Etikett: Skolstruktursutredning

Majoriteten får alltid den opposition som den förtjänar!

Skrivet av strangnas den 5 januari, 2018. Postad i Kommentarer och uttalanden, Skolpolitik.

Svar på Thore Berggrens (M) och till Strängnäspartiets debattartiklar den 27 respektive 28 december i e-kuriren. Detta är en längre version av den kortade replik som publicerades i Eskilstuna-Kuriren den 5 januari.

Det är beklämmande att politiker i majoritetspartierna så totalt misslyckats med att förstå vad oppositionen menar med att ifrågasätta beslutsunderlaget för nedläggningen av fyra skolor och två högstadier. Majoriteten har genom sitt agerande fått både den politiska och folkliga opinion som man förtjänat. Det är däremot viktigt att påpeka att oppositionen inte är enig. Anledningarna till att vara emot förslaget varierar. Att vi stod bakom en gemensam återremiss är lika mycket för att kunna få igenom just våra frågor, som att vi alla vill ha svar på alla frågor.

Skolfrågan i Strängnäs var från början en ekonomisk fråga, hur ska elevpengen och resultaten hållas uppe när kommunens totala kostnader ökar i framtiden? Därför var den en av flera utredningar i paraply-ärendet om långsiktig ekonomisk planering. Slutsatsen var att lokalkostnaderna var lite höga i grundskolan och det fanns lediga platser. Nedläggning av skolor blev då plötsligt logiskt fast att det bara var två år sedan förra omorganisationen och besparingen bara är i storleksordningen 6 miljoner per år för nämnden och mindre för kommunen.

Frågan om skollokaler har allt mer glidit över till en diskussion om bland annat resultaten i den kommunala skolan och tillgången på lärare. Det var inte en del av utredningens uppdrag och ytterligare ett skäl för oss att begära ytterligare mer konkret information.

Det är tråkigt att Strängnäspartiet och företrädare för majoriteten, som är huvudman för de kommunala skolorna, envisas med att svartmåla skolorna långt bortom vad som är rimligt. Några av de kommunala skolorna presterade 2014-2016 bättre än vad Skolverkets modeller visar att de borde göra (åren innan precis som modellen) och några sämre än modellen. Liknande förhållande gäller friskolorna, där några är bättre än modellen och några sämre. Skillnaden mellan skolorna kan enligt Skolverkets modeller i stort sett helt förklaras av den segregation som uppstått genom införande av skolval och i princip fri etableringsrätt för friskolor.

Det är huvudmannens ansvar att följa skollagen och att skolorna klarar sitt kompensatoriska uppdrag –

“1 kap 4 § Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen”.

I januari 2014 skrev Skolinspektionen en artikel där de påpekade att väldigt få kommuner gjorde tillräckligt för att uppväga de socioekonomiska skillnaderna. Strängnäs och sittande majoritet är inget undantag. Vi hade velat se kraftfulla åtgärder. Vi hade i vårt (fullt finansierade) budgetförslag för 2018 många gånger högre resurstillskott till de kommunala skolorna än vad skolnedläggningarna kommer att ge ens om de får full effekt. Vi har inte det tunnelseende som Thore Berggren skriver om i sin artikel. Vi tycker helt enkelt inte att majoritetens förslag är bra, och det verkar majoriteten och Berggren ha mycket svårt att förstå.

Givetvis behövde vi begära återremiss. Främst Socialdemokraterna och Strängnäspartiet för fram argument och nära på drömlika visioner alternativt mardrömmar som helt saknar koppling till underlaget och de mycket små förväntade ekonomiska effekterna av nedläggningarna. Vi vill därför se att majoriteten överhuvudtaget tänkt på det som kommunstyrelsen ska göra, nämligen hela kommunen.

Ett folkinitiativ har fått tillräckligt med underskrifter och det är en fråga som fullmäktige kan besluta om. Då borde ärendet invänta underlaget i form av resultatet i folkomröstningen. SKL är tydliga med att tanken med folkinitiativ inte var att rådgivande folkomröstningar skulle genomföras efter att beslut är fattat, men att det är fullt möjligt. Frågan blir nu hur majoriteten ser på medborgardialogen.

