Skip to main content

Etikett: Skolstruktursutredning

Debatt: Ta en omstart i frågan om skolnedläggningar!

(Detta är en debattartikel publicerad i Eskilstuna-kuriren)

Den politiska majoriteten gjorde ett misstag när skolnedläggningsärendet beskrevs i fullmäktiges tillkännagivande av de ärenden som skulle behandlas, så nu har det börjat om i kommunstyrelsen.

Låt oss rikta fokus lite annorlunda denna gång, inte på de elever som får sin skola nedlagd eller på de orter som tappar en viktig samlingspunkt, utan på de elever som är i mottagande skolor. Majoriteten (socialdemokrater och moderater) säger att åtgärden ska göra lärmiljön bättre för alla elever, bättre för lärarna och om man lyssnar på Socialdemokraterna så kommer nedläggningarna att lösa de flesta problem skolan har. Vi är rätt skeptiska.

När Mariefredsskolan expanderar och byggs om för att klämma in elever från Stallarholmsskolan, hur gynnar det eleverna på skolan? Hur förbättras lärmiljön för eleverna då? Större klasser, mindre ytor, men lite ekonomiska stordriftsfördelar.

Hur förbättras lärmiljön för eleverna på Paulinska när skolan expanderar och tar källarplan i anspråk? Majoritetens svar är att stordriftsfördelar kommer eleverna till del, de pengar eleverna tar med sig i elevpeng samt den ganska marginella hyreseffekten. Hittills har de varje år tagit bort mer pengar än så ur budget genom att inte kompensera för löneökningar, varför skulle det bli annorlunda nu?

Vi tycker att detta är att låtsas att ge extra resurser till skolan. Alla som följt budgetdebatterna under mandatperioden vet att nedläggningseffekterna som mest kommer att kompensera för löne- och prisökningar. Men bara under ett år, sen är effekten borta om besparingarna fortsätter. Det kommer inte att lyfta den kommunala skolan!

Majoritetens plan förutsätter också att Vårfruberga skola inte startar och att inte eleverna från de skolor som lägger ned får plats på friskolor. I annat fall har majoriteten bara kört över föräldrarna, försämrat den totala lärmiljön på kommunala skolor och tagit bort en del av faktorerna som borde gynna den kommunala skolan (som närhet och stabilitet). Risken för fortsatt destruktiv omstrukturering ökar.

Vi vill höja skatten och ge skolan de pengar som kommer in. Med socioekonomisk styrning på pengarna så får den kommunala skolan resurser att vända en negativ spiral. För konkurrenskraftiga löner, mindre klasser eller två-lärarsystem, samt fler pedagogiska- och administrativa stödresurser. Inga omorganisationer och nedläggningar kan ge finansiell kraft för sådana åtgärder.

Vi uppmanar majoriteten att inte stressa fram beslutet en gång till. Utred det som fortfarande saknas, invänta valet och folkomröstningen. Sen kan vi diskutera den kommunala skolan igen.

David Aronsson
Barbara Kreil Öhman
Catarina Hellmark
Peter Hjukström

Vänsterpartiet Strängnäs

Det är inte seriöst att gå vidare med skolnedläggningarna nu

Majoriteten i kommunstyrelsen (i detta fall S+M+Sp) beslutade igår (12 april 2018) inte helt oväntat att be fullmäktige att upphäva tidigare beslut och ta ett nytt beslut om att lägga ned och omstrukturera skolor.

Följande anteckning lämnade vi till protokollet.

Sedan beslutet fattades förra gången så har förändringar skett. Det gäller exempelvis förutsättningarna att ta emot elever i befintliga lokaler på Mariefredsskolan. Förutsättningarna för skolorna att genomföra förändringen inför HT18 är också sämre nu när det kommer att gå längre tid innan beslut fattas, därmed är syftet med ett snabbt beslut otydligare.

Att inte invänta besked hur det blir med Vårfruberga friskola skapar en onödig okänd faktor som kan medföra behov av upprepad omorganisation (vilket skulle vara dåligt för förmågan att behålla personal och sämre för elever samt den kommunala skolan som helhet).

