid?
  2. Varför reglerar inte den övergripande planen även agerande i situationer där elever utsätter andra elever för trakasserier eller övergrepp? Kommer det att åtgärdas i framtida revideringar?
  3. Har alla kommunala skolor och förskolor reviderade likabehandlingsplaner enligt den övergripande handlingsplanen?
  4. Är du nöjd med innehållet i de kommunala skolornas likabehandlingsplaner? Medför de att alla verbala och fysiska trakasserier, som oönskad beröring, resulterar i en motverkande/repressiv åtgärd från skolans personal riktad mot förövaren?
  5. Hur följs skolornas prestation inom detta område upp och vad visar uppföljningen?
  6. Vissa likabehandlingsplaner ser ganska olika ut från varandra, hur sker samarbete mellan skolorna i dessa frågor?
  7. Arbetar kommunen och de enskilda enheterna med att motverka att trakasserier fortfarande i för stor utsträckning inte bedöms utifrån den utsattes situation/uppfattning av händelsen? Hur sker detta arbete? Gärna med exempel på konkreta åtgärder.

David Aronsson
Vänsterpartiet Strängnäs

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Café Radikal – Tillväxt till livs eller tillväxt till döds – Birger Schlaug 17 nov

Cafe Radikal Birger Schlaug

Publicerat i Café Radikal | Lämna en kommentar

Motion: Ändring av arbetsordningen avseende interpellationer m.m.

I kommunallagens 5 kapitel 63 § föreskrivs fullmäktige att i en arbetsordning beskriva de ytterligare föreskrifter som behövs för fullmäktiges sammanträden. Vad fullmäktiges arbetsordning ska innehålla framgår av 64 §. En av de områden som ska vara med är (punkt 8) handläggning av motioner, interpellationer och frågor.

I kommunallagens 5 kap 49 – 56 §§ regleras interpellationer och frågor. Likheterna är slående på sådant sätt är att de paragrafer som reglerar interpellationer i huvudsak gäller även frågor, med skillnad att frågor inte behöver/ska vara försedda med motivering. Det framgår av propositionen att lagen ska läsas så att Fullmäktiges ordförande kan vägra att behandla frågor som är av interpellationskaraktär. Av 52 § framgår bland annat att Interpellationer får ställas av ledamöterna och riktas till ordföranden i en nämnd eller en fullmäktigeberedning samt till de förtroendevalda i övrigt som fullmäktige bestämmer.

Den 23 februari 2015 antogs den senaste versionen av fullmäktiges arbetsordning. I 26 – 27 §§ regleras vissa tillägg till kommunallagen avseende handläggning av interpellationer och frågor. Enligt arbetsordningen får frågor ställas till fullmäktiges ordförande, detta förtydligande saknas för interpellationer.

Fullmäktiges presidium har idag en faktisk handläggning som får tolkas som att den syftar till att ge interpellanter (och motionärer) en chans att korrigera inlämnad handling så att den enligt presidiet blir i enlighet med arbetsordning och kommunallag. Det är ett bra sätt att undvika repeterad hantering av interpellationer och motioner som har mindre fel. Att den beredningen medför att interpellationer förhindras att behandlas (läggas på KF dagordning) är dock felriktat. Att fullmäktiges presidium utan protokollföring beslutar att enligt kommunallagen inlämnade handlingar inte ska få behandlas kan inte vara i enlighet med grundläggande förvaltningsprinciper eller offentlighetsprincipen. Presidiets behandling av ärenden bör framgå av arbetsordningen för att vara transparent och reglerad.

Förslag
5 § i arbetsordningen som reglerar presidiets uppdrag innehåller inget avseende hanteringen av ärenden och inkomna handlingar. Idag gör presidiet beredande handläggning vilken bör framgå av arbetsordningen.

Av 10 § framgår att ordförande bestämmer vilka handlingar som skickas till ledamöter och ersättare. Det är en rimlig hantering men det är i fullmäktiges intresse att se vilka handlingar som kommer in till fullmäktige och som ingår i fullmäktiges beslutsansvar. Minst alla ärenden som är formulerade som interpellationer och motioner (som per definition lämnas av fullmäktigeledamöter) bör alltid tas upp på dagordningen samt distribueras till fullmäktige. Fullmäktige bör alltid få möjlighet att utöva det ansvar som det har i att avgöra om ärenden får framställas.