Vi kommer att noga värdera de svar som vi förhoppningsvis får på våra och övrig oppositions frågor. Däremot kan vi redan nu konstatera att vi inte kommer att stödja förslaget som det ser ut nu, delar av det är inte prioriteringar som vi vill stödja. Vi tycker att det finns ett värde i en levande landsbygd med små lokala skolor, så länge det är pedagogiskt väl fungerande verksamhet. Vi tycker att det i en skolvalsituation är olyckligt om det inte går att välja ett lokalt högstadium på Stallarholmsskolan eller välja mellan två kommunala högstadier i Strängnäs stad. Det gynnar inte den kommunala skolan att alternativen på den kommunala sidan blir färre. Istället borde alternativen utvecklas och åtminstone Paulinska och Karinslund få tydliga profiler så att de blir fullvärdiga alternativ till varandra och till friskolorna.

Låt oss också hoppas att vi slipper upprepa att detta är en prioriteringsfråga! Vi i Vänsterpartiet är också helt oense med majoriteten kring prioriteringen. Majoriteten med Socialdemokraterna och Moderaterna har satt ramen för kostnaderna för skolan, en för liten ram. Nedläggningar av skolor blir då ett sätt för Barn- och utbildningsnämnden och förvaltningen att flytta resurser inom ramen. Anledningen till förslaget att lägga ned skolor är prioritering av pengar.

Det är för Moderaterna, Strängnäspartiet och tyvärr Socialdemokraterna viktigare att inte höja skatten än vad det är att bygga en levande kommunal skola. Att som Strängnäspartiet flytta arbetsuppgifter från Socialnämnden till Barn- och utbildning är inte att satsa 60 miljoner! Det är att svika eleverna på de kommunala skolorna och att inte ta sitt ansvar som huvudman.

Låt oss börja om under 2018 och då fokusera tydligt på skolans behov och organisering, inte på lokalkostnader och pengar. Vi visade vägen i vårt budgetförslag, Strängnäspartiet lämnade inte något förslag alls.

Vi som skrev under debattartikeln i tidningen har lite olika syn på framlagt förslag och bor i olika delar av kommunen. När vi skrev under så visar vi att vi ändå är eniga i vår kritik mot hur ärendet hanteras och mot de grundlösa påståendena från Berggren och Strängnäspartiet.

Vänsterpartiet om skolstrukturen – Avslag!

Skrivet av strangnas den 28 november, 2017. Postad i Skolpolitik.

Idag togs beslut i Barn- och utbildningsnämnden att skolorna i Länna, Härad, Fogdö utanför de fyra större tätorterna samt Tosteröskolan i Strängnäs stad och högstadiet i Stallarholmen och högstadiet på Karinslundsskolan i Strängnäs ska läggas ned.
Resultatet av den utredning som majoriteten i kommunstyrelsen den 31 maj gav förvaltningen i uppdrag att genomföra som en del av den långsiktiga ekonomiska politiken har passerat första beslutsinstansen. Vänsterpartiet röstade med delar av oppositionen för återremiss för att få ett beslutsunderlag som kanske kan förtydliga varför majoriteten vill genomföra denna åtgärd. När det inte gick så röstade vi för avslag.Utredning har bara utgått från ekonomiska effekter för nämnden. Som har en möjligt kostnadsminskning med 15 miljoner per år, men som inte tagit med viktiga ekonomiska konsekvenser som kan underminera den ekonomiska effekten. En utredning som inte tagit hänsyn till hur friskolorna kan komma att agera när stadieindelningen blir kaos, som inte tar hänsyn till samhällsekonomiska effekter. En utredning som levererade vad som beslutats, men som inte räcker som underlag för att lägga alla kommunens små skolor med de effekter det har för elever, familjer och lokalsamhällen. Effekter som blir priset av att spara in som mest 2 % av nämndens budget.

Skolstrukturen är en fråga som varje gång den kommer upp av naturliga skäl skapar debatt och oro. Var barnen går i skolan och kvalitén på deras utbildning är frågor som berör alla. Alla har någon gång själva gått i skolan, går i skolan själv nu, har barn eller barnbarn som går skolan eller helt enkelt bara allmänt bryr sig om hur denna viktiga del av den kommunala verksamheten sköts.

Vänsterpartister har varit aktiva i debatten om skolstrukturen. Här samlar vi några av de inlägg som gjorts av partiet eller medlemmar. Under länkarna finns sammanfattande frågor som P4 Sörmland skickade ut inför ett radioinslag, med våra svar.

Debattartikel i E-kuriren/Strengnäs tidning den 7 nov

Replik i E-kuriren/Strengnäs tidning 9 oktober

Hur ser ni på utredningen?