Vänsterpartiet kvarstår vid tidigare framförda synpunkter gällande skolnedläggning och omorganisation. Utredningen är inte komplett för beslut i Kommunstyrelsen utan är ett underlag för vissa skolspecifika frågor i ärendet. Resultatet av den folkomröstning som beslutats ska genomföras behövs också som underlag i ärendet för att få med ett mer kommunövergripande perspektiv som är kommunstyrelsens ansvarsområde. En mer komplett konsekvensanalys gällande mottagande skolors förutsättningar samt berörda orters framtida befolkningssammansättning, förutsättningar för föreningsliv etc. behövs också i ärendet.

Att inte invänta folkomröstning och kommande val med troligt majoritetsbyte innan beslut och genomförande av en så här stor förändring är inte väl hanterad kommunal demokrati.

 

Fullmånen över Länna skola (används med fotografen Roland Zerpes godkännande)
Beslutsmening på förvaltningsrättens beslut att inhibera skolnedläggningsbeslutet

Varför kommunen inte ska överklaga förvaltningsrättens beslut

För mig är det både en demokratifråga och en formaliafråga. Det blev fel och skolnedläggningsbeslutet borde ogiltigförklaras. Om jag råkar gå in som ordinarie på det kommande KS-mötet så är det den linje jag kommer att hålla.

Jag kommer här att redogöra för hur jag ser på Förvaltningsrättens beslut om att inhibera skolnedläggningsbeslutet.

Som de flesta (iallafall i kommunen) vet så har det tagits ett beslut om att lägga ned flera mindre skolor och två högstadier. Vänsterpartiet har haft åsikter om hur beslutet om att lägga ned skolor kom till och på själva beslutet, på mest alla aspekter av det (effekt/nytta för eleverna i kommunen, underlaget, demokrati/medborgardialog etc..). Det kan ni läsa via etiketten Skolstruktursutredning (som har totalt 8 ytterligare inlägg). Förvaltningsrätten inhiberade sedan beslutet (tillfälligt förklarade det ogiltigt, länk till Strengnäs tidning/Ekuriren) och det får den bara göra ifall det finns anledning att tro att beslutet kommit till på ett felaktigt sätt.

Den 12 april ska Kommunstyrelsen fatta beslut gällande att överklaga Förvaltningsrättens beslut om att inhibera KFs beslut. Samtidigt ska kommunstyrelsen besluta om ett yttrande i själva ärendet (medborgares överklagan av KFs och BUNs beslut). Dessa handlingar är just nu inte tillgängliga (inte för mig som ersättare heller), endast kallelsen finns. De kommer någon gång innan och efter mötet att finnas på kommunstyrelsens sida för handlingar.

Majoriteten har framfört upprepade gånger att vi har representativ demokrati, så t.ex. kommunala folkomröstningar är slöseri med tid (fritt citerat). Som jag ser det är förutsättningen för en representativ demokrati att de som representerar också vet vad medborgarna tycker i frågor. Ska vi inte ta reda på det då? Jo, det är klart att vi ska och det gör vi förstås. Vi som har kommunpolitiska uppdrag pratar med våra egna medlemmar och de ger oss information från sina kontaktnät. Vi pratar med medborgare i olika sammanhang både i person och på nätet. Som enskilda partier eller politiker kan vi däremot aldrig täcka hela den röstberättigade gruppen. Det är för många personer även för alla partier tillsammans att aktivt söka upp. Vi kan inte heller praktiskt prata med alla de som inte får rösta ännu som påverkas direkt av detta beslut (skolelever i grundskolan). En förutsättning är då att medborgarna också själva hör av sig till oss. För att de ska kunna göra det inför ett beslut så måste de veta att det ska fattas och när beslutet kommer. Även om man vet att ett ärende är aktivt så har alla personer egna liv och egna saker att hålla koll på. Påminnelsen om att kontakta en politiker kanske inte blir akut om det inte är uppenbart att tiden rinner ut.

Överklagandet

Överklagandet är delvis baserat på kommunallagens 5 kapitel 13 §.

13 § Ordföranden ska tillkännage tid och plats för varje sammanträde med fullmäktige och uppgifter om de ärenden som ska behandlas. Fullmäktiges sammanträden ska tillkännages på kommunens eller landstingets anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen.