Eftersom fullmäktiges presidium har ansvar för viktiga frågor som arbetssätt inom förtroendemannaorganisationen, lokaldemokrati, medborgardialog etc. bör frågor och interpellationer kunna ställas till presidiet inom åtminstone detta område, eftersom ingen annan ansvarig förtroendevald finns. Det framgår av arbetsordningen att så kan ske gällande frågor. Det bör utökas till interpellationer för att kunna ställa mer komplexa frågor och inhämta större mängder information än vad som är tillåtet vid en fråga.

Jag yrkar att

1. Fullmäktiges arbetsordning 5 § ändras i huvudsak enligt följande

Nuvarande Ändring
Presidiet ska utifrån ett fullmäktigeperspektiv ansvara för att utveckla lokaldemokrati, medborgardialog och arbetssätt inom förtroendemannaorganisationen,samt vara remissinstans för demokratifrågor. Arbetet ska stärkafullmäktige som beslutande organ, vitalisera det politiska arbetet i hela organisationen samt utveckla kvaliteten i det politiska beslutsfattandet.

 

 

 

 

 

 

 

 

Vid sammanträde …

Presidiet ska utifrån ett fullmäktigeperspektiv ansvara för att utveckla lokaldemokrati, medborgardialog och arbetssätt inom förtroendemannaorganisationen,samt vara remissinstans för demokratifrågor. Arbetet ska stärkafullmäktige som beslutande organ, vitalisera det politiska arbetet i hela organisationen samt utveckla kvaliteten i det politiska beslutsfattandet.

 

Presidiet ska granska inkomna motioner, interpellationer och medborgarförslag och uppmärksamma de/den inlämnande personen på formalia eller detaljer som enligt presidiets bedömning förhindrar behandling, framställan eller genomgörande av förslaget.

 

Protokoll eller mötesanteckningar ska föras vid presidiets möten.

 

Vid sammanträde …

 

  1. Fullmäktiges arbetsordning 10 § ändras i huvudsak enligt följande
Nuvarande Ändring
Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordföranden när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag. 

 

 

 

Kommunstyrelsens och …

Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordföranden när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag.Ärenden utformade som interpellationer eller motioner som lämnats in före kungörelse av ett fullmäktigesammanträde ska alltid komma upp för behandling på det aktuella sammanträdet.

 

Kommunstyrelsens och …


  1. Fullmäktiges arbetsordning 26 § ändras i huvudsak enligt följande
Nuvarande Ändring
En ledamot får ställa en interpellation till ordföranden i en nämnd ellerfullmäktigeberedning. 

 

 

 

 

En interpellation …

En ledamot får ställa en interpellation till ordföranden i en nämnd, fullmäktigeberedning eller i fullmäktige.En interpellation ställd till ordföranden i fullmäktige får endast beröra lokaldemokrati, medborgardialog och arbetssätt inom förtroendemannaorganisationen (inkluderande fullmäktiges handläggning avseende formalia, processer och handläggningstider).

 

En interpellation ….

 

 

David Aronsson

Vänsterpartiet Strängnäs

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , | Lämna en kommentar

Interpellation – Hur jobbar presidiet?

(Denna interpellation har än så länge fastnat hos presidiet innan behandling i fullmäktige, på grund av att fullmäktiges ordförande inte nämns som övriga av fullmäktige beslutade mottagare av interpellationer)

Mottagare: Leif Lindström , KF ordförande

Jag vill börja med att klargöra att detta inte är dold kritik eller smygargumentation. Även om jag villigt erkänner att det var Sverigedemokraternas motion, exemplet nedan, som föranleder denna interpellation (något sorts sista-droppen-princip). Det är ett ärligt menat försök att få en diskussion kring fullmäktigepresidiets roll.

Presidiet har som jag ser det en viktig roll i att styra vilka ärenden som tas upp på fullmäktige samt även att ge ledamöterna vägledning kring fullmäktiges roll och kompetensområde.

När motioner och interpellationer tas upp för första beslut kring om de får framställas eller inte så går det normalt väldigt fort. Du som kommunfullmäktiges ordförande hinner ibland knappt läsa klart ärendemeningen innan du konstaterar att det inte finns någon på talarlistan och att fullmäktige kan gå till beslut. Oftast inväntas inga reaktioner från fullmäktige utan du som ordförande tolkar KFs mening och beslutar i nästan ett andetag.

Jag tycker att det ibland, betoning på ibland, har medfört att ärenden fått framställas när de egentligen skulle krävt viss bearbetning och resonemang/diskussion för att iallafall jag skulle tycka att frågan om de fick framställas är helt klargjord.

Fullmäktiges och nämndernas uppgifter klargörs i kommunallagen.