Det är inte bra om en kommun dras med kostnader som kan läggas på annat utan kvalitetsförlust. Därför var utredningen i teorin rimlig. Den var däremot ganska onödig då resultatet av den var bekant sedan tidigare undersökningar och ganska uppenbar från övriga faktorer.

Utredningen är tunn gällande konsekvenser av förslagen. Beräkningar baseras delvis på att eleverna inte i stor utsträckning går till friskolor, utan att deras elevpeng tillfaller de kommunala skolorna.

Utredningens förslag ger inte tillräckligt mycket resurser för att lösa skolans problem. Det skapar också en oro i organisationen och i hela den kommunala grundskolan. Det riskerar att kommande år äta upp eventuella besparingar.

Vilket förslag förordar ni?

Inget av dem.

Utredningen ger ingen ny information. Vi har sedan tidigare tagit ställning för att vi anser att de små skolorna kan vara kvar så länge de har ett elevantal som gör det möjligt att ha en bra utbildningskvalitet till inte helt orimliga extra kostnader.

Vi anser att Länna skola är för liten och den bör stängas. Det går inte att ha en F-3-skola som nästan inte får ihop tillräckligt med elever för en enda F-3-klass.

I övrigt finns inga skäl till förändring i nuläget.

Att stänga Stallarholmens och Karinslunds 6-9 är feltänkt. Det blir en tillbakagång till det sämre för barn i Stallarholmen och att bara ha ett kommunalt högstadium att välja på i Strängnäs stad driver elever till friskolorna. Paulinska skolan blir också mer full än vad som är önskvärt.

Om ni är emot förslagen i utredningen, hur vill ni i så fall att kommunen ska lösa problemen som utredningen pekar på?

Vi hade i vår budget för 2018 föreslagit att den socioekonomiska delen av skolpengen ökas från ca 15 miljoner till 55 miljoner (52 miljoner total budgetökning för BUN). Det kommer att ge ett stort tillskott till de skolor som idag får det svårare på grund av den segregerade skolan i Strängnäs kommun.

Att behålla de skolor som nu är nedläggningshotade och “kompensera” de övriga skolorna för den uteblivna besparingen/tillskottet kostar ca 10 öre i skattehöjning. Det ser vi som ett rimligt alternativ.

Vi ser skolans problem som en kombination av de negativa effekterna av skolvalssystemet och totalt sett för lite resurser. Lokalerna är för grundskolan en marginell fråga.

En skola för alla – möjligt även i Strängnäs

Skrivet av strangnas den 12 september, 2017. Postad i Kommentarer och uttalanden.

Det går inte att göra mer för mindre pengar. I budgetdebatten i Strängnäs och i valrörelsen har det alltid låtit som att alla vill göra skolan bättre. Skolan ska prioriteras, skolan ska satsas på. Skolresultaten ska bli bättre.

Vi litar på kommunens tjänstemän. När de säger att det kommer behövas mer pengar 2017 än 2016 så tror vi att de talar sanning. Det är inte alltid de får de pengar de vill ha, i Strängnäs mer regel än undantag att de inte får det. Det är förstås inte så konstigt, politik är att prioritera. Vill man ha en vettig omsorg om äldre så kan man inte ge alla pengar till skolan. Vill man undvika farliga situationer i trafiken så måste även investeringar ske för exempelvis rondeller och cykelbanor, alla pengarna kan inte gå till skolan.

Det är här vi skiljer oss från andra partier. Vi tycker liksom andra partier att skolans resultat måste upp och att sjukfrånvaron måste minska, då blir Strängnäs en mer attraktiv kommun för lärare och skolpersonal. Vi tycker däremot att det måste få kosta pengar, det är vi rätt ensamma om. När vi vill införa administrativa chefer i skolan, som kan vara chef över icke-pedagogisk personal och hantera administrationen så att rektorn kan ta det pedagogiska ledarskapet, så förstår vi att det kostar och föreslår att de pengarna tillförs. Vi föreslår inte att skolan ska genomföra åtgärderna utan extra finansiering, för vi förstår att det medför färre resurser för eleverna.

Det går inte att trolla med knäna. Det går inte att göra mer för mindre pengar. Det går förstås för det mesta att effektivisera administrativa processer. Det går att göra lärarnas arbete mer fokuserat på lärandet, men kanske inte som en kommunal åtgärd. Men inom skolan finns det naturliga gränser. Det går inte att effektivisera på lärartjänster utan att klasserna blir större och vissa elever inte får det stöd de skulle behöva. På marginalen går det förstås för en duktig lärare att hantera lite fler elever, men att förutsätta att skolan kan spara in pengar när skolkontoret säger att de skulle behöva mer pengar är inte seriöst.