Den paragrafen är rätt anspråkslös om det inte vore för rättsfall som har förtydligat var gränserna går för hur förvirrande beskrivningen av ett ärende får vara och ändå räcka till för att vara ”uppgifter om de ärenden som ska behandlas”.

I flera fall som avgjorts i domstol som jag googlat fram så skriver domstolen i beslutet i princip följande …

Huvudsyftet med bestämmelserna om kungörelse är att kommunmedlemmarna ska hållas underrättande om när och var kommunens beslutande organ träffar sina avgöranden och vilka frågor som ska behandlas. För att uppnå detta syfte och för att kommunmedlemmarna ska kunna direkt av kungörelsen utläsa vad som ska behandlas vid sammanträdet, måste alla de ärenden som ska förekomma tydligt anges i kungörelsen (se RÅ 1990 ref. 18 samt RÅ 1981:2:78).

(just denna text är från https://www.helagotland.se/img/2016/5/10/12651959.pdf, står på sidan 18 i rättens bedömning och den är för övrigt en intressant dom gällande hur luddig en ärendebeskrivning får vara)

Ärendet

I detta fall var skolstruktursutredningen en del av ett större KS-ärende som heter Långsiktig ekonomisk planering. Det var också vad KS/KF kallade fortsättningen på ärendet när man beslutade att genomföra ett av förslagen i utredningen (att lägga ned ett antal skolor/stadier).

Inför beslutet så var det nästan tragiskt att se personer som var engagerade i frågan som skrev i sociala medier ungefär “Har de lyssnat på oss och ändrat sig?! Ärendet skulle komma för beslut men det är inte på dagordningen!”. Att det gick att missförstå vad “Långsiktig ekonomisk planering” faktiskt gällde är uppenbart.

Ska då inte alla veta allt vad som händer i kommunen och framför allt när det händer? Nej, varför? Många som engagerat sig i skolfrågan denna gång har haft direkt anknytning till den, exempelvis som föräldrar eller mor-/farföräldrar, och det har varit svårt nog att hålla koll på turerna. Som jag ser det syftar lagen till att exempelvis en medborgare som värnar om Härad och Härads utveckling ska förstå att det faktiskt är på gång ett beslut om att lägga ned Härads skola, när hen får information om vad fullmäktige ska besluta om. Det är inte lokaltidningen roll att föra fram det redaktionellt, inte heller radions. Fullmäktige ska göra det jobbet så att medborgarna kan reagera och kontakta sina (representerande) politiker innan beslutet är fattat. I detta fall har fullmäktige inte gjort det. Ärendebeskrivningen är extremt intetsägande och är med marginal mer otydlig än vad de beslut jag googlat mig till blev upphävda på grund av.

Slutsats

Jag tycker inte att beslutet om inhibition ska överklagas. Enligt min bedömning har KS/KF (och sen följdaktligen BUN) helt enkelt gjort fel, det borde KS acceptera. Jag tycker också att kommunstyrelsen bör lämna ett yttrande till rätten om att man har för avsikt att stoppa genomförandet och ta om beslutet i laga ordning. Denna gång då lugnt och fint med god framförhållning… och efter folkomröstningen i frågan.

Detta är en formaliafråga, men det är inte bara en formaliafråga. En grund för en fungerande representativ demokrati har åsidosatts. Det är inte formaliafel att sucka över, det är demokrati.

(…och borde vi ledamöter i fullmäktige ha fattat att det var en knasig ärendemening? Ja! Visst borde vi ha gjort det. Jag brukar själv försöka hålla koll på formalian och jag kan tycka att jag borde förstått att det var ett felbeskrivet ärende med tanke på att jag fick förklara för enskilda personer att det var skolnedläggningsärendet. I det allmänna haveriet i detta ärende så tänkte jag inte på det, fast att jag sett att folk missförstod dagordningen. Det fanns liksom nog saker att tänka på och påpeka ändå.)

 

David Aronsson

Gruppledare/ledamot i fullmäktige
Ersättare i kommunstyrelsen
Vänsterpartiet Strängnäs

 

Motion – Utredning av förbättrad lärmiljö

Nu har som alla vet skolstruktursutredningen gått till beslut. En utredning som började som en del av krokodilgapshanteringen och syftade till att frigöra pengar för utbildning.

Vi var inte fullt ut nöjda med utredningen och inte med utredningens fokus. För att veta var pengar behövs och för att få bästa effekt så behöver behoven identifieras först. Utredningen och speciellt kompletteringen påbörjade ett sådant arbete, men med en start i pengar och med kort tid så blev det inte tillräckligt.

Vi tror inte heller att den föreslagna organisationen på långa vägar kommer att lösa de problem som skolan har. Den kommer också bidra till att skapa några nya. Vi ser att en lång rad åtgärder för att ge bättre effekt i kombination med ökade resurser behövs framöver.

Vi förstår att de förslag vi egentligen skulle vilja lägga skulle kräva utredningar kring förutsättningarna innan det skulle gå att ta ställning till förslaget. Därför lägger vi denna motion som en utredningsmotion. Vi förväntar oss ett svar där förutsättningarna och nyttan med att genomföra de utredningar vi föreslår vägs mot kostnaderna för att genomföra dem.

Att vi föreslår att kommunstyrelsen ska få uppdraget är för att det inte är fråga om att genomföra åtgärder inom skolan på ett sätt som ligger inom Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde utan en fråga om utredningar kring aspekter både inom och utanför skolans väggar. Utredningar som lättast finansieras och organiseras från Kommunstyrelsen, på samma sätt som skolstrukturutredningen.

Sjukfrånvaron och fokus på pedagogik

Sjukfrånvaron hos skolpersonalen är en av landets högsta. Det är ett personligt lidande och resulterar även i att Strängnäs skolor tappar kompetent personal. Den stressande arbetsmiljön och ibland en känsla av otillräcklighet har lyfts som skäl för att motståndskraften mot att bli sjuk är lägre.

Vi vill att lärarna får fokusera på att lära ut. I andra kommuner har man provat att avlasta lärarna delar av tjänster, som mentorskap och administrationen kring kontakter med föräldrar, till andra yrkeskategorier som kanske också är bättre lämpade för uppgiften. Ett utökat samarbete med andra kommunala verksamheter, som bibliotek och kulturskola, har också prövats. Vi vill att förutsättningarna i Strängnäs kommun utreds för att ge underlag för åtgärder.

Likaså har rektorernas pedagogiska ledarskap har efterfrågats och nämns i strukturutredningen. Även där finns metoder att flytta rektorernas fokus mer mot pedagogiken genom att se över chefsskapet för icke-pedagogisk personal och för administration.

Vi har tidigare i vår budget föreslagit administrativa chefer eller tjänster för att minska den icke-pedagogiska arbetsbördan för rektorerna. Det skulle underlätta både chefssituationen och ge förutsättningar för mer pedagogiskt ledarskap. Hur detta kan ske, vilka effekter som kan förväntas och vad det skulle kosta vill vi få en utredning av.

Elevhälsan

Skolstruktursutredningen pekade på det orimliga i att vi har en elevhälsa som är underfinansierad och att personalen samtidigt är utspridd på flera enheter.

Vi förstår genom våra kontakter med funktionsrättsrörelsen att elevhälsan idag inte hinner hjälpa till att identifiera alla elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De hinner inte heller med att stötta elever och deras lärare i en utsträckning som skulle varit önskvärd. Detta är ett viktigt område som rätt finansierat inte bara ger elever en bättre skola och livssituation utan som på lång och kort sikt även är samhällsekonomiskt fördelaktig.

Vi vill att det genomförs en utredning för att visa på vilken bemanning och struktur elevhälsan skulle behöva för att de enligt dem själva och lärarna ska kunna lyfta alla de elever som behöver extra stöd.

Utlokaliserade lokaler i den mindre skolstrukturen

Skolstrukturutredningen genomfördes på kort tid, beslutade och ska sedan verkställas snabbt. Detta ställer till vardagssituationen för familjer där barn måste hämtas och lämnas långt ifrån från hemmet, när de under VT 2018 var närmre eller på gångavstånd från hemmet.

Förutsättningarna att fortsätta att använda lokalerna i Länna och Härad för viss utbildning och för fritids bör utredas då det skulle ge en mindre påverkan för barnen. Det skulle också kunna finnas möjlighet till av skolan samordnad transport istället för att enstaka föräldrar hämtar sina barn på olika tider på skolan eller fritids. Det skulle minska transporterna och behovet av skolskjuts för enskilda elever samtidigt som skoldagen sannolikt blir kortare och mer strukturerad för barnen.