9 § Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget, främst
1. mål och riktlinjer för verksamheten,
2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,
3. nämndernas organisation och verksamhetsformer,
4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
5. val av revisorer,
6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,
7. årsredovisning och ansvarsfrihet,
8. folkomröstning i kommunen eller landstinget, och
9. extra val till fullmäktige.
   Fullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i denna lag eller i andra författningar. Lag (2010:1414).

13 § Nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning skall handha.
   Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har delegerat till dem.

ExempelPå fullmäktige i februari la Sverigedemokraterna fram en motion som heter ”Gemensamt policydokument mellan partier gällande vid tal/torgmöten osv.”. Den syftar till att ta fram ett policydokument som reglerar politiska partier (måste ses som partiernas medlemmars) agerande vid andra partiers sammankomster.

Eftersom den framställs som en motion och inte informellt mellan partier så förutsätter jag att KF eller den nämnd KF delegerar till tar beslut i frågan. I detta fall beslutades att KF skulle ta beslut i frågan (i och med remittering till KS och ingen delegation).

Det jag då ställer mig frågande till i detta exempel är hur den motionen ligger inom KFs kompetensområde. KFs beslut gäller den kommunala verksamheten och allmänheten genom ex. ordningsföreskrifter. KF kan inte anses ha beslutanderätt genom ordningsföreskrifter i frågor som gäller grundlagsskyddade frågor, som yttrandefrihet. KF kan inte besluta kring något som ska gälla för de politiska partierna utanför fullmäktigesalen och den kommunala verksamheten. Fullmäktige har inget mandat att besluta om ordningsföreskrifter för politiska partiers medlemmar, annat än som kommunmedborgare.

Hur ska då fullmäktige kunna ta beslut i denna motion? Varför får den då framställas?

Frågeställningen

  1. Hur arbetar presidiet rent praktiskt med förberedande arbete inför att motioner och interpellationer framställs?
  2. Hur skulle presidiet agera om det uppstår tveksamhet ifall en motion eller interpellation verkligen får framställas?
    a.       Låter presidiet motioner och interpellationer som i praktiken inte kan beslutas eller besvaras ändå framställas för beredning?
    b.      Kontaktar presidiet gruppledare och framställande ledamot/-möter om det uppstår frågetecken?
  3. Hur ser presidiet på att alltid ta en exempelvis 10 sekunder paus mellan ärendemening, tolkning av fullmäktiges mening och beslut så att vi aningens tröga ledamöter hinner reagera? På ett standardlångt KF-möte blir det 10-talet minuter längre möte.

David Aronsson
Vänsterpartiet Strängnäs

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Motion: Så undviker eller minskar vi antalet halkolyckor!

Många skadar sig i halkolyckor under vinterhalvåret. Kvinnor är överrepresenterade i alla åldersgrupper från tonåren och upp till 80+. Antalet olyckor som medför sådana skador att personen uppsöker sjukvården uppgår till knappt 10 per 10 000 personer. Att förebygga sådana skador minskar inte bara lidandet för de som drabbas, det undviker ofta en stor kostnad för kommunen.

Att använda halkskydd/broddar är ett bra sätt att hålla sig på benen. Det visar en undersökning som Lunds tekniska högskola, Region Skåne och Transportstyrelsen gjort baserat på det nationella trafikskaderegistret STRADA.

Ett antal kommuner delar ut broddar/halkskydd till pensionärerna. Det är stora och små kommuner i hela landet, bland annat Haninge, Boden, Göteborg, Malmö och Huddinge.

Ett enkelt sätt att rent praktiskt hantera utdelningen är att alla kommunmedborgare över 65 år får ett brev med en kupong skickat hem till sig. Den kupongen kan de sedan ta till en av de butiker som listas i brevet för att hämta sina halkskydd.

Ett annat sätt är att låna ut halkskydd på biblioteken på samma sätt som böcker.

För att minska antal halkolyckor yrkar vi att:

  1. Kommunen tillhandahåller broddar/halkskydd till i första hand personer över 65 år.
  2. Halkskydd kan lånas ut eller delas ut förslagsvis via Biblioteken eller kommunens medborgarkontor.

 

David Aronsson                 Sandra Blanksvärd             Peter Hjukström

Vänsterpartiet

 

 

Publicerat i Fullmäktige | Etiketter , | Lämna en kommentar

Motion: Ge värdefulla skogsområden skydd

I samband med gallringarna och föryngringsavverkningarna i Lötområdet uppmärksammades vi på kommunens skogsvårdsplan för de kommunalägda skogsområdena.

I området har en variation på åtgärder gett allt från orörda områden och naturvårdshuggning till rena kalhyggen. Det är uppenbart att kommunen och Mellanskog värderar delar av skogen olika inom ett så relativt begränsat område. Det är förstås något som vi uppskattar. Kommunen ska vara en ansvarsfull skogsägare. Syftet med all kommunal verksamhet måste vara långsiktighet.