Vi vill ha en skola i Strängnäs som uppfyller skollagens krav. Alla elever ska få det stöd de behöver för att nå sin egen högsta nivå.

” I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. …”
– Skollagen 1 kap 4 §

Vad vi vill göra för riktiga satsningar på skolan
(totalt 31 miljoner i tillskott 2018)

Utökade resurser till skolor för att ge likvärdig skola (Salsa)
Vi vill ge skolorna en chans att sätta in extra resurser för att ge alla barn en faktisk chans att nå sin högsta förmåga i skolan. I vår budget ökar vi beloppet för Salsa (alltså socioekonomiskt fördelade medel till skolorna) med 60 miljoner, varav 20 miljoner är tillskott och 40 miljoner flyttat från den vanliga elevpengen.

Förutsättningarna för föräldrar att stötta barn i deras skolgång varierar på många sätt. En av de faktorer som Skolverket ser som viktiga är föräldrarnas utbildningsnivå. När eleverna gick ut skolan i nian 2016 så såg det ut så här.

	Genomsnitt Friskolorna (Asken, Montesori, Rogge)*	Genomsnitt kommunala skolor (Paulinska, Åker, Mariefred, Stallarholmen, Karinslund)*
Föräldrarnas utbildning (2 = gymnasium, 3= universitet/högskola)	2,51 (ex medelfamiljen har en förälder med gymnasieutbildning och en med högskola/universitet)	2,1 (ex. medelfamiljen har gymnasieutbildning)
Andel (%) som uppnått kunskapskraven (skolverkets modellberäkning)	90 % (90 %)	62 % (72 %)

(* Att ta medelvärdet på olika stora skolor kan bli lite fel, ta siffrorna som en indikation)

Skolverkets Salsamodell bygger på olika socioekonomiska faktorer, som föräldrarnas utbildning, andel pojkar i skolan, hur länge man gått i svensk skola och några till.

Det som är det stora misslyckandet här är att Skolverkets modell bedömer att 70 % av eleverna ska klara kunskapskraven i den kommunala skolan och det visar sig vara lite mycket (en skola stack ut i avvikelse). Skolverkets modell visade att 90 % skulle klara sig på friskolorna och 90 % gjorde det.

Som statistik sett så visar detta alltså att Skolverkets modell som bygger på elevernas socioekonomiska förutsättningar visade ganska rätt… och därmed har skolan misslyckats med att kompensera för elevernas förutsättningar. Hur väl medeleleven skulle klara sig var i princip förutbestämt innan den började skolan.

Utökade resurser för barn med behov av särskilt stöd (tilläggsbelopp)
Vi vill öka budgeten för tilläggsbelopp med tre miljoner och göra om kriterierna så att fler barn omfattas. Det är viktigt att skolorna har resurser att sätta in extra lärare eller ha mindre undervisningsgrupper för att stötta de barn som inte når sin högsta nivå i en vanlig klassrumssituation.

Biträdande rektorer/administrativt stöd/chefsstöd
Vi anser att det behövs ett stöd till rektorerna så att de kan fokusera på det pedagogiska ledarskapet och chefskapet över den pedagogiska personalen. För att det ska uppnås så behöver de avlastas en del administrativ styrning och få färre personer att vara chef över. Det kan lösas på flera sätt men vi anser att ett administrativt stöd i form av en administrativ chef per skola är ett steg i rätt riktning. Vi räknar med att det kostar ca 10 miljoner.

Kompetensutveckling
Att lära ut är att lära sig, men lärare behöver också få hålla sin nivå aktuell. Det gäller inte minst när nya tekniska hjälpmedel blir mer integrerade i pedagogiken. Då behövs kompetensutveckling. Vi sätter av 4 miljoner för det i vår budget.

Åtgärder för minskad sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron måste bli lägre. Det sliter på individen, på kollegorna, på elevernas resultat och i förlängningen på den kommunala ekonomin om lärare blir sjuka av sitt jobb. Vi öronmärkte ett tillskott på 5 miljoner i vår budget till personalbefrämjande åtgärder. Åtgärder som förstås ska vara de som varje individ eller skolenhet behöver för att sänka sjukfrånvaron. Det kan vara allt från en extra stödperson på skolan för att en sjukskriven lärare ska komma tillbaka eller en högt belastad lärare inte ska bli sjuk, eller bara ett trevligare arbetsrum.