Vi föreslår en utredning gällande vilka effekter utlokaliserade lokaler skulle ge för eleverna, personalen och den totala lärmiljön. Likaså vilka ekonomiska konsekvenser en sådan lösning skulle få.

Skolskjutsar för ett mer jämlikt skolval

Någon gång 2009 så var vi ett av få partier som drev att det skulle vara skolskjuts till alla skolor. Detta för att friskolornas socialt segregerande effekt skulle minska. Det kan genomföras på olika sätt. Eskilstunas modell med gratis bussresor till alla ungdomar är ett sätt, en utökning av skolskjutsreglerna ett annat. Rätt till skolskjuts till och från fritids är också en viktig fråga då förutsättningarna för föräldrar att hämta elever på skolan varierar. För att samordnad resa med äldre syskon ska vara möjlig behöver också skolskjuts kunna ske från fritids.

Vi vill se vilka effekter vi kan få på det fria skolvalet om tillgång till skjutsande föräldrar inte blir en faktor i val av skola.

Hanteringen av de lärmiljöförbättrande förslag som kommit

Den aningens missriktade dialogen i skolstruktursutredningen gav många inspel kring hur lärmiljön både fysiskt och organisatoriskt kan förbättras. Med skolor som växer i antalet elever så behöver skolmiljön förbättras fysiskt. Det kan gälla allt från ventilation och ljus till skolgårdens och korridorernas utformning. Det kan också behövas mer icke-pedagogisk personal som kan se alla elever.

Vi vill att utredningen fortsätter på detta spår och konkretiserar vad som skulle kunna förbättras, vilka effekter det skulle ge och vad det skulle betyda i kostnader.

Särskolan

Grundsärskolan var inte en del av utredningen när skolstrukturen för grundskolan utreddes. Grundsärskolan påverkas däremot då den efter beslut angående skolstruktur blir en helt separerad skola.

Vi vill se en utredning av effekterna av det samt förutsättningar och kostnader för att återintegrera särskolan med en grundskola.

 

Vi yrkar på att fullmäktige beslutar att ge Kommunstyrelsen i uppdrag att …

  1. Genomföra en utredning, enligt ovan beskrivna motiv, för att identifiera metoder för att underlätta både chefssituationen för rektor/lärare och att ge förutsättningar för mer pedagogiskt ledarskap från rektorerna. Utredningen ska visa hur detta kan ske, vilka effekter som kan förväntas och vad det skulle innebära i ökad årlig budget och engångskostnader.
  2. Genomföra en utredning, enligt ovan beskrivna motiv, för att visa på vilken bemanning och struktur elevhälsan skulle behöva för att de enligt dem själva och lärarna på ett effektivt sätt ska kunna bidra till att alla elever når sin fulla potential. Utredningen ska föreslå förbättringsmöjligheter, effekter och årliga löpande kostnader för förslag.
  3. Genomföra en utredning av förutsättningar, effekter på elevernas totala lärmiljö och kostnader med att fortsätta att använda de stängda skolorna i Länna och eventuellt Härads lokaler för viss utbildning och för fritidsverksamhet, utifrån ovan beskrivna motiv.
  4. Genomföra en utredning, enligt ovan beskrivna motiv, av skolskjutsituationen med fokus på effekterna på det fria skolvalet och förutsättningarna för elever med skolskjuts att utnyttja fritids. Utredningen ska föreslå förbättringsmöjligheter, effekter och kostnader.
  5. Genomföra en fortsatt utredning gällande förbättringar i fysisk och organisatorisk lärmiljö som konkretiserar vad som skulle kunna förbättras, vilka effekter det skulle ge och vad det skulle betyda i engångskostnader och löpande årliga kostnader.
  6. Genomföra en utredning de sociala och pedagogiska effekterna av att återintegrera särskolan med en grundskola. Utredningen ska visa förväntade pedagogiska och sociala effekter, förutsättningar samt engångskostnader och löpande årliga kostnader.

 

David Aronsson              Sandra Blanksvärd

Peter Hjukström              Yvonne Knuutinen

Vänsterpartiet Strängnäs