I skogsvårdsplanen finns områden betecknade med huggningsklass S3. Det är skog som är mogen för avverkning, som ofta är 120 år eller äldre (200 år den äldsta i planen), men där man undviker avverkning av naturvårdsskäl.

Dessa skogsområden är ofta hemvist för rödlistade arter och ger ibland ett urskogsliknande intryck för de personer som går i skogen. Det gör dem viktiga både som natur- och som friluftsområde.

De aktuella områdena är ibland naturvårdsområden och klassade som värdefulla av Skogsstyrelsen, några omfattas av Natura 2000-lagstiftningen. Istället för att kommunen endast förlitar sig på ansvarsfulla förvaltare och en skogsvårdsplan för de S3-områden som inte har lagstiftningsskydd så vill vi att dessa områden får ett bättre skydd.

 

Vi yrkar att:

  1. Alla kommunens avdelningar i skogsvårdsplanen med huggningsklass S3 inventeras avseende rödlistade arter.
  2. Minst 10 av de mest värdefulla S3-områdena avsätts som kommunala naturreservat med naturvårdsyfte.

 

 

David Aronsson                          Sandra Blanksvärd                     Peter Hjukström
Vänsterpartiet Strängnäs

Publicerat i Fullmäktige | Etiketter , | Lämna en kommentar

Motion: Jämställd historia

Historia är ett ständigt aktuellt och engagerande ämne. Dessutom är historia en viktigt del i kommunens varumärke. Jämställdhet är en av de mänskliga rättigheterna. Kvinnor och män ska kunna ha frihet att kunna ta del av kommunens historia på samma villkor.

En kommun ska företräda alla invånare även när det kommer till deras historia, exempelvis både kvinnor och män eller nyinflyttade och de som bott här länge.

Ett exempel på när det inte riktigt fungerat att skapa extern kommunikation som lyfter fram alla grupper i kommunen är texten om Strängnäs historiska årtal på kommunens hemsida. Där namnges inte en enda kvinna, däremot 7 män. Perspektivet kan även tolkas som väldigt gammalmodigt där det som räknas som viktiga årtal är mestadels sådant som har med beslutsfattare och infrastruktur att göra. Ett så begränsat urval stänger också ute större delen av alla de som levde och verkade i kommunen i historisk tid och även idag.

En text med en mer utförlig beskrivning av Strängnäs historia med ett brett perspektiv och ett syfte att ge besökare/nyinflyttade/intresserade en känsla för var kommunens rötter finns kan ge förutsättningar för att inkludera fler grupper. Som kommuninnevånare upplever vi det som ojämställt och odemokratiskt och vill att texten/sidorna omarbetades för att inkludera fler Strängnäsinvånares historia, både vi som lever här idag och de som levat och verkat i staden förr.

 

Vi yrkar att:

  1. Styrdokument för jämställd kommunikation av kommunens kultur och historia för verksamheter som Multeum och kommunens aktivitet på internet tas fram.
  2. Historiasidorna på kommunens hemsida utvecklas så att alla grupper kan känna sig inkluderade och en mer komplett bild av kommunens historia beskrivs.

 

 

David Aronsson                 Sandra Blanksvärd             Peter Hjukström
Vänsterpartiet Strängnäs

Publicerat i Fullmäktige | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Kallelse till årsmöte

Kallelse till årsmöte

Torsdagen den 5 mars kl 19:00

För fikaplaneringens skull: Vänligen meddela ditt deltagande senast tisdag den 3:e mars

Preliminär dagordning

  1. Prövning att mötet kallats enligt stadgarna.
  2. Val av ordförande och sekreterare för mötet.
  3. Val av protokolljusterare, tillika rösträknare.
  4. Beslut om dagordning.
  5. Styrelsens verksamhetsberättelse
  6. Styrelsens ekonomiska rapport
  7. Revisorernas berättelse.
  8. Beslut om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen.
  9. Beslut om antal styrelseledamöter och antal ersättare
  10. Val av styrelseledamöter.
  11. Val av ordförande
  12. Val av kassör.
  13. Val av ersättare för styrelsens ledamöter.
  14. Val av revisorer och ersättare.
  15. Val av valberedning
  16. Val av programgrupp för Cafe´Radikals verksamhet
  17. Val av redaktionskommitté som ansvarar för Rättvisa nyheter
  18. Val av samordningsansvarig för värvning av nya medlemmar

 

Varmt välkomna!!

Styrelsen

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar